Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Film — konstart och storindustri - »Kameran går» - Den viktiga ihopklippningen - Amatörfilmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fu-M 935
Musikinspelning för den
engelska filmen »Hamlet» med
Lau-rence Olivier. Hela den stora
orkestern sitter med ryggarna
mot filmduken — de får inte
distraheras av bilderna! Endast
dirigenten är vänd mot duken, där
filmen samtidigt körs. Från
början är musiken skriven efter
filmens bild- och tidsschema, men
nu gäller det vid
musikupptagningen att verkligen få allt att
passa exakt, så att musiken
smidigt följer nyanserna i spel och
växlingen av bilder i filmen.
Det är ofta ett långvarigt och
tålamodsprövande arbete.
Foto : J. Arthur Rank.
»Kameran går»
I ateljén byggs filmens alla interiörer upp, snickare
sätter upp väggarna, målare tapetserar, möbellagrets
män ställer upp möblerna efter arkitektens ritningar.
En filminteriör saknar nästan alltid tak: uppe på
kulisserna monteras de strålkastare, som skall belysa
scenen. Så en morgon kan man börja: regissören
repeterar med skådespelarna, A-fotografen utväljer i
samråd med regissören de lämpligaste
kamerainställningarna och åkningarna, ljudingenjörerna prövar
mikrofonen och upptagningsapparaturen,
»script-girlen» antecknar varje detalj i klädsel och
interiörer, vilket är mycket viktigt då en film i regel tar ett
par månader eller mer att spela in och man inte
följer någon kronologisk ordning som på teatern utan
tar de scener som har gemensam dekor tillsammans.
En skarp signal ljuder, en röd lykta tänds, en
scenarbetare håller fram »klappan», en tavla med scenens
nummer och en klaff som med en smäll fälls ned mot
tavlan för att man skall få en markerad början på både
bild- och ljudbandet. Fotografen meddelar, att
»kameran går», och inspelningen är i gång.
Den viktiga hopklippningen
Så är filmen tagen, rättare sagt två filmer, en med
bilden och en med ljudet. I laboratoriet hopfogas dessa
till en. Därpå börjar »montaget», klippningen.
Regissören och hans medhjälpare utväljer med största
omsorg de bästa scenerna - varje scen har upptagits ett
par gånger - klipper bort longörer, putsar, driver upp
tempot i handlingen genom omflyttningar eller
be-skärningar av scenkomplex.
När montaget är gjort, läggs musik där så skall vara,
ljudet justeras och förtexterna, som anger titel,
författare, regissör, skådespelare o. d. anbringas.
Jämsides med spelfilmsproduktionen har också
många filmbolag en journalavdelning, vars
kamerareporters bevakar alla viktiga in- och
utrikeshändel-ser, och en kortfilmsproduktion ur vilken i sin tur
skol- och bildningsfilmen vuxit fram. Särskilt den
svenska skolfilmsproduktionen står på en hög nivå och
har blivit internationellt känd.
Amatörfilmning
När amatörfotograferingen efter första
världskrigets slut slog igenom på en bredare front, följdes den
snart av amatörfilmningen. Den vanliga biograffilmen
med dess omständliga tekniska apparatur var
förbehållen teknikerna och därför lanserades små,
ur-verksdrivna kameror med enkla objektiv och en
smalare och därigenom den gången betydligt billigare
råfilm. Smalfilmformaten har under årens lopp varit
många: Fransmännen klöv 35 mm-filmen och fick 17,5
mm, vilket smalfilmformat de envist hängde fast vid
i flera år speciellt inom skolfilmen. Det är numera
praktiskt taget helt övergivet. Det tidigaste av alla
smalfilmformat var emellertid 9,5 mm, vilket den
franska firman Pathé lanserade redan 1921. År 1923 kom
Kodak i USA med en särskild 16 mm bred amatörfilm.
Materialkostnaden var dock alltjämt stor, och därför
lanserade Kodak 1932 en 8 mm-film, som
ursprungligen var en först på ena hälften exponerad, därpå vänd
och på andra hälften exponerad 16 mm-film, som till
sist klövs och blev två 8 mm-filmer.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
