Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genève — en internationell mötesplats - Genèves historia går tillbaka till förkristen tid - Geografi — vetenskapen och länder och folk - Var — hur — varför? - Hur vi vunnit vår kunskap om jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I37O GEOGRAFI –––––––––––––––––––-
avenyer med modem bebyggelse, i vissa delar av
utpräglad villakaraktär.
Genèves historia går tillbaka till förkristen tid
Genève är en urgammal stad. Är 120 f. Kr. intogs
den av romarna, 443 e. Kr. av burgunderna, kom
sedan till frankerna och de olika frankiska delrikena
och räknades efter 1032 till Tyska riket. Dess biskop
(från 400-talet) blev på noo-talet tysk riksfurste men
sökte förgäves hävda sin makt över stadens borgare,
som från slutet av 1200-talet faktiskt styrde sig själva.
Reformationen genomfördes 1535, och året därpå
började Calvin (se d. o.) här sin verksamhet, varigenom
Genève blev »protestantismens Rom» och stadens
författning omdanades i teokratisk anda. Ett misslyckat
försök gjordes natten 11-12 december 1602 av
hertigen av Savojen att överrumpla staden; denna
»esca-lade» har gett upphov till firandet av en årligen
återkommande minnesdag i staden. Efter inbördes strider
mellan ett aristokratiskt och ett demokratiskt parti
samt fransk ockupation 1795-1815 blev Genève en
kanton i Schweiziska edsförbundet. 1920 blev det säte
för Nationernas förbund. Staden är alltjämt
huvudorten för fransk reformert kultur, och dess skolor och
bildningsanstalter besöks av elever från många
länder, inte minst Sverige.
Staden Genève har 145000 inv. (1950), kantonen
(282 km2) 203 000 inv. En betydande del av
befolkningen är främlingar, och turisttrafiken är mycket
stor. Under andra världskriget blev Genève en
uppsamlingsplats för otaliga främlingar: flyktingar, som här
sökte en fristad undan de politiska stormar som
tvingat dem att lämna sina hem. Även efter det senaste
krigets slut har Genève i någon mån bibehållit sin
ställning som internationell samlingspunkt, ehuru
Nationernas förbund ersatts av Förenta nationerna med
säte i New York. Flera av FN:s organ residerar i
Genève, bl. a. Internationella arbetsorganisationen,
Världshälsoorganisationen och Ekonomiska
Europakommissionen.
VETENSKAPEN OM LANDER OCH FOLK
GeOGRAFI betyder jordbeskrivning, och de äldsta
geografiska framställningarna var också
beskrivningar över vad man såg av land och folk, av natur och
kultur och av historiska märkvärdigheter i de
nejder som man skildrade. Bland de föremål som
beskrevs urskildes senare olika grupper, som blev
ämnen för andra vetenskaper, t. ex. geologi, botanik,
zoologi och etnografi, och som ämne för den egentliga
geografin satte man ett syntetiskt studium av
orsakssammanhanget mellan olika företeelsers geografiska
utbredning, speciellt mellan jordytans
naturförhållanden och människan, hennes verk och
kulturförhållanden. Alltefter den inriktning, naturvetenskaplig eller
humanistisk, som forskningen erhållit, skiljer man
mellan naturgeografi och kulturgeografi. Den förra
med bl. a. underavdelningarna växt- och
djurgeografi, astronomisk eller matematisk geografi,
kartografi, geodynamik (läran om de krafter, som
utformar jordytan) och geomorfologi (läran om
terräng-formema och deras uppkomst) har till
hjälpveten-skaper allmän geologi, meteorologi och klimatologi,
hydrografi, botanik och zoologi m. fl.
naturvetenskapliga forskningsgrenar. Till kulturgeografin räknar
man politisk och historisk geografi, ekonomisk
geografi, bebyggelse- och befolkningsgeografi, ävensom
geografins och de geografiska upptäckternas historia.
Viktiga hjälpvetenskaper på detta område är bl. a.
historia, nationalekonomi, företagsekonomi samt
antropologi och etnografi, vilka behandlar människans
naturhistoria, resp, kulturhistoria.
Man särskiljer vidare »allmän geografi», som
stu
derar en viss företeelses utbredning på jordklotet och
dennas orsaker, samt »speciell eller regional geografi»,
som ägnar sig åt en allsidig beskrivning och
förklaring av en viss trakts eller ett visst lands geografiska
kynne. Målet för den sistnämnda är att skildra och
förklara en viss trakts eller ett visst lands geografiska
särprägel, dess landskapskaraktär.
Var — hur — varför?
Länge har strider utkämpats mellan utövarna av
ämnets olika grenar om vilka den geografiska
forskningens viktigaste mål är; än har de
naturvetenskapliga, än de humanistiska sidorna betonats starkast.
Med tiden syns man ha kommit till en kompromiss,
som liksom Fredrik den store »låter var och en bli
salig på sin fagon». Men all geografisk forskning siktar
alltid mot att få dessa tre frågor besvarade: var? hur?
varför? Vilket läge och vilken utbredning har
företeelsen? Hur ser den ut? Varför ser den så ut, och varför
har den fått ett sådant läge och en sådan utbredning?
Hur vi vunnit vår kunskap om jorden
Här kan endast antydas några huvuddrag i den
utveckling varigenom vi lärt känna de stora dragen i
jordytans geografi. Lika mångsidiga som de
geografiska kunskaperna är, lika mångfaldiga är de vägar
på vilka man gått fram.
De yttre konturerna av land och hav, av berg och
floder, av öknar och skogar etc. har en lång följd av
upptäcktsresor givit oss. Den antika världskulturens
centrum låg vid Medelhavet, och den äldsta geografin
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
