Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna — nya världens stormakt - »Kungarna» som behärskar USA:s jordbruk - Konstbevattningen skapar oaser på de torra höglandsplatåerna - Jordförstöringen i USA - 300 milj. ton jord blåste bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1314 FÖRENTA staterna_____________________________
»Kungarna» som behärskar USA:s jordbruk
När de vita männen först kom till Massachusetts på
1620-talet, gav indianerna dem som present en korg
fylld med ett för dem okänt sädesslag, majs.
Engelsmännen kallade den »Indian corn». Den räddade en
del av de första nybyggarna i Amerika från svält, ty
födan var knapp den första vintern.
1951 skördades i USA 74,7 milj, ton majs, ca 57 %
av världsskörden. »Kung Majs» är landets stora
sädesslag, som härskar över centralslättema, från Nebraska
i väster till Ohio i öster, världens största
sammanhängande jordbruksområde. Majsskörden förbrukas till stor
del inom landet, och majsen har nu sin största
användning som foder åt svin och nötkreatur.
»Kung Bomull» behärskar södern. »Bomullsbältet»,
världens största bomullsproducerande område,
sträcker sig från sydöstra Virginia genom North och South
Carolina, Georgia, norra Florida, Alabama,
Mississippi, Tennessee, Arkansas, Louisiana, Texas,
Oklahoma och sydöstra Missouri. Här finner vi en lång
vegetationsperiod, tillräckligt med regn och ett lagom
varmt klimat. Bomullen har i gångna tider varit
ensamhärskare i dessa trakter men har alltmer fått dela
sitt välde med ris, sockerrör, tobak, majs och
foderväxter. 1951 producerades 5,6 milj, ton bomull,
motsvarande ca 47 % av världsskörden.
Mellan majsbältet i norr med nordgräns ungefär
vid Chicagos breddgrad och bomullsbältet i söder
ligger en del av »Kung Vetes» välde insprängt i majsens
domäner, och här är det särskilt höstvete som
dominerar. De stora slätterna i nordväst, i South och North
Dakota och Montana, är vårvetets egentliga
odlings-områden. Väster om den ioo:e meridianen är
emellertid nederbörden mycket ringa med undantag av
kusttrakterna. Vid en årsnederbörd av 200-250 mm måste
s. k. torrmarksjordbruk, dry farming [draj’ [-fa’-ming],-] {+fa’-
ming],+} tillgripas, och i de riktigt torra, ökenartade
trakterna kan ej jordbruk bedrivas utan
konstbevattning. 1951 skördades 26,9 milj, ton vete, ca 18 % av
världsproduktionen.
Konstbevattningen skapar oaser på de torra
höglands-platåerna
Konstbevattningen har blivit av särskilt stor
betydelse för fruktodlingen på de regnfattiga inre
platåerna i väster. Här kan vattnet skapa en verklig
oaskultur. Frukten är Stilla havskustens stora produkt.
Den är i norr representerad av Oregons och
Washingtons berömda äpplen, i söder av Kaliforniens härliga
apelsiner, ananas m. m. och i de mellanliggande
distrikten av plommon, russin m. m. Även i öster och
söder finns fruktdistrikt, såsom i Florida och Texas
med dess grapefrukt och apelsiner, västra Michigan
med dess grapefrukt och apelsiner och västra Michigan
med dess persikor och äpplen. På södra stranden av
Eriesjön odlas vin; området kallas ofta »vinbältet».
Jordförstöringen i USA
Bland de faror som hotar Förenta staternas
näringsliv är en av de mest överhängande den jordförstöring
i stor skala som länge ägt rum genom erosion av
rinnande vatten och vind och som under senare årtionden
framtvingat statsingripande i den fria förfoganderätt
över jorden som de amerikanska farmarna ansett som
en av frihetens hörnpelare. Att jorderosionen fått så
stor utbredning i USA sammanhänger med det sätt
varpå landet koloniserats. Vid européernas ankomst
till Amerika var vid pass hälften av landet täckt av
täta urskogar. Dessa utrotades genom en hänsynslös
rovdrift, brändes eller höggs ned för att bereda plats
för åkerfält och betesmarker. Härigenom förstördes
den naturliga dräneringen, marken torkade ut, och
regnen blev mer oregelbundna och häftigare.
Vattnet sköljde bort jorden på sluttningarna och angrep
marken, bildade rännor och raviner, som ödeläde
åkrarna. På de vegetationslösa trädorna (vanliga i de
trakter där dry farming bedrivs) och de av för stora
hjordar avbetade och söndertrampade betesmarkerna
fick vinden kraft att angripa ytlagren och föra bort den
bördiga ytjorden.
Rovdriften, som endast reglerades av de enskilda
farmarnas ekonomiska intressen, är av gammalt
datum, men jordförstöringen skärptes i hög grad genom
den väldiga uppodlingen av ny åker som ägde rum
1914-25, då spannmålspriserna var höga på grund av
den enorma efterfrågan från Europa. Åkerarealen
utökades från 89,8 milj, ha 1914 till 138,7 milj. 1925;
jordförstöringen tilltog så att problemet att råda bot
på missförhållandena blev brännande. När 1935 ett
stort statligt ämbetsverk, Soil Conservation Service
med flera tusen anställda och tidvis över 100 000 man
i arbete, inrättades för att sätta stopp för förödelsen,
beräknades 30 % av den odlade jorden vara utsatt för
jordförstöring. En areal som var en tredjedel större
än Sveriges hela yta hade gått förlorad för odling
under oöverskådlig tid framåt.
300 milj, ton jord blåste bort
Vid sidan av den förstöring som regn och rinnande
vatten förorsakat har svåra stoftstormar ökat
förödelsen. En av dessa, den sorgligt beryktade
ii-majstor-men 1934, riktade hela landets uppmärksamhet på
jordens uppror mot den planlösa rovdriften och
jordförstöringen. Man beräknar att i denna enda storm,
som från slätterna i väster drog fram över hela
kontinenten, 300 milj, ton god jord blåste bort från
västern, därav åtskilligt över Mississippi och
Appala-cherna ända ut i Atlanten. Den förmörkade luften så
att man måste tända gatlyktorna i städerna, vägarna
blockerades och stora rubbningar uppstod i
järnvägstrafiken. Den fina sanden trängde in i husen och
förstörde affärsmännens varulager. Sedan dess har
många sådana »black blizzards» följt.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
