Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta nationerna — för världsfreden - FN:s sociala och ekonomiska arbete - Bistånd till underutvecklade länder - Förvaltarskapsrådet - Domstolen - Människans rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1308 FÖRENTA NATIONERNA
Generalförsamlingens president 1953, Mme V. L. Pandit,
Indien, och generalsekreterare Dag Hammarskjöld på väg att
delta i firandet av FN-dagen vid huvudkvarteret.
Sin verksamhet utövar ekonomiska och sociala
rådet genom en rad specialiserade underorgan, i regel
med karaktär av kommissioner. Men dessutom bedrivs
en betydande del av det sociala och ekonomiska
mel-lanfolkliga samarbetet inom FN-systemets ram av
de s. k. fackorganen. Dessa är inte FN-organ utan
självständiga organisationer, knutna till FN genom var
sitt särskilda avtal. En stat kan sålunda vara medlem
av FN utan att vara medlem av ett visst fackorgan
-ja, teoretiskt givetvis utan att vara medlem av något
enda fackorgan - och vice versa. Finland är sålunda
medlem av praktiskt taget alla dess fackorgan utan att
vara medlem av själva FN. De mest kända av dessa
fackorgan är ILO (internationella
arbetsorganisationen), som övertagits från Nationernas förbund och
sålunda är betydligt äldre än FN, FAO (FN:s
livsmedels- och jordbruksorganisation), UNESCO (FN:s
organisation för undervisning och uppfostran, vetenskap
och kultur). Andra fackorgan är ICAO
(Internationella civila luftfartsorganisationen), WHO
(världs-hälsovårdsorganisationen), UPU (världspostunionen)
m. fl.
Bistånd till underutvecklade länder
Genom ekonomiska och sociala rådet och
fackorganen har FN-systemet visat sig i hög grad
funktionsdugligt, när det gäller att intensifiera och organisera
mänsklighetens gemensamma kamp mot nöden. Då
emellertid denna nöd är i stadig tillväxt, liksom
värl
dens befolkning snabbt ökar utan att
försörjningsmöjligheterna växer, har FN på senare år tagit som
en särskild uppgift - och kanske den viktigaste av
alla dem som vilar på organisationen - att bygga upp
ett system för tekniskt bistånd till underutvecklade
länder. Denna kampanj innefattar finansiellt stöd från
ett mycket stort antal stater både inom och utom FN
men även en mångfald ■ olika former av tekniskt
bistånd, experthjälp, erfarenhetsutbyte, utbildning osv.
Genom den försöker man skapa förutsättningar för
en stigande produktivitet i de stora delar av världen,
som kallas underutvecklade. Det är de områden där
naturtillgångar ligger outnyttjade eller skövlade, och
där folken är i produktionshänseende mer eller
mindre lamslagna av okunnighet, massjukdomar,
naturkrafternas övermakt osv. I detta hänseende har
FN redan hunnit göra viktiga insatser. De är dock
endast inledningen till en än mer omfattande
världsmo-bilisering mot nöden. I den kampen har det visat sig
något lättare att förena krafter i öst och väst till
samfällda bemödanden.
F örvaltarskapsrådet
För de folk, vilka ännu icke är förmögna att själva
förvalta sina områden, har FN ett särskilt organ i
det s. k. förvaltarskapsrådet, som är centrum för
för-valtarskapssystemet. Enligt detta system, som finnes
inskrivet i stadgan, är det ett hela mänsklighetens
intresse, att de ifrågavarande folken hjälps fram till
sådan utveckling, att de omsider kan bli i stånd att
själva överta ansvaret för förvaltningen av sina
områden. Detta är alltså målet för verksamheten, och
under strävan mot detta mål hjälper FN folken i fråga
om undervisning, socialt arbete och praktisk
demokrati överhuvudtaget.
Domstolen
Det femte huvudorganet i FN:s organisation är
internationella domstolen i Haag. Den består av femton
högt ansedda rättslärda av olika nationaliteter och
tillsammans representerande alla de viktigaste
rättssystemen i världen. Denna domstol har redan hunnit göra
några viktiga insatser, då det gällt att slita
mellanfolk-liga tvister (exempelvis Korfu-konflikten mellan
Storbritannien och Albanien). I övrigt har domstolen stora
uppgifter som utredande institut, då FN behöver till
sakkunskapen hänskjuta svårbedömda juridiska
frågor inom organisationens egen praxis.
FN har också en kommission för internationell rätt,
som sysslar med kodifiering av den internationella
rätten samt vissa utredande uppgifter.
Människans rättigheter
Förklaringen om människans rättigheter och
konventionen mot folkmord (genocide), bägge antagna
1948, hör till de främsta uttrycken för FN:s strävan
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
