Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottning — timrets billigaste transportmedel - Hur flottningen tillgår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO3O FLOTTNING
Detta uppslags fyra bilder återger några avsnitt ur timmerstockens färd från skogen till sågverket. T. v. märkes
timmerstocken, t. h. sammanföres virket inom slutna bomledningar för att bogseras över lugnvattnet.
TIMRETS BILLIGASTE TRANSPORTMEDEL
Flottning är ett urgammalt transportsätt,
grundat på vissa träslags förmåga att flyta även i färskt
tillstånd. De nordiska länderna är särskilt gynnade
genom den rikliga förekomsten av för flottning
lämpade vattendrag samt av lättflytande virke från stora
barrskogar. I Norden har också flottningen framträtt
som det viktigaste medlet att transportera det
avverkade virket från skogen till förädlingsplatsema, som
med hänsyn till träprodukternas vidarebefordran
merendels förlagts vid vattendragens utlopp i havet. För
den svenska träindustrin och därmed för hela vårt
lands ekonomi har detta transportsätt haft den allra
största betydelse.
För att flottning skall bli möjlig har vattendragen
ordnats genom flottledsarbeten. Man har grävt och
sprängt, och man har anbringat skydds- eller
ledbyggnader, flottningsrännor och olika anordningar för
flottgodsets sammanhållning och förvaring i avvaktan på
lämplig tid för vidaresändning, för dess förädling eller
sortering och för hopsamling vid flottningens
avslutning. Vattendrag som under den tid flottningen pågår
har tillräckligt stora vattenmängder kräver inga
särskilda vattenregleringar, men smärre vattendrag
fordrar dammar som hopsamlar vattnet vid vårflödet.
Endast på så sätt kan man åstadkomma ett tillräckligt
jämnt och rikligt flottvatten i alla de små flottlederna.
I äldre tider utfördes flottledsbyggnader i huvudsak
av trä, men numera använder man i största
utsträckning sten, jäm och cement för att erhålla mera
permanenta byggnader. Man har även alltmer börjat
upprensa eller kanalisera flottlederna. Flottningsrännor
av plank, plåt eller armerad betong används där det
gäller att spara på vattenåtgången, t. ex. när virket
le-des förbi kraftstationer.
Förutom flottningar i vattendrag förekommer även
s. k. havsflottning, varvid virke hoplagt i fasta flottar
bogseras från flottledernas mynningar till mer eller
mindre avlägsna industriplatser. Även bogsering av
stora havsflottar till främmande länder har ägt rum.
Under första världskriget, då stor tonnagebrist rådde,
tillkom de s. k. Refanut-flottarna för längre
virkes-transporter. Mest bekant är den stora flotten som
bogserades från Luleå till Köpenhamn år 1918.
Hur flottningen tillgår
I Sverige, Norge och Finland har flottledernas
utbyggnad och användning för gemensamt bruk
ordnats genom särskilda flottningslagar. Skötseln av
allmänna flottleder handhas av kooperativa företag,
flott-ningsföreningarna. Dessa fördelar kostnaderna mellan
trafikanterna, dvs. virkesägarna, genom avgifter som
pålägges flottgodset. På varje stock inhuggs före
nedläggandet i flottleden märken, vilka utvisar vem som
är ägaren. För flottning nedlägges det sålunda märkta
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
