Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fotboll — Europas största publikidrott - Sveriges landskamper - Fotocellen — det elektriska ögat - Tröghetsfria fotoceller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1122 FOTOCELLEN ____________________________________________________________________________
1923: Danmark 1-3, England 2-4, Finland 5-4,
Norge 3-2, Polen 2-2, Tyskland 2-1, Ungern 1-2,
Österrike 4-2.
1924: Polen 5-1, Belgien 8-1 (OS), Egypten 5-0
(OS), Schweiz 1-2 (OS), Holland 1-1 (OS), Holland
3-1 (OS), Danmark 3-2, Egypten 5-0, Estland 5-2,
Finland 7-5, Tyskland 4-1, Norge 6-1, Österrike 1-1,
Italien 2—2.
1925: Danmark 0-2, Finland 4-0, Norge 7-3, Polen
6-2, Tyskland 1-0, Ungern 6-2, Österrike 2-4.
1926: Danmark 0—2, Estland 7—1, Finland 3—2,
Lettland 1-4, Norge 3-2, Polen 3-1, Tyskland 3-3,
Ungern 1—3, Österrike 1—3, Italien 5—3,
Tjeckoslovakien 2-2 och 2-4.
1927: Belgien 1-2 och 7-0, Danmark 0-0, Estland
3-1, Finland 6-2, Holland 0-1, Lettland 12-0, Norge
5-3, Schweiz 2-2.
1928: Danmark 1-3, Estland 1-0, Finland 3-2,
Lettland 4-0, Norge 6-1, Polen 1-2, Tyskland 2-0,
Österrike 2-3.
1929: Danmark 3-2, Estland 4—1, Finland 3-1,
Holland 6-2, Lettland 10—o, Norge 1—2, Tyskland 0-3.
1930: Belgien 2-2, Danmark 1-6, Estland 5-1,
Finland 4—4, Lettland 5—0, Norge 6—3, Polen 0-3, Schweiz
1-0, Österrike 1-4.
1931: Danmark 3-1, Estland 3-1, Finland 8-2,
Lettland 6—0, Norge 1-2, Tyskland 0—0, Ungern 1-3.
1932: Belgien 3-1, Danmark 1-3, Estland 3-1,
Finland 7—1 och 3-1, Lettland 0-0, Norge 1-4, Polen 0-2,
Schweiz 1-2, Tyskland 3—4, Österrike 3—4, Litauen 8-1.
1933: Danmark 2-3, Estland 6-2, Finland 2—0,
Lettland i-i, Norge 1-0, Ungern 5-2, Litauen 2-0.
1934: Danmark 5—3, Finland 4-5, Norge 3-3, Polen
4-2, Tyskland 1-2, Argentina 3-2.
1935: Belgien 1-5, Danmark 3-1, Estland 2-1,
Finland 2-2, Lettland 3-0, Norge 2-0, Tyskland 3-1,
Rumänien 7-1, Frankrike 0-2.
1936: Danmark 3—4, Finland 2-1, Norge 2-0,
Schweiz 5-2, Japan 2-3.
1937: Danmark 1—2, England 0—4, Estland 7—2,
Finland 4-0, Norge 2-3, Polen 1-3, Rumänien 2-2,
Tyskland 0-5.
1938: Lettland 3-3, Kuba 8-0, Finland 2-0, Ungern
1-5, Brasilien 2-4, Danmark 1-0, Finland 4-2,
Tjeckoslovakien 2-6, Norge 1-2, Norge 2-3.
1939: Norge 3-2, Finland 5-1, Litauen 7-0, Norge
0-1, Norge 3-2, Danmark 4-1.
1940: Finland 3-2, Finland 5-0, Danmark 1-1,
Danmark 3-3.
1941: Danmark 2-2, Tyskland 4-2, Danmark 1-2.
1942: Danmark 3—0, Tyskland 3-2, Danmark 2—1,
Schweiz 1-3.
1943: Schweiz 1-0, Danmark 2-3, Ungern 2-3,
Finland 1-1, Ungern 7-2. (1944 spelades inga
landskamper.)
1945: Danmark 2-1, Danmark 4-3, Finland 7-2,
Danmark 4-1, Finland 6—1, Norge 10—o, Schweiz 0—3.
1946: Danmark 1-3, Schweiz 7-2, Norge 3-0,
Finland 7—0, Danmark 3—3.
1947: Danmark 4—1, Danmark 6-1, Norge 5—1,
Finland 7-0, Polen 5-4, Norge 4-1, England 2-4.
1948: Österrike 3-2, Österrike 3-0 (OS), Korea
12-0 (OS), Danmark 4-2 (OS), Jugoslavien 3-1
(OS), Norge 5-3, Finland 2—2, Danmark 1-0,
Österrike 1-2.
1949: England 3-1, Ungern 2-2, Norge 3-3, Finland
8-1 (i VM), Danmark 2-3, Irland 3-1 och 3-1 (båda
i VM), Ungern 0-5.
1950: Holland 4-1, Italien 3-2 (VM), Paraguay 2-2
(VM), Brasilien 1-7 (VM), Uruguay 2-3 (VM),
Spanien 3-1 (VM), Jugoslavien 1-2, Norge 3-1,
Finland 1-0, Danmark 4-0, Schweiz 2-4.
1951: Turkiet 3-1, Spanien 0-0, Island 3—4,
Jugoslavien 1—2, Finland 3—2, Norge 3-4, Danmark 1-3,
Italien 1—1, Turkiet 0-1.
1952: Frankrike 1-0, Holland 0-0, Skottland 3-1,
Danmark 2—0, Finland 1-3, Danmark 4-3, Norge 4-1
(OS), Österrike 3-1 (OS), Ungern 0-6 (OS),
Tyskland 2—0 (OS), Finland 8-1, Norge 2—1, Italien 1-1.
1953: Skottland 2-1, Belgien 2-3 (VM), Frankrike
1-0, Danmark 3-1, Ungern 2-4, Finland 3-3 (VM),
Finland 4-0 (VM), Belgien 0-2 (VM), Norge 0-0,
Spanien 2—2, Ungern 2—2.
DET ELEKTRISKA ÖGAT
Fotocellen. År 1873 upptäckte engelsmännen
Smith och May, att grundämnet sele’n i sin grå,
kri-stalliniska form ändrar sitt elektriska motstånd vid
belysning, särskilt när det utbredes i tunna skikt.
Selen, som i likhet med svavel hör till metalloidernas
grupp, är ett metall-liknande ämne med högt specifikt
elektriskt motstånd. Den fotoelektriska effekten
yttrar sig så, att motståndet sjunker, när materialet
träffas av ljus, varvid motståndsminskningen är
tillnärmelsevis proportionell mot belysningens intensitet.
Det låg nära till hands att tekniskt utnyttja denna
effekt för elektrisk bildöverföring, och det första
försöket i denna riktning lär ha utförts av
engelsmannen Bidwell 1881. Praktiskt användbara resultat
uppnåddes först omkr. 1900 av prof. Arthur Kom i
Tyskland, som med tillhjälp av särskilt utexperimenterade
selenceller på avsändningssidan och en stränggalvano-
meter (senare en spegeloscillograf) som
mottagnings-organ lyckades överföra verkliga fotografier via
telefonledningar. Överförandet av en bild tog dock flera
timmar, beroende på den elektriska trögheten hos
selencellen. Årtalet för den första verkliga
distansförbindelsen för trådlös bildöverföring kan sättas till 1907.
Tröghetsfria fotoceller
Detta var före tillkomsten av elektronrören (dvs.
radiorören). Med tillhjälp av dessa rör som förstärkare
kunde man tekniskt utnyttja en tidigare känd typ av
fotocell av i det närmaste tröghetsfri typ, nämligen
den s. k. alkalicellen. För bildöverföring begagnades
alkaliceller först av det amerikanska Bell-bolaget, som
redan 1925 hade utarbetat ett fulländat system för
ändamålet. På alkalicellens princip bygger även de
moderna kamerorna för television.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
