Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företagsformer — företagets juridiska form - Koncerner, fusioner - Ekonomiska föreningar - Registrering och andra lagbestämmelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133° FÖRETAGSFORMER _______________________________
en koncernbildning. Aktiebolaget B benämnes därvid
dotterbolag till bolaget A. Äger aktiebolaget B i sin
tur aktiemajoritet i bolaget C, blir C-bolaget
dotterdotterbolag till moderbolaget A. Det finns storföretag
med hela kedjor av
moderbolag-dotterbolagsrelatio-ner. Sådana verksamheter bildar tillsammans en
ekonomisk enhet, en koncern. Det kan uppstå mycket
svåröverskådliga sammanhang mellan de olika rörelserna
som ingår i en dylik företagskoncentration. Därför
innehåller aktiebolagslagen speciella bestämmelser om
koncerner.
Det finns många skäl, som ligger bakom uppkomsten
av koncernbildningar. Ett par av de viktigare anses
vara att man vill nå vissa fördelar som är förknippade
med stordrift eller vinna kontroll över
råvaruleveranser.
Ibland händer det att två eller flera företag
sammanslås, sammansmälts, till en juridisk enhet. I så fall
har en fusion uppstått. Även härom finns särskilda
regler i aktiebolagslagen i syfte att skydda bolagens
intressenter.
Ekonomiska föreningar
Dessa siffror överträffas dock vida, om vi ser på en
annan företagsform, den ekonomiska föreningen.
Sålunda har den största konsumentkooperativa
föreningen i landet, Konsumtionsföreningen Stockholm,
omkring 150000 medlemmar. Den årliga försäljningen
inom denna ekonomiska förenings nära 900 butiker
har nu nått upp till i runt tal 350 miljoner kronor.
Bestämmelserna om ekonomiska föreningar hittar
vi i 1951 års lag om ekonomiska föreningar. I lagens
mening är den ekonomiska föreningen en rörelse »i
vilken medlemmarna deltar som avnämare (köpare,
konsumenter) eller leverantörer eller med egen
arbetsinsats eller genom begagnande av föreningens
tjänster eller på annat dylikt sätt».
Alla föreningar som inte driver sådan verksamhet
som här angetts är sålunda icke-ekonomiska
föreningar. Vanligen brukar dessa icke-ekonomiska
föreningar benämnas ideella, ehuru deras syfte inte alltid
behöver vara rent ideellt. Dit räknas sålunda bl. a.
följande organisationer: religiösa, politiska och
kulturella föreningar, nykterhetsorganisationer,
fackföreningar, yrkessammanslutningar av olika slag samt
ungdomsorganisationer. En ideell förening hänförs
dock till ekonomisk förening, om den vid sidan av sin
övriga verksamhet driver handel, varmed enligt lag
följer skyldighet att föra handelsböcker.
De ekonomiska föreningarna skiljer sig från
bolagen framför allt däri, att de i princip mottar ett
obegränsat antal medlemmar och står öppna för alla som
önskar begagna de tjänster föreningen kan erbjuda
dem, medan bolagen som bekant har ett visst bestämt
antal delägare.
Det finns flera olika slag av ekonomiska föreningar.
Man brukar skilja mellan fyra huvudtyper, nämligen
konsumtionsföreningar, produktionsföreningar,
bostadsföreningar och kreditföreningar. Till den första
gruppen hör huvudsakligen de kooperativa
konsumentföreningarna, till den andra gruppen bl. a.
jordbrukets föreningar för avsättning av
lantmannaprodukter. Till bostadsföreningarna hänförs givetvis
föreningar som bildats för att anskaffa bostäder åt
medlemmarna, och till den fjärde gruppen,
kreditföreningarna, räknas i främsta rummet
jordbrukskreditkassorna samt övriga s. k. hypoteksinrättningar, i
allmänhet med ett visst statligt stöd. Av lantbrukarnas
ekonomiska föreningar kan här vidare nämnas
lantmannaföreningarna med huvudsaklig uppgift att
förmedla inköp av förnödenheter för lantbrukets behov
samt avsätta lantbruksprodukter, t. ex. spannmål;
de ovannämnda avsättningsföreningarna, såsom
an-delsmejeriföreningar, andelsslakteriföreningar och
äggförsäljningsföreningar, med uppgift att avsätta
resp, lantbruksprodukter, samt de likaledes nämnda
jordbrukskreditkassorna, som avser att anskaffa
kredit för lantbruksdriften.
Sjukkassor och arbetslöshetskassor brukar inte
räknas till de ekonomiska föreningarna utan hänförs till
en särskild grupp av organisationer med
försäkrings-tekniskt syfte.
Registrering och andra lagbestämmelser
Till skillnad från de ideella föreningarna måste en
ekonomisk förening registreras för att kunna bli
juridisk person, dvs. kunna sluta rättsligt bindande avtal.
Registreringen sker i det s. k. föreningsregistret som
förs av länsstyrelsen i varje län (i Stockholm av
över-ståthållarämbetet). Villkoret för att erhålla
registrering är att föreningens stadgar fyller de krav som
uppställs i lagen om ekonomiska föreningar. Vid ansökan
om registrering skall föreningen insända sina stadgar
jämte uppgift över styrelseledamöters och revisorers
namn. I ansökan skall vidare anges, vilka personer
som har rätt att teckna föreningens firma. Varje
förändring av styrelsens, revisorernas eller
firmateck-namas sammansättning skall anmälas.
Ett underlåtande av denna registrering medför som
tidigare nämnts, att föreningen som sådan inte kan
sluta rättsligt bindande avtal. De som handlar å en
ekonomisk förenings vägnar utan att föreningen är i
vederbörlig ordning, svarar personligen, en för alla
och alla för en, för de förbindelser som därigenom
uppkommit.
Medlemmarna i en ekonomisk förening ansvarar
blott med det i föreningen insatta kapitalet eller det
belopp utöver det innestående kapitalet, som enligt
stadgarna är förfallet till betalning inom viss tid.
Liksom när det gäller aktiebolag finns därför i lagen vissa
stadgar, som närmast är avsedda att skydda
föreningens fordringsägare. Dit hör bestämmelsen att av års-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
