Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret — svenska försvarsmaktens organisation - Det totala kriget - Gaskrig och gasskydd - Biologisk krigföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1338 FÖRSVARET _____________________________________
syfte är att påtvinga den anfallne den andres vilja
intill total underkastelse, oftast med en fullständig
ockupation av den besegrades område som följd.
Alternativen är i dag försvar till det yttersta eller total
ockupation och underkastelse. Hela raden av på olika
sätt ockuperade randstater på andra sidan järnridån
är en påminnelse om vad det sistnämnda innebär.
För att på kortast möjliga tid nå fram till detta mål,
total underkastelse, insättes anfallet på bredast
möjliga bas. Hur detta kan komma att ske, är vanskligt att
sia om. Knappast något krig har hittills börjat så som
man i förväg tänkt sig. Här kan därför endast
antydas vissa sannolika drag, som kan tänkas prägla ett
framtida krig.
De konventionella stridsmedlen har säkerligen inte
spelat ut sin roll. De avgörande striderna kommer
även framdeles att utkämpas mellan arméer, flottor
och flyg, även om de enskilda vapnens eldkraft
avsevärt ökas, om t. ex. atomstridsmedel kommer till
användning. Artilleri och flygplan kan komma att bli
ersatta av eller kompletterade med robotar av olika
slag. Men dessa omständigheter torde knappast
förändra bilden i stort.
Det militära anfallet kommer säkerligen att
insättas plötsligt och våldsamt. Samtidigt med invasion
över land och sjögräns är luftlandsättningar att vänta
på strategiskt viktiga punkter. I samband härmed och
kanske dessförinnan kommer väl en våldsam
bombning med flyg och kanske robotar - eventuellt med
utnyttjande av atomstridsmedel - mot viktiga och
känsliga mål såsom centra för kommunikationer,
kraftförsörjning, industrier m. m. Innan detta kan ske, har
sannolikt en strid om luftherraväldet måst utkämpas.
Ännu finns ingen anledning tro att den dock till sist
avgörande striden på marken i stort kommer att skilja
sig från de erfarenheter man hittills vunnit.
Markstridskrafterna torde som hittills komma att under
kombination av eld och rörelse utföra anfalls- och
försvarsstrider. Risken för att fienden kan komma
att använda atomstridsmedel tvingar till mera
spridda former än hittills. Men vilka stridsmedel som
än i övrigt kan komma till användning, kommer
markstridskrafterna allt framgent att erfordras för
att taga och hålla terräng, områden, landsdelar, eller
- för den försvarande - att förhindra att så sker, dvs.
ockupera eller förhindra ockupation.
Samtidigt med att detta krig i luften, på marken och
även på vattnet pågår är det sannolikt, att vad som
tidigare kallades för hemorten utsättes för hårda slag
genom anfall från luften med flyg och kanske även
med robotar, allt i förstörande och terroriserande
syfte. Denna verksamhet kompletteras sannolikt med
försök till sabotage i olika former.
Till allt detta kan komma användning av gas,
bakterier och olika slag av radiologiska stridsmedel. Och
parallellt med de egentliga stridshandlingarna
kom
mer en fiende säkerligen också att utnyttja den
psykologiska krigföringens alla möjligheter för att därmed
påskynda att motståndarens försvarsvilja bryts
-krigföringens yttersta mål.
Gaskrig och gasskydd
Huruvida gas kommer att användas i ett eventuellt
framtida krig är det naturligtvis omöjligt att uttala sig
om. Säkert är emellertid, att man måste räkna med
att så kan bli fallet. Och då kommer inte bara tidigare
använda stridsgaser att användas utan även nya, t. ex.
nervgaser.
Nervgas är den gemensamma benämningen för en
serie fosforföreningar, som redan i mycket små
mängder påverkar muskelrörelser och nerver. De viktigaste
nervgaserna är tabu’n, sarfn och soma’n. Av dessa
är den minst giftiga - tabun - ungefär 10 gånger
giftigare än senapsgasen.
I små doser framkallar nervgaserna synrubbningar,
i något större doser tillkommer smärtor,
andnings-svårigheter, diarré osv. Vid stora doser dör den
skadade i svåra yttre kramper redan efter några minuter.
Gas kan utspridas på olika sätt t. ex. genom
artilleri-beskjutning, med flygbomber eller genom utspridning
direkt från flygplan. För att åstadkomma även små
doser fordras emellertid i fältmässigt bruk en
betydande insats av stridsgas.
Gasen kan vara ett tveeggat vapen, då den används
på stridsfältet. Vinden, som sprider gasmolnen över
stora områden, är nyckfull och kan snabbt ändra
riktning. Den som använder stridsgas, kan därför ofta
själv bli tvungen att vidta gasskyddsåtgärder.
Förekomsten av nervgas kan fastställas med olika
tekniska hjälpmedel på i huvudsak samma sätt som
gällde för äldre slag av stridsgaser.
Mot nervgaserna liksom mot de tidigare kända och
använda gaserna skyddar man sig i första hand med
gasmasker och gasskyddsdräkter. Men det är också
viktigt att snabbt komma ut ur det gasade området,
så att man kan avlägsna stridsgasen från kroppen,
sanering. Nervgasen kan saneras med vanlig tvål och
vatten, för senapsgas finns särskild saneringsvätska.
Gasen är självfallet ett mycket allvarligt
stridsmedel, men knappast allvarligare och plågsammare än
andra. Det särskilt obehagliga ligger i dess lömska
natur. Men den som är väl förberedd mot gaskrig har
stora möjligheter att begränsa dess verkningar.
Biologisk krigföring
Enligt vad man nu har sig bekant experimenterade
tyskarna redan flera år före andra världskriget med
biologisk krigföring. Det anses t. ex. bestyrkt, att de
1934 på försök släppte ut ofarliga pestbakterier i
ventilationssystemet i det underjordiska järnvägsnätet i
Paris för att genom kontrollmätningar undersöka
spridningshastigheten. Enligt icke bestyrkta
uppgif
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
