Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fetma och magerhet — kroppsviktens problem - Hur blir man fet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FETMA 925
Ovanstående diagram visar sammanhanget mellan övervikt och dödsfrekvens hos män mellan 45 och 50 år efter amerikanska
beräkningar.
brukningen måste enligt lagen om energins
oförstörbarhet vara lika stora. Om mera energi tillföres än
kroppen behöver, upplagras överskottet. Eftersom
kroppens förmåga att upplagra kolhydrat och
äggviteämnen är ganska begränsad, upplagras
överskottsnä-ringen huvtfdsakligen som fett. Ett överskott på vilket
som helst av de vanliga näringsämnena omvandlas
därför till fett och upplagras i fettdepåerna. Detta har
dessutom en annan fördel. Fettet är nämligen det
energirikaste av våra näringsmedel. Ett gram fett ger
vid fysiologisk förbränning 9,3 kalorier, ett gram
äggvita eller ett gram kolhydrat endast 4,1. Om kroppens
näringstillförsel icke kan fylla dess energibehov, tas
underskottet från de upplagrade förråden.
Allt fett på kroppen har alltså kommit in genom
munnen. Man äter sig alltid till sin fetma. Det finns
ingen annan möjlighet. Sedan skall givetvis gärna
medges att på grund av huvudsakligen
konstitutionella faktorer olika människor har olika lätt för att
bli feta. En annan faktor av betydelse är
kroppsrörelsen. Människans energibehov är i mycket hög grad
beroende på hennes levnadssätt. Man beräknar t. ex.
att en vuxen man, som väger 70 kg, per dygn
förbrukar ca 1 700 kalorier när han ligger stilla i sin
säng. Med lätt arbete under dagen stiger
energiförbrukningen till 2 300 kalorier och vid tungt arbete
till 3 500-4 000 kalorier. Energiomsättningen vid
sängläge beräknas till ca 70 kalorier i timmen, vid
promenad på en slät mark med en hastighet av 3,6
km/tim. till 210 kalorier, vid cykling 15 km/tim. till ca
400 kalorier och vid simning till 600 kalorier i
timmen. Ett stillasittande liv medför alltså en låg
energiförbrukning och större sannolikhet för upplagring av
överskottsnäring. Detta är också oftast vad som sker
i medelåldern, eller just då fetman brukar börja bli
ett problem. Av tilltagande maklighet eller av
nöd-tvungenhet i arbetet minskar vid denna tid många
människor sin kroppsrörelse och motion. Rörliga och
verksamma människor som i medelåldern får ett
stillasittande arbete brukar snabbt bli feta. De
fortsätter av gammal vana att äta ungefär som förut,
eller ökar kanske t. o. m. sin konsumtion, eftersom
medelålders människor i större utsträckning än
ungdomar hänger sig åt bordets njutningar. Här har vi en
av de viktigaste anledningarna till fetma. Denna form
av fetma kan lätt bemästras genom att födans
kvantitet inskränkes, så att den motsvarar behovet och inte
ger något överskott. Detta kan givetvis vara tråkigt
men är säkerligen befordrande för hälsan. De stora
livförsäkringsbolagen i Amerika har nämligen visat att
feta människor är sämre försäkringsrisker än magra,
dvs. magra människor lever längre än feta.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
