Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygvapnet — flyget i krigets tjänst - Svenska Flygvapnet - Flygvapnets personal och utbildning - Flygvapnets sammansättning - Den svenska flygindustrin - Flygplan av svensk konstruktion - Flygande tunnan och Lansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
______________________________________________________________________ FLYGVAPNET IO57
som fältflygare är kostnadsfri med lön under hela
utbildningstiden. Fältflygarna får därjämte under sina
sista anställningsår civil yrkesutbildning samt åtskilliga
förmåner av ekonomisk natur för att underlätta
övergången till det civila arbetslivet, bl. a. avgångspremier,
som i vissa fall kan uppgå till stora belopp.
Huvuddelen av de värnpliktiga, som tilldelas
flygvapnet, erhåller en första utbildning under 364 dagar.
Några år senare inkallas de för att fullgöra en
repeti-tionsövning om 30 dagar.
Flygvapnets sammansättning
Chefen för flygvapnet har jämte flygledningen sitt
säte i Stockholm. I flygledningen ingår flygstaben,
flygförvaltningen, flygöverläkaren samt inspektörerna
för den tekniska tjänsten, luftbevakningen och
flygsäkerhetstjänsten. Flygvapnets fredsorganisation
omfattar sexton flottiljer och en flygbaskår, sammanförda
till fyra flygeskadrar. Av dessa är tre förlagda till
Stockholm och en, andra flygeskadern, till Göteborg.
Flygvapnets förband är följande:
F 1 Västmanlands flygflottilj (nattjaktflottilj),
Hässlö, Västerås
F 3 Östgöta flygflottilj (jaktflottilj), Malmen,
Linköping
F 4 Jämtlands flygflottilj (jaktflottilj), Frösön,
Östersund
F 6 Västgöta flygflottilj (attackflottilj), Karlsborg
F 7 Skaraborgs flygflottilj (attackflottilj), Såtenäs,
Tun
F 8 Svea flygflottilj (jaktflottilj), Barkarby
F 9 Göta flygflottilj (jaktflottilj), Säve, Göteborg
F 10 Skånska flygflottiljen (jaktflottilj), Barkåkra,
Ängelholm
F n Södermanlands flygflottilj (spaningsflottilj),
Skavsta, Nyköping
F 12 Kalmar flygflottilj (jaktflottilj), Kalmar
F 13 Bråvalla flygflottilj (jaktflottilj), Norrköping
F 14 Hallands flygflottilj (attackflottilj), Halmstad
F 15 Hälsinge flygflottilj (jaktflottilj), Söderhamn
F 16 Uppsala flygflottilj (jaktflottilj), Uppsala
F 17 Blekinge flygflottilj (attackflottilj), Kallinge,
Ronneby
F 18 Södertörns flygflottilj (jaktflottilj). Tullinge
F 21 Norrbottens flygbaskår, Kallax, Luleå
C VM Centrala flygverkstaden å Malmen, Linköping
CVV Centrala flygverkstaden i Västerås, Västerås
CVA Centrala flygverkstaden i Arboga, Arboga
Utbildningsanstalter:
FKHS Flygkrigshögskolan, Stockholm
F 20 Flygkadettskolan, Uppsala
F 5 Krigsflygskolan, Ljungbyhed
F 2 Roslagens flygkår (radarskola m. m.),
Hägernäs, Viggbyholm
FBS Flygvapnets bomb- och skjutskola, Stockholm
FCS Flygvapnets centrala skolor i Västerås, som be-
står av:
FUS Flygvapnets underofficersskola
FSS Flygvapnets signalskola
FTS Flygvapnets tekniska skola
Den svenska flygindustrin
Fram till krigsutbrottet 1939 var våra egna
möjligheter att tillgodose landets behov av militära och
civila flygplan mycket begränsade. Flygvapnets centrala
verkstäder tillverkade visserligen flygplan, liksom
också AB Svenska Järn vägsverkstäderna och deras
efterföljare, Svenska Aeroplan Aktiebolaget (SAAB) i
Linköping. Men denna produktion var icke tillräcklig ens
för den blygsamma omfattning, som flygvapnet då
hade, och man var hänvisad till att bygga utländska
flygplans- och motortyper på licens. Efter
krigsutbrottet blev möjligheterna till köp utifrån ännu mer
begränsade, samtidigt som riksdagen beslöt att avsevärt
utöka flygvapnet.
Flygplan av svensk konstruktion
Som en följd härav fick den svenska flygindustrin
ett uppsving. SAAB utökades, och Svenska Flygmotor
AB (SFA) i Trollhättan skapades. 1942 kunde SAAB
börja leveransen av sitt första flygplan av egen
konstruktion, det lätta bombflygplanet B ip Denna typ
efterföljdes av det medeltunga bombflygplanet B 18
och jaktflygplanet J 21.
För att fylla behovet av jaktflygplan uppsatte
flygförvaltningen en flygplansfabrik i Ulvsunda, där ett
modernt jaktflygplan J 22 konstruerades och byggdes
på rekordtid. AB Bröderna Hägglund och Söner i
Örnsköldsvik åtog sig licenstillverkning av ett skolflygplan,
Bücker Bestmann, som i flygvapnet har beteckningen
Sk 25.
Samtidigt kunde i begränsad omfattning flygplan
köpas utifrån, men det var först under sista krigsåret
som vi från USA lyckades förvärva ett fullt modernt
jaktflygplan, Mustang. Efter fredsslutet kunde
flygvapnet från Storbritannien köpa De Havilland V
am-pire [vänYpajaJ det första reaktionsdrivna
jaktflygplanet, som började tillföras flygvapnet ungefär samtidigt
som det engelska flygvapnet fick sina första
»Vampy-rer».
Flygande tunnan och Lansen
1948 provflögs för första gången SAAB:s
reaktions-flygplan J 2g »Flygande tunnan», med vilken
flygplanstyp de flesta jaktförband nu (1954) har
utrustats.
SAAB:s senaste produkt, det reaktionsdrivna
attackflygplanet A-32 »Lansen» erhöll sitt första luftdop
1952. I fråga om prestanda står det på toppen av
utvecklingen.
Flygmotorer har huvudsakligen tillverkats efter
utländska licenser. SFA har tillverkat såväl kolvmotorer
som reaktionsmotorer på licens. Därjämte ha SFA i
Trollhättan och STAL i Finspång konstruerat
reaktionsmotorer, vilka närmast är att anse som
försöks-konstruktioner.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
