Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förkylning och influensa — kan man bli »förkyld»? - Hur sjukdomen förlöper - Maginfluensa oftast en feldiagnos - Försvaret — svenska försvarsmaktens organisation - Det totala kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1336 FÖRSVARET
starka nervösa symtom med betydande psykisk oro.
Inkubationstiden är kort, ett eller två dygn.
Den mest betydelsefulla av influensans
komplikationer är lunginflammationen, den s. k.
influensapneu-monin. Denna lunginflammation är ej framkallad av
influensavirus som sådant utan är en komplikation
förorsakad av andra bakterier, sådana som
pneumo-kockor och streptokocker.
Influensalunginflammationen var förr en synnerligen allvarlig sjukdom. Med
moderna s. k. antibiotika, särskilt penicillin, har man
emellertid under de senaste åren framgångsrikt
kunnat bekämpa den. Goda skäl finns för det antagandet,
att under influensaepidemier de talrika sjuka och
hostande personerna vid sin hosta även sprider kring sig
dessa pneumokocker och streptokocker. Detta
förhållande skulle väsentligen bidra till den ökade
frekvensen av lunginflammationerna under
influensaepidemier.
Maginfluensa oftast en feldiagnos
Någon gång uppträder influensan med dominerande
mag-tarmsymtom, varvid sjukdomen i de mest
mar
kanta fallen visar sig med hög feber, huvudvärk, värk
i hela kroppen, diarréer och kräkningar samt dåligt
allmäntillstånd. Differentialdiagnosen i dessa fall
gäller närmast uteslutandet av de typiska
tarminfektionerna, t. ex. tyfus-paratyfusgruppens
sjukdomar, och den är nästan omöjlig att säkert genomföra
utan bakteriologiska och serologiska hjälpmedel. Det
förhåller sig nog så, att diagnosen »maginfluensa»
oberättigat och felaktigt används i alltför stor
utsträckning. När man vet hur svårt det ibland kan vara att
vid oklara sjukdomsfall med symtom från bukhålan
utesluta en livsfarlig blindtarmsinflammation, inser
man risken med att alltför lättvindigt ställa
diagnosen maginfluensa.
Den moderna forskningen, särskilt i Amerika, har
givit möjligheten att vaccinera mot influensa. Virus
kan odlas på hönsägg och koncentreras genom
ultra-centrifugering. Det erhållna preparatet
(influensavaccinet) insprutas under huden på den person som skall
skyddas. Effekten är emellertid icke 100-procentig,
och den är av kort varaktighet, högst några månaders
skydd erhålles.
SVENSKA FÖRSVARSMAKTENS ORGANISATION
Försvaret. För varje krig sättes nya och
effektivare vapen i de stridandes händer. Vi erinrar oss
första världskrigets massanvändning av artilleri med
»trumeldar» av aldrig förut skådad omfattning, dess
oinskränkta ubåtskrig och dess gaskrig. Från det sista
världskriget framstår väl massbombningen med flyg
- enligt nuvarande uppfattning med ett resultat
knappast motsvarande den i alla avseenden mycket
dyrbara insatsen - och i slutskedet användningen av
atombomber som en ny kulmen på omänsklighet i
krigföringen.
Hypoteserna om framtidens krig påverkas givetvis
av krigsteknikens utveckling. Efter första
världskriget var många kanske mest uppskakade över de
fasansfulla framtidsperspektiv, som det oinskränkta
gaskriget innebar. Den militära efterkrigslitteraturen
sysslade mycket med dessa problem. Men gaskrig har
- trots att man på båda sidor synes ha varit
förberedd på det - icke kommit till användning i de därpå
följande krigen. På samma sätt har det hitintills gått
med det andra världskrigets atombomb, även om det
ej saknats förespråkare för att den borde kommit till
användning såväl i Korea som i Indokina.
Erfarenheten visar, hur svårt det är att av ett
nyligen avslutat krig dra riktiga slutsatser om hur ett
kommande kan väntas te sig. Det är sålunda lätt att
ta för stort intryck av händelserna under slutskedet.
Faktorer på den besegrades sida, som kanske mera
bidragit till nederlaget än segrarens militära
åtgär
der, förbises lätt. Det är inte svårt att visa exempel
härpå. Åtskilliga år efter första världskrigets slut
trodde många, att skyttegravskriget och det
långsamma, metodiska anfallet, föregånget av dygnslånga
artilleriförberedelser, även skulle karakterisera nästa
krig. Det franska »Maginottänkandet», som ledde till
Frankrikes nederlag 1940, är ett uttryck härför. I
Tyskland drog man däremot riktigare slutsatser, som låg
till grund för skapandet av den krigsmakt som gav de
stora initialframgångarna 1939-41. På liknande sätt
trodde man till en början i USA, att kriget i Korea
skulle kunna vinnas på samma maner som man ryckte
fram mot Berlin 1944-45. Det blev nödvändigt att
snabbt lära om även denna gång. Trots stor
överlägsenhet gick det ej att från luften »isolera slagfältet».
Den i terrängen - vid sidan om vägarna - stridande
infanteristen hade ingalunda spelat ut sin roll.
Det totala kriget
En av de viktigaste lärdomarna från andra
världskriget är väl att krig numera är totalt. Det berör inte
enbart den militära organisationen och hemortens
anstalter för försörjning av krigsmakten. Hela landets
yta blir utsatt för krigshandlingar, som påverkar hela
samhällsmaskineriet och på ett eller annat sätt även
hela civilbefolkningen. Alla kan bli lika utsatta för
krigets härjningar och allas arbete eller uppgifter har
betydelse för det totala försvaret, det må vara
soldatens, arbetarens, bondens eller hemmafruns. Krigets
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
