Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flagga — svenska flaggan gul och blå - Allmänna flaggdagar - Hur och när flaggas? - Flaggan som dekoration - Skolfanor och andra fanor - Hur fanan bäres
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo4 flagga
Allmänna flaggdagar
Nyårsdagen. Påskdagen. Första maj. Pingstdagen.
Midsommardagen.
Kronprinsens namnsdag ............. den 28 jan.
Kronprinsens födelsedag............ den 30 april
Svenska flaggans dag
(tillika konungens namnsdag) ... den 6 juni
Drottningens födelsedag ........... den 13 juli
Drottningens namnsdag ............. den 25 aug.
Gustav Adolfsdagen................. den 6 nov.
Konungens födelsedag............... den 11 nov.
Nobeldagen ........................ den 10 dec.
Juldagen .......................... den 25 dec.
Hur och när flaggas?
Utom på nationaldagen äger flaggning i vårt land
rum vid andra nationella bemärkelsedagar, på vissa
högtidsdagar som nyårsdagen, midsommardagen och
juldagen samt vid andra mer högtidliga tillfällen,
jubileer, i skolorna vid terminens början och slut osv.
Vid flaggning bör först och främst iakttagas, att
landets symbol har de regelrätta måtten och färgerna, att
färgerna är fullt klara och tydliga, att flaggan svajar
från en lagom hög stång och är väl anbragt på stången.
Flaggan skall hissas kl. 8 f. m. (under tiden 1 nov.—
1 mars kl. 9 f. m.) och nedhalas vid solnedgången
(under den ljusa årstiden kl. 9 e. m.), och den får
under inga förhållanden sitta uppe efter mörkrets
inbrott.
Flaggan som dekoration
Att hissa en eller flera utländska flaggor på
samma flagglina under eller över den svenska är enligt
internationell uppfattning förolämpande.
Nationalflag-gor bör vidare förekomma som dekoration endast när
de intar en fullt värdig plats. En dekoration av
svenska flaggor är t. ex. en lämplig bakgrund till en byst.
Även kan t. ex. vapensköldar av olika slag vara
omgivna av draperade svenska flaggor. Ett lämpligt och
värdigt sätt att dekorera en sal är att vid väggarna
fästa utåtriktade stänger med svenska flaggor antingen
hängande rätt ned eller i festoner. Att använda svenska
eller utländska nationalflaggor till mattor, täcken över
bänkar, dynor, postament eller till att bekläda en
talarstol med är däremot olämpligt.
Det är ett internationellt bruk, att när utlänningar
deltar i ett möte, en fest eller en sammankomst, bör
deras färger vara representerade, men därvid bör
iakttas, att på svensk botten den svenska flaggan alltid
intar hedersplatsen, t. ex. framför en talarstol till
höger sett från åskådarna. Vid all flaggning eller
dekorering med utländska nationalflaggor bör man för
övrigt noga följa regeln att såvitt möjligt visa samma
uppmärksamhet mot alla främmande färger i fråga om
placeringen. Allt bör undvikas som kan tyda på att
den ena flaggan favoriseras framför den andra. Skall
t. ex. flaggdekoration arrangeras i en sal med olika
länders vapensköldar, bör dessa ordnas i
bokstavsordning och varje nation för sig. Att av dekorativa skäl
para ihop två olika länders flaggor är mången gång inte
lämpligt, ty man kan inte veta, om de närvarande
representanterna sätter värde på det.
Skolfanor och andra fanor
Vid anskaffandet av fanor till frivilliga
sammanslutningar eller skolor bör man iaktta de bestämmelser som
utfärdats för arméns infanteriskolor i generalorder av
1 juni 1899. Enligt dessa bestämmelser skall fanan
(fanduken) vara av blått och gult siden och ha
storleken 120 X 150 cm med det gula korset mitt på den blå
duken, korsets armar 20 cm breda. Fanstången bör
vara av vitlackerad furu och 280 cm lång, spets och
doppsko inberäknade, samt ha en diameter av 34 mm.
Fanspetsen bör vara av förgylld mässing. För frivilliga
sammanslutningars fanor kan fanspetsarna göras
antingen hela i svängd konisk form eller genombrutna
och försedda med resp, skolas eller förenings emblem
eller utgöras av figur e. d. Då märken, tecken eller
inskriptioner inte får anbringas på flaggan med
undantag av flagga som föres av kunglig person eller som
befälstecken, är det förbjudet att på fana, som äges
av skola eller enskild sammanslutning, anbringa något
som helst märke eller tecken.
Hur fanan bäres
Under »givakt» hålles blottad fana med högra
handen om stångens nedre del, som är stödd mot livet i
höjd med höfterna, och med vänstra handen med full
fattning om stången i höjd med axlama. Stången
hålles något framåtlutad mitt för bröstet med duken fri.
Under »manöver» och »lediga» hålles den blottade
fanan stödd mot marken invid högra foten och snett
framåtlutad, under marsch dock över högra axeln
med något bakåt sänkt spets.
Då truppen står stilla, uppehåller sig fanföraren
framför denna och något till vänster om den som
leder truppen. Fanvakten står utanför truppens högra
flygel. Är truppen under marsch, går fanföraren med
fanvakten några steg framför truppens tät och bakom
ledaren.
Vid fanans blottande görs vederbörlig honnör t. ex.
genom intagande av »giv-akt»-ställning och
huvudenas blottande (såsom även bör ske vid flaggas hissande
och nedhalande) eller på annat lämpligt sätt, och efter
avslutad marsch eller övning bör fanan »troppas» efter
samma grunder.
Med fana sker hälsning endast för kungliga
personer. För övrigt hälsas genom att fanan hålls i parad.
Vid begravning har det blivit vanligt att fanan
sän-kes vid graven eller över kistan. Det får inte utföras
så, att fanduken vidrör kistan eller nedsänkes i graven.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
