Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike — Marseljäsens och trikolorens land - Floder och kanaler - Flodhamnar och kusthamnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1142 FRANKRIKE ______________________________________________________________________________
Rochefort-en-Terre i sydöstra Bretagne är en pittoresk
småstad, känd för sina vackra 1600-talshus och en omtyckt plats
bland konstnärer.
nernas höj dstråk, som sträcker sig ett trettiotal mil
från foten av Pyrenéerna till trakten av Lyon [liång/].
I öster skiljer de skogklädda Vogeserna Alsace (Elsass)
från det övriga Frankrike; längs gränsen till Schweiz
reser sig de karga Jurabergen, medan från Schweiz
till Medelhavet, längs hela italienska gränsen,
Alpernas mäktiga toppar bildar en naturlig skiljemur. Mont
Blanc [mång blang/] (4810 m ö. h.), som ligger strax
innanför den franska gränsen, är Europas högsta berg.
I Bretagne [-anj’] och Normandie [-mangdi/] ligger
mindre grupper av lägre berg och höjdsträckningar
men utan några mer framträdande toppar. Norr om
floden Loire sänker sig det s. k. Paris-bäckenet, en
skålformig, tydligt markerad sänka i berggrunden, i
vars botten Paris ligger. Bäckenet sänker sig jämnt
mot väster men är i öster begränsat av ganska branta
höj dstråk, som här bildar en naturlig försvarslinje av
militär betydelse. Detta utgör den geografiska
förklaringen till att tyskarna under första världskriget bröt
Belgiens neutralitet för att över Flanderns slätter
finna en bekvämare och snabbare väg in till den
franska republikens hjärta.
Floder och kanaler
Fyra stora flodsystem, Rhöne [rå’n], Garonne [-[ga-rån’],-] {+[ga-
rån’],+} Loire [loa’r] och Seine [sä’n], alla med
talrika bifloder, dränerar Frankrikes välbevattnade jord.
Rhöne, som för den största vattenmängden, rinner upp
i Schweiz, flyter där igenom Genèvesjön och kommer
in i Frankrike genom öppningen mellan Jurabergen
och Alperna. Vid Lyon möter Rhöne sin stora biflod
Saöne [så’n] och vänder tvärt av mot söder mellan
Cevennerna och Alperna. Rhönedalen bildar på denna
sträcka till Medelhavet en av de naturskönaste
trakterna i Frankrike. Nedersta delen av floden är ej
segelbar på grund av strid ström eller uppgrundning.
Garonne i sydväst uppsamlar det vatten som faller på
Pyrenéernas norra och Cevennernas västra sluttningar;
floden för med sig väldiga massor av sand, som byggt
upp det nedanför liggande låglandet. Sedan Garonne
förenat sig med Dordogne [dårdånj’] nära Atlanten,
bildar den det breda estuarium (trattformig
flodmynning) som kallas Gironde [sjirång’d]. Även Loire, den
längsta av de franska floderna, rinner upp i
Ceven-nema sydväst om Lyon, genomflyter centrala
Frankrike i hela dess bredd, uppsamlar talrika bifloder och
mynnar i Atlanten söder om halvön Bretagne. I norra
Frankrike upptar Seine Parisbäckenets vattendrag
- bland dem bifloderna Marne [marn’] och Oise [åa’s]
- slingrar sig långsamt i talrika, djupt nedskurna
vindlingar över Normandies slätter och faller ut i
Engelska kanalen vid Le Havre. Meuse [mö’s] och Moselle
[måsäl’] - på tyska resp. Maas och Mosel - som har
sina källor i nordöstra Frankrike, tillhör till större
delen respektive Belgien och Tyskland. Rhen bildar en
del av riksgränsen i öster.
Flertalet av dessa floder är mer eller mindre
segelbara; förenade genom ett nätverk av kanaler bildar
de ett stort system av vattenvägar, som är av
synnerligen stor betydelse för Frankrikes industri och
handel. En av de mest berömda av Frankrikes kanaler är
Canal’ du Midi’, som härstammar från Ludvig XIV:s
tid och förenar Medelhavet med Garonne och
därigenom med Atlanten men som numera är starkt
föråldrad och av ringa betydelse. Andra kanaler förenar
Rhönes, Loires, Seines och Rhens olika vattensystem
med varandra. Ett märkligt ingenjörsarbete är
Mar-seille-Rhönekanalen, som passerar under en
bergskedja i en 7,2 km lång och 14,4 m hög tunnel
(Rove-tunneln), varigenom de största pråmar kan föra
råmaterial från södra Frankrikes huvudhamn till
inlandets fabriker. Starkast trafikerade är emellertid de
vattenvägar, som förbinder Paris med
industriområdena i norr, med Belgien och Rhen, och som gjort
huvudstaden till landets främsta inlandshamn.
Flodhamnar och kusthamnar
Frankrikes kuster är i allmänhet antingen bergiga
eller låga och sandiga, varför det finns jämförelsevis
få goda hamnar utom vid flodmynningarna. De mest
betydande bland dessa är Le Havre [ba’vr] och Rouen
[roang/] vid Seine, S:t Nazaire [sängnasä’r] och
Nan-tes [nangt] vid Loire och Bordeaux [bårdå’] vid
Garonne. Rhöne erbjuder på grund av det låga,
sumpiga deltat vid mynningen inga goda
hamnförhållanden. De förnämsta hamnarna, som icke ligger vid
floder, är Marseille [marsäj’], den viktiga
flottstationen Cherbourg [sjerbo’r], Boulogne [bolånj’], Calais
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
