Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frukter och bär — skogens och trädgårdens läckerheter - Äpplen, päron och plommon - Meloner - Persikor och aprikoser - Import ger frukt året om - Tropiska frukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1232 FRUKTER och BÄR
alla delar erhåller bästa möjliga
belysningsförhållan-den och att den kan uppbära frukttyngden utan att
fläkas sönder. Vidare vill man genom beskärning söka
reglera bildningen av de fruktbärande skotten.
Våra fruktsorter är i allmänhet självsterila (steril =
ofruktsam), dvs. de kan inte sätta tillfredsställande
frukt utan hjälp av pollen från en annan, passande
sort. Detta förhållande spelar särskilt stor roll för
yrkesfruktodlaren men får ej heller underskattas vid
val av fruktsorter till husbehov, framför allt om
trädgården ligger isolerat. Någon äppel- och päronsort som
bär nöjaktigt med frukt utan tillgång till främmande
pollen har man ännu inte funnit. Däremot känner man
en del plommon- och körsbärssorter med denna goda
egenskap. Som exempel på ett självfertilt (fertil =
fruktsam) plommon kan nämnas det i Sverige
mycket odlade Victoriaplommonet. En självfertil
körsbärs-sort är den för inkokning synnerligen lämpliga
skugg-morellen.
Meloner
Samtidigt som äpplen, päron och plommon börjar
synas på torgen, finner man de härliga melonerna.
Dessa frukter odlas hos oss i bänk eller drivhus och
växer liksom sina släktingar gurkan och pumpan på
ettåriga klättrande plantor. Melonen kommer från
Ostindien och odlas allmänt i Asien och södra Europa.
Dess näringsvärde är ej stort, men den är en läskande
frukt i sommarvärmen. - Vattenmelonen, som växer
vild i Sydafrika, får man ytterst sällan se här. Den
skiljer sig från vår melon genom sitt röda kött och sina
svarta kämor.
Persikor och aprikoser
Många frukter som är typiska för Mellaneuropa
eller Sydeuropa försöker vi även odla i vårt land.
Vin-rankan, persiko-, aprikos- och mullbärsträden trivs i
lämpliga sorter och i väl skyddat läge i södra Sverige.
Deras frukter kan bli välmogna och mycket
aromatiska. Dessa i Sverige odlade sydfrukter saluförs i
regel inte utan frambringas endast för ägarens
räkning. De persikor som vi får köpa kommer under
sommartiden från södra Europa och på våren från
Kaplandet. Då de måste plockas omogna, får de här
aldrig den arom de har i sitt hemland. Aprikoser är
svårare att få färska här, ty de blir inte goda, om de
avplockas omogna. - Persikoträdet härstammar från
Ostasien och infördes av Alexander den store från
Persien, varav frukterna fått sitt namn. Persikorna
har en mycket skrovlig kärna och ett finludet skal,
som gör att de lätt känns igen. Dock finns persikor
ined glatt skal, s. k. nektariner. - Aprikoser var kända
i Kina åtminstone 2 000 f. Kr. Redan vid vår
tidräknings början odlades aprikoser i Medelhavsländerna.
Persikor och aprikoser hör till samma växtslag,
Pru-nus, som körsbär och plommon. Deras frukter är
stenfrukter, dvs. försedda med ett yttre mjukt hölje
(fruktköttet) och ett inre hårt (skalet kring käman).
Mullbärsträdet är ett gammalt kulturträd, som
kommer från Medelhavsländerna. Hos oss odlas det i Skåne
och på Gotland. Dess bär är ett slags fruktställningar,
som till utseendet påminner om hallon. De är vid
mognaden nästan svarta och är ytterst saftiga.
Beträffande vinrankan och dess frukter, som i stora
mängder införs hit, hänvisas till artikeln Vin.
Import ger frukt året om
Under den tid vi saknar tillgång till svenska
frukter och bär behöver vi ändå inte avstå från nyttan och
njutningen att varje dag äta någon färsk frukt. De
moderna kommunikationerna och den förstklassiga
kyltekniken sörjer för att snart alla frukter får
internationell användning och blir tillgängliga året runt.
Av nedanstående tabell framgår, i vilka mängder en
del färska frukter importerades till Sverige 1952.
Apelsiner 89 624 ton till ett värde av 82,6 milj. kr.
Bananer 39 230 » » » » » 39,7 » »
Citroner o.
grapefrukt 5 655 » » > » » 5,9 » »
Vindruvor 7 848 > » > » » 14,3 » »
Persikor 3401» » > » » 3,9 » »
Äpplen 22 449 > » » > » 27,2 » »
Päron 16363 » » » » » 18,5 » »
Sammanlagt importerades år 1952 ej mindre än
187 957 ton frukter och bär till ett värde av 196,6 milj,
kronor. Införseln av äpplen och päron varierar allt
efter växlingarna i den inhemska fruktskörden.
Tropiska frukter
Fikon importerar vi i torkat tillstånd från
Medelhavsländerna, där fikonträdet sedan urminnes tider odlats.
Det honliga ädelfikonet ansätter fikon tre gånger
årligen: vårfikon med sterila blommor samt
sommar-och vinterfikon med normala honblommor. Det hanliga
getfikonet har också tre fikontyper, alla med
hanblommor med kort stift. Pollineringen utförs av en liten
gallstekel som lever och utvecklas i getfikonen;
honorna besöker alltid ädelfikonens blomställningar och
pollinerar dessa.
Dadlar har odlats i Asiens och Afrikas torra och
varma delar under årtusenden. Dadelpalmen har
han- och honblommor på olika stånd. Båda sitter i
klasar bland bladen i toppen av den mellan 20 och
30 m höga stammen. Man brukar hänga upp
hanblommor i honträden för pollinationen. Klasarna kan
bli så stora att de väger upp till 15-20 kg. De
dadlar som skall torkas plockas av klasarna före
mognaden, de övriga får sitta kvar. För infödingarna är de
torkade frukterna en viktig näring.
En annan tropisk frukt, som blivit allt vanligare i
färskt tillstånd här, är ananasen. Konserverad ananas
har länge varit känd och utgjort en bekväm
söndags-efterrätt i många hem. Nu byts den gäma mot den
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
