Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike — Marseljäsens och trikolorens land - Paris — en världsmetropol. Minnesrika småstäder - Frankrikes öden under 2000 år i kort sammandrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II48 FRANKRIKE ______________________________________
Paris — en världsmetropol. Minnesrika småstäder
Frankrikes huvudstad är belägen i hjärtat av
landet och har kanske i högre grad än någon annan
europeisk huvudstad blivit hela statens medelpunkt, där
nationens kommersiella, politiska och intellektuella
liv är koncentrerat. Paris är även rikets största
industristad och dess enda miljonstad. Av landets
42,4 milj, invånare bor inte mindre än 6 milj, i Paris
med förstäder.
Det utmärkta vägnätet, som delvis härstammar
från romersk tid och utbyggts för att möta vår tids
väldiga biltrafik, sammanstrålar i Paris. Alla de stora
järnvägslinjerna, sedan 1937 sammanslagna till ett
företag, i vilket staten äger 51 % av aktierna, möts
där liksom också vattenvägarna. Det är visserligen
sant, att det Parisliv turisten får se i metropolen
ingalunda alltid avspeglar Frankrikes verkliga
ansikte, men det är likväl där som landets politiska,
litterära och konstnärliga liv i första hand utspelas.
Så starkt är Paris’ intellektuella och konstnärliga
inflytande, att detta sträcker sig långt utanför landets
gränser. Staden är i viss mening fortfarande hela den
bildade världens mötespunkt, vartill givetvis bidragit
ej blott landets ärorika förflutna utan också stadens
centrala läge i Västeuropa vid skärningspunkten
mellan flera stora internationella trafikleder. (Se vidare
Paris.)
Frankrike har haft en orolig historia, och nästan
varje stad eller by har sina egna romantiska eller
tragiska minnen från det förflutna. Där finner vi t. ex.
i Sydfrankrike den gamla muromgivna staden
Car-cassonne [karkasån’] med medeltida torn och
befästningar. Ännu äldre och mera vördnadsvärd är den
underbara romerska akvedukt som för 1800 år sedan
spändes över en floddal nära staden Nimes [nim’]
och ännu står där i majestätisk enkelhet. I Rouen kan
vi vandra på samma gator som den procession vilken
en gång förde Jeanne d’Arc till bålet. Vid åsynen av
de stora och märkliga gotiska katedraler som ligger
kringströdda i norra Frankrike - i Amiens [amjäng’j,
Chartres [sjartr], Le Mans [lo mans/], Reims, Paris
osv. - måste man stämmas till andakt och vördnad
inför den kultur, som frambragt dessa imponerande
verk.
Frankrikes öden under 2 000 år i kort sammandrag
Genom Julius Caesars fälttåg 58-50 f. Kr.
erövrades hela Gallien och gjordes till en romersk provins.
De underkuvade antog snart romerska seder, språk
och klädedräkt, och kristendomen spreds sedermera
från Rom till Gallien och var vida utbredd där redan
på 300-talet. De förnämsta av de germaner som efter
romarväldets fall inträngde i Gallien var frankerna,
vilkas härskare Klodvig av merovingernas ätt blev
frankernas konung och 496 lät döpa sig och med sitt
folk upptogs i den romersk-katolska kyrkans hägn,
varigenom Frankrikes förbindelser med påvedömet
inleddes. Den merovingiska dynastin, grundad av
Klodvig, avlöstes av den karolingiska, vars medlemmar
dittills innehaft det förnämsta ämbetet vid hovet, »ma’jor
do’mus», rikshovmästare. Karolingerna upprättade ett
kejsardöme, som sträckte sig österut till Elbe och
Donau och söderut till trakten av Rom och norra
Spanien, och lade grunden till feodaltidens länsväsen. Den
störste härskaren av denna ätt var Karl den store, som
juldagen 800 i Rom av påven kröntes till kejsare. Efter
hans död delades det stora riket i tre delar genom
fördraget i Verdun 843. Den västra delen kom att bilda
käman i det nutida Frankrike. I början av 900-talet
måste en fransk konung upplåta Normandie som län
åt en nordisk viking, Rollo eller Gånge-Rolf, för att
han skulle freda Frankrikes nordkust för andra
vikingars härjningar.
Korstågstiden (1100- och 1200-talen) var en
kulturell glanstid i Frankrikes historia. Då tillkom många
av de praktfulla gotiska kyrkorna, och då blomstrade
konst och riddardiktning. Det följande århundradet
förmörkades av »hundraårskriget» med England (1337
-1453). Frankrike var på god väg att bli en del av den
engelska kungens välde när Jeanne d’Arcs
hjältemodiga uppträdande återuppväckte den franska
nationalkänslan (se Jeanne d’Arc).
Så småningom återhämtade sig Frankrike efter
hundraårskriget, varom inte minst dess lysande
renässanskultur under 1400- och 1500-talen bär vittne.
1500-talet kännetecknas i övrigt av både yttre och inre
strider. Många hårda duster utkämpades mot det allt
mäktigare Habsburg, som genom sina besittningar
såväl i Centraleuropa som i Spanien på ett farligt sätt
inringade den franska staten. Hugenottkrigen (se d. o.)
splittrade nationen i två delar. Omkring 1600
lyckades Henrik IV - en av Frankrikes kraftfullaste
regen-ter - åter skapa lugn och endräkt i landet. Han lade
grunden till en stark centralisation och hävdade
framgångsrikt kungadömets ställning. Ludvig XIV:s
regering (senare delen av 1600-talet) betecknar
höjdpunkten av konungadömets makt och inflytande i
Frankrike. De övriga europeiska konungarna avundades
honom hans auktoritet och tog hans hov till förebild för
sina egna. Slottet i Versailles [versaj’j, som
påbörjades 1668, blev en förebild för Europas furstehov, och
franskan blev diplomaternas och den fina världens
språk. Trettioåriga kriget och Ludvig XIV:s insatser
förde också Frankrike till en ledande ställning bland
Europas stormakter. (Se Henrik IV, Ludvig XIV.)
1700-talet blev vittne till en lång strid mellan
England och Frankrike om herraväldet över kolonierna.
Freden i Paris 1763 berövade Frankrike både dess
kolonier i Amerika och dess inflytande i Indien. Dessa
förluster tillsammans med svåra inre
missförhållanden och finanskriser ledde slutligen till
konungadömets fall genom en våldsam omvälvning (se Franska
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
