Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott — den yppersta bland idrotter - Landskamperna — Sveriges styrka - Världsutvecklingen i stora drag - Negrer främst i sprinterloppen - Medeldistans — svensk stolthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1208 fri idrott ___________________________________________________________________________
världen. Sverige vann alla 20 grenarna, därav 14
dubbelt, och förlorade blott 4 poäng!
Sveriges landskamper t. o. m. juli 1954
Landskamperna 1913 mot Belgien och 1920 mot USA
och Frankrike var inofficiella.
1913 Sverige-Belgien i Bryssel 75,5-53,5
1914 Sverige-Ungem i Budapest 7-6
1917 Sverige-Norge-Danmark i Kristiania 31-22-12
1918 Sverige—Norge—Danmark i Köpenhamn 39—23-22
1919 Sverige-Norge-Danmark i Stockholm 39-23-22
1920 USA—Sverige—Frankrike i Paris 134-128-78
1921 Sverige-Norge-Danmark i Kristiania 39-26-18
1921 Sverige-Frankrike i Stockholm 108-71
1922 Sverige-Norge-Danmark i Köpenhamn 35-28-20
1923 Sverige-Norge-Danmark i Stockholm 36-27-20
1923 Sverige-Frankrike i Paris 102-78
1925 Sverige-Norge-Danmark i Oslo 31-27-14
1925 Sverige-Frankrike i Stockholm 105-74
1925 Finland-Sverige i Helsingfors 99-85
1926 Sverige-Norge-Danmark i Stockholm 33-24-15
1926 Sverige-Frankrike i Paris 76-52
1927 Sverige-Norge-Danmark i Köpenhamn 30-26-16
1927 Sverige-Finland i Stockholm 98-86
1929 Sverige-Norge i Stockholm 117-87
1929 Sverige-Finland i Helsingfors 93-90
1930 Sverige-Norge i Oslo 123-82
1931 Sverige-Norge i Stockholm 111-95
1931 Finland-Sverige i Stockholm 104-76
1932 Norge-Sverige i Oslo 90-79
1933 Sverige-Norge i Stockholm 117-56
1933 Sverige-Ungern i Budapest 76-63
1934 Sverige-Norge i Oslo 104-69
1934 Sverige-Tyskland i Stockholm IOI ^3-
IOO 2/3
1935 Sverige-T yskland— Ungern—Japan-I talien i Berlin 4 [-56-52,5-0-33-26,5-] {+56-52,5- 0-33-26,5+}
1935 Sverige-Holland i Groningen 82-58
1935 Sverige-Norge i Stockholm 107-66
1935 Sverige-Ungern i Stockholm 94-68
1936 Sverige-Norge i Oslo 108-64
1937 Sverige-Holland i Stockholm 8i-49
1937 Sverige-Tyskland i Berlin IO7-IOI
1937 Sverige-Ungern i Budapest 8i-73
1938 Tyskland-Sverige i Stockholm 108-IOO
1939 Finland-Sverige i Stockholm I12-102
1939 Sverige-Norge i Oslo I18-85
1940 Sverige-Tyskland-Finl. i Helsingfors I47-141-
134
1941 Sverige-Ungern i Göteborg I22-8i
1942 Sverige-Ungern i Budapest 95-66
1943 Sverige-Ungem i Stockholm 95-67
1943 Sverige-Danmark i Köpenhamn 131-72
1943 Sverige—Danmark i Stockholm 130-72
1945 Sverige-Danmark i Stockholm 130-72
1945 Sverige-Finland i Stockholm 105-79
1945 Sverige-Danmark i Köpenhamn 135-68
1946 Sverige-Finland i Helsingfors 105-79
1947 Sverige-Finland i Göteborg 106-78
1947 Sverige—övriga Norden i Stockholm 248-213
1948 Sverige-Finland i Helsingfors 138-76
1949 Sverige-övriga Norden i Stockholm 232-196
1949 Frankrike—Sverige i Paris 93-90
1950 Sverige-Finland i Stockholm 123-88
1950 Sverige-Frankrike i Stockholm 109-103
1951 Finland-Sverige i Helsingfors 216-194
1951 Sverige-Norge i Oslo 1 13,5-98,5
1951 Tyskland-Sverige i Stockholm 112-100
1951 S verige-F rankrike i Paris III-IOI
1952 S verige—F rankrike i Stockholm 136-76
1952 Sverige—T yskland i Düsseldorf 119-93
1952 Sverige-J ugoslavien i Belgrad 150-61
1953 S verige-F inland i Stockholm 217-193
1953 Sverige-Storbritannien i Stockholm 109-103
1953 S verige-U ngern i Budapest 111-99
1953 Sverige—F rankrike i Paris 121-91
1954 Sverige-F rankrike i Stockholm 125-87
1954 U ngern-S verige i Stockholm 110-102
Världsutvecklingen i stora drag
Fram till början av 1900-talet dominerade England
och USA fullständigt och övriga nationer spelade
statistroller. Redan vid olympiska spelen i Aten märktes
en viss utjämning i styrkeförhållandet, och idrotten
blev alltmera universell. Under 1920-talet gav
Finland USA sensationellt hårt motstånd, i mitten av
1930-talet såg Tyskland ut att kunna hota
amerikanerna, men så kom världskriget, och USA har sedan
dess åter stått i särklass. Under 1950-talet har
Ryssland blivit den fria idrottens stormakt nr 2 men är
ännu ej fullt uppe i amerikansk standard.
Negrer främst i sprinterloppen
Sprinterloppen, 100-220 yards samt 100-200 m,
har i stort sett dominerats av anglosaxer fram till
omkring 1930, varpå negrerna (USA och de brittiska
kolonierna) blivit de främsta. Här märks C. Paddock,
E. Tolan, R. Metcalfe, J. Owens, den sistnämnde av
många ansedd som världens hittills främste
idrottsman, samt M. Patton.
Jesse Owens, en amerikansk negerstudent, satte 25
maj 1935 under loppet av 2 timmar världsrekord i
längdhopp med 813 cm, och häck 220 yards med 22,6,
tangerade rekordet på 100 yards med 9,4 och
underskred detsamma på 220 yards med 20,3 - sistnämnda
tid blev dock ej godkänd. Året därpå vann han 4
guldmedaljer i OS i Berlin men lät veckan efter lura sig
att övergå till professionalismen.
Även på 400 m och 440 yards har anglosaxer och
amerikaner i stort sett varit överlägsna, men efter
andra världskriget har Jamaica (1,3 milj, inv.) gjort
världssensation genom negrerna A. Wint, H.
McKen-ley och G. Rhoden. Under 1930-talets slut satte den
sedermera i kriget stupade tysken R. Harbig
världsrekord med 46,0 på 400 m och 1.46,6 på 800.
Medeldistans — svensk stolthet
Medeldistanserna dominerades länge av engelsmän
och amerikaner, och på 800 m märks M. Sheppard, J.
Meredith och B. Eastman, USA, och T. Hampson,
England. Tyskland fick under 1920-talet en
utomordentlig representant i O. Peltzer (även på 1 500 m) och
den ovannämnde Harbig, Italien en i M. Lanzi. På
senare år har de färgade även här fått övertaget
genom J. Woodruff och M. Whitfield, USA, samt den
förut nämnde Wint. Danskarna har spelat en märk-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
