Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fri idrott — den yppersta bland idrotter - Medeldistans — svensk stolthet - Finnar, därpå Zatopek på långdistans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1210 FRI IDROTT _____________________________________
ligt stor roll, främst genom N. Holst Sörensen, Norge
har haft en god man i A. Boysen, Belgien två av
världens bästa i R. Moens och L. De Muynck. Sveriges
bästa har varit H. Liljekvist, I. Bengtsson, T. Ekfeldt
och O. Åberg.
På i 500 m och 1 eng. mil dominerade britter och
amerikaner till omkr. 1916, då svensken John
Zan-der satte en rad världsrekord. Nurmi var under ett
par år den segerrike, varpå Frankrike hade en rad
goda män, bl. a. S. Martin och J. Ladoumègue, och
vidare framträdde J. Lovelock, Nya Zeeland, och
G. Cunningham, USA, varpå ledningen under
1940-talet helt övergick till Sverige.
Det började med att Edvin Wide i skarp men
hopplös strid med Nurmi satte en rad rekord, varpå den
elegante Erik Ny samt brandmännen Henry Kälarne
och Åke Spångert pressade noteringarna. Under
1940-talet framträdde så Gunder Flägg (se särskild artikel)
och Ame Andersson, vilka i inbördes konkurrens
pressade rekorden på 1 500 m och 1 eng. mil (Hägg även
på 2 000-5 000 m) till en nivå, som man tidigare icke
trott vara möjlig. Under denna period blev 1 500 m
den svenska »nationalsträckan», och
medeldistanslop-pen tilldrog sig hela nationens intresse med nya
publikrekord och fullsatta idrottsplatser landet runt.
I Gunders och Arnes spår följde en rad utmärkta
förmågor som Rune Gustafsson (europamästare på 800
m, världsrekord på 1 ooO m), Rune Persson, A.
Ahl-sén, E. Ahldén samt slutligen Lennart Strand
(tangerat världsrekord på 1 500 m), olympiasegraren Henry
Eriksson, G. Bergkvist, O. Åberg, S. Landqvist,
Ingvar Ericsson, Sune Karlsson m. fl.
Åren 1950-52 gick emellertid hegemonin förlorad
för Sverige: belgaren G. Reiff, holländaren W.
Slijk-huis, den olympiske segraren 1952, luxemburgaren
J. Barthel, tysken W. Lueg, som tangerade Häggs och
Strands världsrekord på 1 500 (3.43), fransmannen
P. El Mabrouk m. fl. utsatte Sveriges bästa för
svidande nederlag. Är 1954 kom därpå med den ena
sensationen efter den andra. Först löpte engelsmannen
R. Bannister »drömmilen», dvs. som den förste i
världen 1 eng. mil under 4 min (3.59,4), men kort tid
därefter förbättrades såväl detta rekord som det på
1 500 m av australiern J. Landy, som i Finland sprang
på 3.58,0 resp. 3.41,8. Även amerikanen W. Santee och
ungraren S. I. Maros visade sig vara av ungefär samma
klass som Bannister och Landy.
Finnar, därpå Zatopek på långdistans
Med undantag för den förut nämnde engelsmannen
W. G. George och hans landsman A. Shrubb (början
av 1900-talet) nåddes inga tider av klass på
långdistans förrän finnen H. Kolehmainen och fransmannen
J. Bouin hade sin historiska duell vid spelen 1912, och
de följande åren satte de en rad världsrekord. Genom
Nurmi och Ritola förbättrades hela tabellen, och även
svensken Edvin Wide nådde i segerrik kamp med
Nurmi 1926 i Berlin världsrekord på 2 eng. mil
(9.01,4), sedan han dagen före besegrat Nurmi även
på 1 500 m men där blivit slagen av Peltzer,
prestationer som gav Wide Sv. D:s guldmedalj för året.
Finnarna fortsatte därpå att dominera
långdistanserna fram till 1940 genom bl. a. L. Lehtinen, W.
Iso-hollo, G. Höckert, I. Salminen, T. Mäki ochK. Pekuri,
men under början av 1940-talet kom Gunder Hägg
med en teknisk revolution på 5 000 m och något
kortare sträckor samt övertog alla rekord på dessa.
Efter kriget har sensationella rekord satts, till att
börja med av finnen V. Heino på de längre sträckorna
(företrädesvis från 10 000 m och uppåt) samt G. Reiff
på de kortare långdistanserna (hans specialdistans är
3 000 m).
Genom framträdandet av den oerhört hårt tränade
tjecken E. Zatopek har långdistanslöpningen därpå
kommit in i ett helt nytt skede. Zatopek har pressat
rekorden på 5000 till 13.57,2 och på 10 000 till
28.54,2, och han har på 2 mil och entimmeslöpning
nått sådana resultat som 59.51,8 resp. 20052 m, som
vida understiger vad man för endast några år sedan
trodde vara möjligt. Kulmen blev då han i olympiska
spelen 1952 vann 5 000 och 10 000 m samt
maratonloppet inom åtta dagar. De två förra i oerhört hård
konkurrens mot främst den franske araben A. Mimoun.
1954 blev även för långdistanslöpning ett
sensationernas år. Zatopek nådde då sina ovannämnda tider
på 5 000 och 10 000 m men blev senare slagen av den
utomordentlige ungraren J. Kovacs, som med 29.09 blev
den näst bäste i världen på 10 000 m. Engelsmannen
G. Pirie hade redan 1953 hotat Zatopeks rekord, men
1954 var han skadad, och i stället framträdde F. Green,
som med 13.32,2 på 3 eng. mil slog det sista av Häggs
världsrekord. Greens landsman C. Chataway nådde
samma tid (knappt slagen) och hade stor andel i
rekordet genom sin goda pace - han hade även hållit
upp farten åt Bannister och Landy i deras rekordlopp.
I skuggan av Hägg framträdde B. Hellström som en
mycket god svensk storlöpare, och på senare år har
B. Albertsson och V. Nyström gjort tider av
världsklass — den sistnämnde förvånade 1952 genom att vid
36 års ålder nå världens då näst Zatopek bästa resultat
på 10 000 m, 29.23,8, slående den tyska storlöparen
H. Schade.
I maratonlöpning är finnarna H. Kolehmainen och
A. Stenroos nämnda. Södra halvklotet har frambragt
flera av hög klass, t. ex. sydafrikanen McArthur, som
blev olympisk segrare 1912 och argentinaren J. Zabala
(1932). Japaner och koreaner kom sedan med
förbluffande goda resultat, och K. Son, som segrade i OS
1936, är en av de bästa maratonlöpare som funnits.
1948 gick OS-segern åter till södra halvklotet genom
D. Cabrera, Argentina, varpå Zatopek 1952 slog alla
tidigare bästa resultat med ca 3 min. Under åren 1953
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
