Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företagsekonomi — hur handlar företaget? - Undervisning och forskning i företagsekonomi - Företagsformer — företagets juridiska form - Enskild firma - Handelsbolag - Aktiebolag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1328 FÖRETAGSFORMER
dessa grenar nämligen nationalekonomin, kan man
svårligen finna en klar och allmänt accepterad gräns i
förhållande till företagsekonomin. Men en skarp
av-gränsning mellan dessa båda grenar synes inte heller
av behovet påkallad - annat än för en viss ungefärlig
arbetsfördelning inom forskning och undervisning. Det
är att hoppas att »gränslinjerna mellan de
specialiserade områdena kommer att förbli flytande och många
vägar hållas öppna för övergång från ett
specialområde till ett annat» (Gunnar Myrdal).
Det är speciellt handelshögskolorna (belägna i
Stockholm och Göteborg) som tagit upp teoretisk
utbildning och forskning inom företagsekonomi på sitt
program. Endast mellan en tredjedel och hälften av de
studenter, som önskar studera vid våra
handelshögskolor, kan för närvarande beredas tillfälle till detta.
Det finns per miljon invånare 160 studerande i Sverige,
vilka har företagsekonomi som huvudämne, under det
att motsvarande siffra för USA överstiger 2 000.
Den första handelshögskolan grundades på
1880-ta-let i USA (Wharton School of Finance and Commerce,
Philadelphia) och de första handelshögskolorna i
Tyskland tillkom omkring år 1900. Handelshögskolan i
Stockholm kom till år 1909. Först därefter började
forskningsarbetet inom affärslivets område att
komma igång. Detta forskningsarbete var till att börja med
huvudsakligen begränsat till redovisningsläran.
Numera bedrivs ett intensivt forskningsarbete inom
företagsekonomins olika områden. De två största
forskningsinstitutionerna i Sverige på detta område är
Företagsekonomiska Forskningsinstitutet vid
Handelshögskolan i Stockholm (FFI) samt Institutet för
Distribu-tionsekonomisk och Administrativ Forskning vid
Handelshögskolan i Göteborg (IDAF).
FÖRETAGETS JURIDISKA FORM
Företagsformer.
I Sverige har en person,
som överväger att starta en rörelse, i princip följande
företagsformer att välja mellan: enskild firma,
handelsbolag, kommanditbolag, aktiebolag och
ekonomisk förening.
Enskild firma
Den enskilda firman karakteriseras av att blott en
ägare finns. Denne ansvarar med hela sin
förmögenhet för företagets förpliktelser. Har hans firma ådragit
sig en skuld, är han, om så erfordras, således skyldig
att med hjälp av sina privata tillgångar betala skulden
i fråga. Det finns inte några speciellt för enskilda
firmor instiftade lagar; de får följa allmänna lagar
beträffande bokföringsplikt, firmaregistrering m. m. Den
enskilda firman är såsom företagsform speciellt
företrädd bland våra småföretag.
Handelsbolag
Om två eller flera personer ingår ett avtal att
tillsammans och under gemensam firma driva handel
eller annan rörelse, som enligt bokföringslagen
medför bokföringsskyldighet, då har ett handelsbolag
kommit till stånd. I firmanamnet, som måste anmälas
till handelsregistret, skall ingå åtminstone ett av
delägarnas personnamn med ett tillägg, utvisande, att
flera bolagsmän finns. Ex. G. Anderson & Co. Finns
blott två delägare, är det vanligt (dock ej regel), att
firmanamnet får utseendet t. ex. Andersson & Berg.
Liksom beträffande den enskilda firman är en
delägare i handelsbolaget personligen ansvarig för
bolagets alla förpliktelser. En fordringsägare kan, om han
så önskar, kräva ut hela sin fordran av vilken
bolagsman som helst personligen, enär bolagsmännen är
solidariskt ansvariga för bolagets förbindelser. Varje
bolagsman har rätt att företräda bolaget utåt.
Preskriptionstiden för talan mot bolagsman är ett år.
Förhållandet mellan bolagsmännen inbördes kan
givetvis regleras genom särskilda avtal. Finns inga
sådana, följs bestämmelserna i lagen om handelsbolag,
enligt vilka bl. a. stipuleras, att av uppkommen vinst
först skall lämnas 5 % ränta på det av varje bolagsman
tillskjutna kapitalet. Vad som därefter finns kvar av
vinsten skall lika fördelas mellan bolagsmännen.
Uppstår, sedan räntan beräknats, förlust, skall den
likaledes fördelas lika mellan delägarna.
Handelsbolagen har, åtminstone tidigare, haft
mycket stor betydelse inom särskilt handeln och
hantverket. Genom handelsbolagsformen har det blivit
möjligt för företaget att få mera kapital till förfogande,
liksom man även kunnat knyta en värderad
medarbetare fastare till firman.
En särskild typ av handelsbolag är de s. k.
kommanditbolagen. Dessa skiljer sig från handelsbolagen
främst däri, att vid sidan av de vanliga delägarna finns
en eller flera delägare, vilkas ansvarighet är
begränsad till enbart viss kapitalinsats. Dessa, de s. k.
kom-manditdelägarna, äger icke rätt att representera
bolaget, ej heller (i regel) att delta i förvaltningen. I
firmanamnet skall ingå ordet »kommanditbolag».
Aktiebolag
Vår tids viktigaste bolagstyp är aktiebolaget.
Stiftarna av ett aktiebolag skall vara minst tre i riket
bosatta, myndiga, svenska medborgare (eller
aktiebolag, handelsbolag, ömsesidigt försäkringsbolag,
ekonomisk förening, stat eller kommun) som tillsammans
satsat ett visst minimibelopp (5 000kronor) som aktie-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
