Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygtrafik — flyget minskar avstånden - Trafikflyget under och efter andra världskriget - Med bombplan över Atlanten - Scandinavian Airlines System grundas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1044 flygtrafik_____________________________________
passagerare omkom. Den 22 okt. samma år sköt tysk
jakt ned DC-3:an Gripen med förlust av tre
besättningsmän och tio passagerare. Därmed inställdes
denna trafik men kunde kort därefter återupptas,
sedan ABA utverkat lejd från båda de krigförande
parterna. Den 15 april 1944 stoppades trafiken definitivt
på grund av den s. k. brittiska diplomatspärren. Då
hade sammanlagt 416 turer genomförts med
sammanlagt 2 533 passagerare och 450 000 kg frakt,
huvudsakligen bestående av svenskt specialstål och kullager.
När kriget slutade, stod ABA utomordentligt väl
rustat - bättre än alla de krigförande - för att sätta in
en verklig svensk trafikflygoffensiv. Mycket snabbt
kom alla de gamla ABA-linjerna i gång och följdes av
nya. Redan fyra månader efter vapenstilleståndet hade
ABA-plan landat i 14 europeiska huvudstäder och
organiserat en rekordtrafik, som avspeglar sig i
årsresultatet 3 354 430 flugna kilometer och 78 268
befordrade passagerare. Rekordåret 1939 var slaget med
många hästlängder, trots att trafiken inte kunde
sättas i gång förrän efter 8 maj - V-dagen. Utvecklingen
fortsatte sedan till i slutet av november 1947, då en
strejk utbröt i verkstäderna och lamslog
verksamheten för nära fem månader.
Med bombplan över Atlanten
Atlanten överflögs första gången redan 1919 och
Charles Lindbergh gjorde sin epokgörande
direktflygning New York-Paris 1927, men flygtrafiken över
detta stora vatten lät vänta på sig. När andra
världskriget utbröt 1939, hade visserligen det amerikanska
flygbolaget Pan American Airways börjat
sommartrafik med flygbåtar av Clippertyp, men denna trafik
ansågs icke kunna upprätthållas vintertid.
Även nu blev det kriget som betydde en enorm
utveckling. En hel rad jättestora flygfält anlades på
ömse sidor av Atlanten för att säkerställa amerikanska
krigsleveranser till England, och en fantastisk
organisation växte fram. Det militära transportflyget
utvecklades med svindlande fart, och när kriget var slut, hade
över 50 000 sådana transportflygningar gjorts över
Nordatlanten.
Även i Norden hade man naturligtvis gått och drömt
om ett atlantflyg. Hösten 1939 började
diskussionerna på allvar mellan representanter för Danmark,
Finland, Norge och Sverige, och 7 april 1940 var det hela
praktiskt taget klart. Trafiken skulle upprätthållas i
samarbete med Pan American, vars stora flygbåtar
skulle flyga sträckan New York-Stavanger. Men så
kom 9 april, Nordens olycksdag med den tyska
invasionen av Danmark och Norge, och så måste planerna
skrinläggas.
Tanken uppgavs dock icke, och hösten 1942 tog
planerna ånyo fart. Det gällde närmast att i god tid vara
klar med förberedelserna, så att den skandinaviska
at-lanttrafiken kunde sättas i gång omedelbart efter
krigs
slutet. Genom tillmötesgående av den amerikanska
regeringen, som hade mycket stort intresse av en
sådan flyglinje, fick Sverige disponera några här
nödlandade fyrmotoriga bombplan av typen Boeing B-17
»Flygande fästning». Sju av dem byggdes om hos
Svenska Aeroplanaktiebolaget i Linköping, och så
började en intensiv träning av besättningar för detta det
svenska trafikflygets »nya äventyr». Den 27 juni 1945
startade den första ombyggda »fästningen» från
Stockholm och landade två dagar senare efter att ha flugit
via Island och Canada på La Guardia, New Yorks
väldiga flygfält, som det första civila flygplan som flugit
över Atlanten efter kriget. Planet ägdes av Svensk
In-terkontinental Lufttrafik AB (SILA), som bildats 1943
för att i tekniskt samarbete med ABA handha den
svenska atlanttrafiken.
Scandinavian Airlines System grundas
SILA hann med 52 atlantflygningar med dessa
»fästningar» 1945 och ytterligare 12 följande år, innan de
återupptagna diskussionerna om ett skandinaviskt
samarbete på de interkontinentala flyglinjerna hade
resulterat i bildandet av Scandinavian Airlines System
(SAS) 1 augusti 1946 med det danska DDL och det
norska DNL som delägare jämte SILA.
Därmed hade en ny era för svenskt och
skandinaviskt trafikflyg inletts, och det visade sig snart, att
detta SAS skulle bli en faktor att räkna med i
konkurrensen med världens största flygbolag. Nya
flygplan hade levererats från USA. Det var fyrmotoriga
Douglas DC-4 »Skymaster» [skaj’masta], som byggts
för civil luftfart och som på alla sätt var förnämligare
än de oekonomiska och trånga, ombyggda
bombplanen B-17.
SAS började så försiktigt med en tur
Stockholm-New York och åter i veckan, men ganska snart blev
det två, tre, fyra osv. I juni 1947 började SAS daglig
trafik över Nordatlanten, en trafik som sommaren
därpå under högsäsongen utökades till nio, 1951 till elva,
1952 till fjorton, 1953 till aderton och 1954 till tjugo
turer i veckan i vardera riktningen.
SAS hade också i november 1946 börjat flyga på
Sydamerika en gång var fjortonde dag. Rätt snart blev
det en tur i veckan och på försommaren 1948 två
flygningar i vardera riktningen mellan Stockholm och
Bue-nos Aires. I februari 1951 förlängdes linjen till
Santiago de Chile, över 14 000 km från Stockholm. Hösten
1949 öppnade SAS en ny långlinje till Bangkok i Siarn
och den förlängdes i april 1951 till Tokyo, dit SAS
från juni 1954 flyger tre gånger i veckan, en sträcka
på 16 500 km. SAS’ fjärde långlinje öppnades i januari
1953 och går Stockholm-Johannesburg, 11000 km.
Av ovanstående framgår, att det skandinaviska
trafikflyget utvecklades snabbt efter kriget, och några
siffror kan belysa detta ytterligare. Av dessa siffror
framgår också hur betydelsefullt för skandinavisk
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
