Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Författning — staternas grundläggande lagar - Magna Charta och de svenska kungabalkarna - Samhällsfördraget - De mänskliga rättigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1332 FÖRFATTNING
Förenta staternas författning kom att stå som modell för
bl. a. den franska författningen av 1791 och har genom denna
i sin tur fått betydelse för utformningen av statsskicket i
flera europeiska länder. Här återges begynnelseraderna av
den amerikanska oavhängighetsförklaringen av den 4 juli 1776.
STATERNAS
GRUNDLÄGGANDE LAGAR
Författning. Med ordet författning avses
vanligen den i en urkund nedskrivna rättsliga regleringen
av en stats politiska organisation. Samma innehåll har
uttrycken konstitution, fundamentallag och grundlag.
I de allra flesta länder tillerkännes författningen en
högre rang än den vanliga lagstiftningen.
Författningen betraktas som grundnormen. De övriga lagarna är
ett utflöde ur författningen och skall stiftas i
enlighet med den. Denna uppfattning är betydligt äldre än
själva systemet med skrivna författningar. Den
framfördes redan av Aristoteles, och den skönjes även klart
medvetet hos romarna. Det var dock först
naturrätten och puritanismen som på 1600-talet utbildade de
idéer enligt vilka skillnaden mellan grundlag och
vanlig lag också fann ett formellt uttryck. Även sedan
naturrätten numera allmänt övergivits, har dess
uppfattning av författningen i stort sett bevarats.
Som de första skrivna författningarna kan anges
de statuter eller privilegier som under romartiden och
medeltiden fastställdes för provinser, städer eller
kor
porationer. Till innehållet var de förteckningar över
en del rättigheter eller skyldigheter.
Magna Charta och de svenska kungabalkarna
Inom de olika staterna saknades länge skriftliga
normer för statsstyrelsen. Först mot medeltidens slut
blev det i vissa länder vanligare med skriftliga regler
(t. ex. Englands berömda Magna Charta) om staten
och medborgaren; de svenska landskapslagarnas och
landslagens konungabalkar samt kungaförsäkringar
och arvföreningar är några av de tidigaste exemplen
i Europa på strävandena att i regler binda
statsorganens funktioner och fixera de styrandes och de styrdas
rättigheter och skyldigheter. Till världens äldsta
för-fattningslagar hör också Sveriges regeringsform av
1634, som dock närmast är en förvaltningsstadga,
innehållande bestämmelser om ämbetsverkens
organisation och arbetsuppgifter.
Samhällsfördraget
De engelska kolonierna i Nordamerika brukar
betraktas som de skrivna författningarnas hemland. De
författningsbestämmelser som där antogs alltifrån
kolonisternas första tid byggde i stor utsträckning på
naturrättsliga tankegångar: staten leder sitt ursprung
från ett s. k. samhällsfördrag, en överenskommelse
mellan medborgarna, vilka därmed för att skydda
grundläggande livsintressen har avstått från
naturtillståndets oreglerade frihet. Om statsmakten skulle
bli absolut eller starkt begränsad, om medborgarna
med andra ord skulle avstå från en stor eller endast
från en liten del av sina naturrättigheter - på dessa
frågor gav skilda naturrättsfilosofer diametralt
motsatta svar (jämför Hobbes och Rousseau). Även
fursteväldet kunde förlikas med naturrättens fördragsteori,
därigenom att folket i sitt eget intresse tänktes i
fördraget ha överlämnat suverän makt åt en regent. De
demokratiska naturrättsideologierna blev dock i
längden utslagsgivande.
Stor betydelse för Förenta staternas författning
(1789) hade Montesquieus teori om statsmaktens
uppdelning i verkställande, lagstiftande och dömande
makt. Förenta staternas författning kom att stå såsom
modell för bl. a. den franska författningen av år 1791,
och denna har i sin tur varit av stor betydelse för
utformningen av flera europeiska författningar, bl. a.
Norges av år 1814.
De mänskliga rättigheterna
En produkt av naturrätten är även de s. k.
rättighets-förklaringama. Den amerikanska
oavhängighetsförklaringen (1776) och den franska
rättighetsförkla-ringen (1789) blev på detta område mönsterbildande.
Delvis tillkomna som reaktion mot statsabsolutismen,
åsyftade rättighetsförklaringarna att garantera
medborgarna en viss frihetssfär, att skydda rättigheter som
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
