Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franklin — uppfinnare och politiker - Franklins insats i den nordamerikanska frihetskampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II4O FRANKLIN ______________________________________
sin gungstol och en flyttbar spis, kallad
»Franklin-spisen» - för sistnämnda uppfinning vägrade han att
ta ut patent. Av sina vetenskapliga intressen drevs
han till att anställa försök som ådagalade blixtens
elektriska natur och som ledde till uppfinningen av
åskledaren (se Elektricitet). Från denna tid började
en mängd akademier och lärda samfund att kalla
honom till ledamot och tilldela honom utmärkelser.
Franklins insats i den nordamerikanska frihetskampen
Under senare delen av sitt liv utövade Franklin en
mycket betydelsefull politisk verksamhet. Redan 1754
hade han på en kongress i Albany försökt få till stånd
en union mellan de amerikanska kolonierna - men
utan framgång. Under sexton år vistades han i London
såsom Pennsylvanias agent - en post för vilken han
i hög grad lämpade sig genom sitt stora internationella
anseende. Härunder förfäktade han koloniernas sak
inför de engelska makthavandena. En framstående
engelsk statsman har sagt, att om Englands konung
och parlament antagit Franklins förslag till lösning av
stridsfrågan - självstyrelse åt kolonierna och deras
underdånighet endast under den engelska
monarken - hade den amerikanska revolutionen aldrig
behövt äga rum.
Då emellertid Franklins bemödanden var förgäves,
återvände han till Amerika. Han var med om att
avfatta oavhängighetsförklaringen på kongressen i
Phi-ladelphia 1776, och han ställde 20000 pund av sin
privata förmögenhet till kongressens förfogande.
Där
på begav han sig ännu en gång över Atlanten - på väg
till Paris. Där var det hans uppgift att vinna
Frankrikes stöd åt amerikanerna. I Paris hade han en
lysande framgång. Hovet, armén och den vetenskapliga
världen öppnade sina dörrar för honom. Han var som
en uppenbarelse från den enkla naturen, för vilken
Rousseaus samtid svärmade. Hans enkla klädedräkt
blev genast modet för dagen, hans porträtt sattes upp
i skolor, i palats och hyddor. Det var till största delen
Franklins förtjänst, att Frankrike erkände Förenta
staterna och lovade att aktivt understödja dem i
frihetskampen (1778). Under de följande krigsåren
kvar-stannade han i Paris såsom amerikanskt sändebud,
deltog i fredsunderhandlingarna och undertecknade
1783 fredstraktaten med England.
Då Franklin 1785 återkom till hemlandet, var han
nära åttio år gammal, men hans livskraft och
verksamhet var ännu inte slut. Han tog del i den
amerikanska författningens utarbetande, och ännu några
veckor före sin död undertecknade han en petition till
kongressen om slaveriets avskaffande.
Omdömena om Franklin har växlat. Man torde
dock inte kunna förneka att han som politiker och
varm fosterlandsvän gjort sitt land stora tjänster i ett
av dess ödesdigraste skeden. Som naturforskare och
författare karakteriserades Lan knappast av djup och
originalitet, men han har trots detta och framför allt
på grund av sina säkra empiriska metoder och sin
klara, eleganta framställningskonst gjort en betydande
vetenskaplig och litterär insats.
Några situationer ur Benjamin
Franklins liv som ung såpsjudare,
tidningsman, boktryckare och uppfinnare.
Nederst t. v. ses han syssla med sina
elektriska experiment och t. h. är han i färd
med att studera Golfströmmen.
Nederst i mitten ses en bild av Franklin
på äldre dar i sitt bibliotek.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
