Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna — nya världens stormakt - Slavarnas bomullsland blev modernt industriland - Guld, silver, koppar, bly och zink - Världens största järnmalmsproducent - Världens näst största industriområde - Hög levnadsstandard — livlig inrikeshandel - Utrikeshandel med hela världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1316 FÖRENTA STATERNA _____________________________
Slavarnas bomullsland blev modernt industriland
De gamla sydstaterna var i hög grad gynnade av
naturen, men de led under ett hushållningssystem som
var grundat på slaveri och på odlingen av en enda växt,
bomull. Jorden blev »överansträngd» och utsugen,
bomullsfälten skördades tills de ej förmådde producera
mer och lämnades sedan för fäfot. Inbördeskriget 1861
-65 gjorde slut på slaveriet men ej på det rådande
odlingssystemet, och det blev slutligen en liten insekt,
bomullsviveln, som bragte bomullens allenavälde till
ett slut. Stora delar av Södern var så förhärjade av
insekten, att bomullsodlingen måste överges. I dess
ställe kom odling av majs, frukt, grönsaker samt
krea-tursavel och mejerihantering. Södern bidrar nu med
omkring J/3 av värdet av hela landets
jordbruksproduktion, och denna del av USA har samtidigt blivit mer
och mer industrialiserad: södern förser numera USA
med % av dess mineralprodukter, och en sådan stad
som Birmingham [ba’mingam] i staten Alabama
konkurrerar med Pittsburgh och andra städer i norr om
ledningen i jäm- och ståltillverkning.
Guld, silver, koppar, bly och zink
Tre stater, Arizona, Montana och Utah, bidrar med
nära /3 av världens kopparbehov; även New Mexico,
Nevada och Michigan är betydande
kopparproducenter. USA kommer på andra plats beträffande silver
och konkurrerar med Canada om andra plats
beträffande guld. Guld förekommer i södra Appalacherna
men påträffas huvudsakligen i Kordillererna liksom
silver, vilket ofta förekommer tillsammans med
bly-och kopparmalm. De ledande »guldstaterna» är
Kalifornien, South Dakota, Colorado, Utah, Arizona och
Nevada, »silverstater» är Montana, Utah, Idaho,
Nevada, Arizona och Colorado. Den mest betydande
blyfyndigheten ligger på Ozarkplatån, huvudsakligen i
Missouri och Arkansas, de rikaste zinkgruvorna i
Oklahoma och Kansas. Dessutom utnyttjas stora
fyndigheter av svavel och råfosfat i sydstaterna.
Världens största järnmalmsproducent
USA är världens främsta järnmalmsproducent. 1950
bröts omkr. 49 milj, ton (siffran avser metallhalten),
i Sverige var motsvarande siffra samma år 8 384 000
ton. Brytningen är koncentrerad till det s. k. Lake
Su-periordistriktet [lejk s-jopfaria; Övre sjön] i
Minnesota, Michigan och Wisconsin. Malmerna består
huvudsakligen av mer eller mindre anrikade
vittringspro-dukter och är av så lös konsistens, att de kan brytas
med hjälp av grävskopor. Mesta malmen fraktas
sjövägen till hamnarna vid Eriesjön [Pari-] för att
smältas ned i koldistrikten i Pennsylvania, Ohio och West
Virginia. Detta område utgör Förenta staternas
förnämsta järnindustriområde. Till järnindustrin inom
det s. k. Bethlehemsdistriktet i östra Pennsylvania
m. fl. stater tages dock malm även från andra
områ
den, från Cuba, Sverige, Spanien m. fl. På grund av
sin mindre volym fraktas vanligen järnmalmen till
kolet och icke tvärtom.
Världens näst största industriområde
Bland de huvudgrupper av fabriksvaror vilkas
årliga tillverkningsvärde uppgår till eller överstiger den
oerhörda summan av 5 miljarder dollar märks
livsmedel, slakterivaror och köttkonserver, automobiler
med tillbehör, textilvaror och produkter av
beklädnadsindustrin, järn- och stål-, metall- och
maskinindustrier, tryckerier och grafisk industri, den
kemiska industrin och elektriskt maskineri.
Livsmedels-gruppema har det största sammanlagda värdet (10,1
miljarder 1950), medan textilindustrin sysselsätter
det största antalet arbetare, mer än 1,1 milj, personer.
Omkring 3Iö av varorna tillverkas i de
mellanatlan-tiska och östra nordcentralstaterna, men på senare år
har som förut nämnts många industrigrenar utvecklats
i Södem, särskilt bomulls-, stål- och järnindustri.
Industrin är också på frammarsch i de västra staterna,
i synnerhet i Stilla havsstaterna.
Den östra tredjedelen av USA synes från början
bestämd att bli den största industriregionen i världen;
där finns nära intill varandra en ovanlig rikedom på
alla de naturtillgångar som fordras för industriell
produktion: kol, järn, sten, trävirke, vattenkraft, utbyggd
eller i reserv, samt rika jordbruksdistrikt för att förse
fabrikerna med andra varor och arbetarna med
livsmedel.
Hög levnadsstandard — livlig inrikeshandel
I USA:s expansion från ett smalt östligt kustland
omkring 1783 till ett brett territorium, omspännande
hela kontinenten från öster till väster, har framför allt
tre faktorer samverkat: överflödande tillgång på nytt,
orört land, stor utländsk immigration och slutligen
j ämvägsbyggandet. Den sammanlagda längden av
järnvägarna uppgår till ca 361 000 km, och flera stater har
var för sig ett järnvägsnät längre än Sveriges. För
godstrafiken har också vattenlederna en oerhörd
betydelse, särskilt de Stora sjöarna. Mississippi-trafiken
är dock ej av så stor betydelse som Rhen-trafiken i
Europa, men detta beror på att den naturliga
huvudriktningen av inrikeshandeln är öst-västlig i motsats
till Mississippis nord-sydliga längdriktning.
Inrikeshandeln har emellertid en kolossal omfattning, större
än Frankrikes, Englands och Tysklands inrikeshandel
tillsammans, och detta sammanhänger med den höga
levnadsstandarden i USA; amerikanerna ger ut mer
för mat, kläder, komfort och lyxsaker än något
annat folk.
Utrikeshandel med hela världen
Inom världshandeln intar USA numera en
dominerande ställning. 1951 uppgick exporten till 10,8
miljarder dollar, importen till 14,9 miljarder. Störst är varu-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
