Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Uppsala — ett urgammalt nordiskt kungasäte - Vad kan kungshögarna gömma? - Det gamla gudahovet - Nya teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 360 GAMLA UPPSALA_____________________________________________________________________
De tre stora kungshögarna vid Gamla Uppsala har under århundraden sysselsatt fantasin. Här låg efter vad man antar svearnas
forna huvudort, centrum för den hedniska gudadyrkan. Ovan t. h. en romantiserad framställning av kungshögarna av den kände
1800-talslitografen C. J. Billmark. T. v. Denna rekonstruktion av gudatemplet i Gamla Uppsala bygger på moderna hypoteser.
Under takryttaren på huvudtaket syns den av Adam av Bremen år 1073 beskrivna gyllene kedjan, som »omger templet och
hänger ovan husets branta tak».
begravts tre konungar av den frejdade Ynglingaätten,
nämligen Aun, hans son Egil och sonsonson Adils.
Det gamla gudahovet
Man har länge föreställt sig - och gör väl så i vissa
forskarkretsar alltjämt - att Gamla Uppsala
varit det forna sveaväldets huvudort ända fram till
kristendomens slutliga genombrott och att här varit
platsen för det hedniska gudahovet och för de stora
årsbloten, vilka omtalas i gamla källor, bl. a. av
biskop Adam av Bremen (1070-talet) och Snorre
Stur-lason (1200-talet). Dessa berättelser är delvis ganska
utförliga och suggestiva, särskilt Adams. Under hans
tid uppehölls ännu i Uppsala hednisk gudadyrkan,
oaktat en stor del av den uppländska befolkningen
var kristen. Vart nionde år, skriver Adam, firades en
för alla Sueonias landskap gemensam högtid i Ubsola,
och i nio dagar varade blotet med offer av människor
och djur. Kropparna upphängdes i träden i en helig
lund, som fanns intill templet. Man offrade även i en
källa. Templet beskrives såsom rikt smyckat med guld.
I dess mitt stod bilden av Tor, den mäktigaste guden,
och på ömse sidor Odens och Frejs bilder. En gyllene
kedja syntes hänga ovan det branta taket och
omsluta templet. Detta var enligt Adam placerat på en
öppen plats med kullar omkring, som låg så, att de
liksom bildade en teater. Man har antagit att dessa
kullar skulle vara kungshögarna.
Nya teorier
Senare forskningar (framlagda av Nils Sundquist
1953) har emellertid ställt Gamla Uppsalas roll som
forntida ort i helt ny belysning och berövat det dess
rang av hednisk kultplats, marknads- och tingsställe.
Enligt denna uppfattning, som i många avseenden
verkar bestickande men som kanske inte förblir
oemotsagd, härrör den inrotade föreställningen om ett
hednatempel på denna plats från en lärd spekulation i
göticismens anda, utformad i Uppsala främst av
professorerna Stenius och Verenius på 1670-talet, med
åberopande av bl. a. så fjärran auktoriteter som
Platon. I själva verket finns inga belägg för att Adam av
Bremen, som aldrig besökt Sverige, med sitt Ubsola
avsett just denna plats, och det finns egentligen inga
traditioner om att Gamla Uppsala skulle ha varit
tingsplats eller plats för den gamla
distingsmarknaden. När Gustav Vasa höll sitt »burspråk» med
allmogen på en av kungshögarna följde han sannolikt
en yngre sedvänja som grundade sig på S:tErikskulten.
Det är de tre kungshögarna som lockat den
antikvariska fantasin och givit upphov till myten om
templet i Gamla Uppsala. Faktiskt är alla författare före
1600-talets mitt från och med 1400-talets krönikörer
ense om att det hedniska gudahovet låg i det
nuvarande Uppsala, Östra Aros, ungefär på platsen för
domkyrkan. Här fanns heliga källor (sedermera
kristnade till S:t Eriks), och namnet Odinslund kan visas
gå längre tillbaka än man tidigare föreställt sig.
Namnet Uppsala skulle då ha överförts från kultplatsen
vid Östra Aros i och med att en kyrka byggdes på den
kungliga domän som markeras av de monumentala
gravarna. Det har påpekats att Adams skildring är
starkt litterär - gudahovet har i hans beskrivning
lånat drag från Salomos tempel. Gamla Uppsala är
ändå en vördnadsvärd ort i egenskap av urgammalt
kungasäte och kristen utpost i en ännu hednisk bygd.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
