- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 3. Fr - H (1137-1696) /
1392

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Giro — hur man betalar och inkasserar utan kontanter - Postgirot — en kombination av check och postanvisning - Vidsträckt användningsområde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1392 GIRO

HUR MAN BETALAR OCH INKASSERAR
UTAN KONTANTER

GlRO och girering är banktekniska termer, som
härstammar från italienska språket. Ordet giro
betyder egentligen omlopp. Denna term betecknar en
be-talningstransaktion, varigenom insättaren beordrar
att medel, som han har innestående på postgirokonto
eller konto i bank överförs till betalningsmottagarens
motsvarande konto utan att kontanta pengar anlitas.
Denna betalningsteknik, som numera i åtskilliga
länder spelar en betydelsefull roll, utbildades först i de
s. k. girobankerna under 1400-talet. Ett av de äldsta
exemplen på en dylik penninginrättning anses vara
en italiensk bank, Casa di San Giorgio. Inom det
moderna bankväsendet i Sverige har tidigare giro
använts som beteckning på den s. k. upp- och
avskriv-ningsräkningen. Den närmaste motsvarigheten till
denna räkning är checkräkningen, som är en
sammanslagning av giroräkning och kassakreditiv. (Jämför
Bank.) Mer känt för en större allmänhet har »girot»
blivit i Sverige först i och med postgirots införande
fr. o. m. 1925.

Postgirot — en kombination av check och
postanvisning

De grundläggande bestämmelserna för den svenska
postgirorörelsen, som omhändertagits av postverket
och populärt kallas postgiro, utformades i en kunglig
förordning av 11 juli 1924. Postgirots ändamål är att
underlätta betalningsrörelsen och befrämja sådana
betalningsmetoder som är ägnade att minska
användandet av kontanta pengar. Verksamheten tog sin
början 1925. Postgirot har inneburit en
revolutione-ring av betalningstekniken, särskilt för en stor mängd
större och mindre företag på produktionens och
handelns område, för vissa grupper av yrkesutövare osv.
För affärslivet har visserligen gireringens fördelar
- dvs. fullgörandet av betalningstransaktioner
genom överföring från ett konto till ett annat utan
användande av kontanta medel - redan tidigare stått
till buds genom de enskilda bankerna. Emellertid har
gireringen av olika skäl inte på långt när vunnit den
popularitet som postgirot på kort tid förmått skapa
åt denna betalningsteknik. Det kan sägas, att
betalningstekniken inom det svenska affärslivet —
särskilt torde detta gälla vissa delar av den mer
små-driftsmässiga näringsverksamheten — varit rätt
outvecklad före postgirots tillkomst. I stort sett har det,
bortsett från kontanta betalningar, endast funnits
möjlighet att sända pengar per postremissväxel, med
postanvisning e. d. Olägenheterna av dessa mer
arbets- och kostnadskrävande betalningsmetoder har va-

Är Antal omsättningar st. Därav genom girering st. Omsatt belopp kr. Därav girerat belopp kr.
1925 2 864 150 145 408 667 076 634 250 232 447
1930 21 852 128 5 478 674 6 612 277 226 3067643217
1935 43 559 842 17 248 500 14 441 263 272 8 017 784 617
1940 7° 532 324 27 172 400 44 152 216 012 27 743 328 537
1945 111 302 502 45 716 200 81 421 174589 53 324087 921
1950 150 738214 35 737 800 167414022 320 114 100 245408
1952 170 398710 40 739 200 240900041 187 162 790917019

Postgirots utveckling 1925-52.

rit särskilt påfallande, därför att den vanliga
checkräkningen av olika skäl utnyttjas förhållandevis litet
i Sverige, i motsats till vad fallet är i de anglosaxiska
länderna.

Såsom postgirot utformats i Sverige, är det i stort
sett en förenklad och portobesparande kombination
av postanvisning och check. Girering, dvs. överföring
av medel från ett postgirokonto till ett annat utan
användande av kontanter, är postgirots huvuduppgift,
men postgirorörelsen innefattar inte enbart denna
be-talningsform. Genom postgirot kan
betalningstransaktioner ombesörjas även genom kontant inbetalning
från eller genom kontant utbetalning till icke
kontoinnehavare. Gireringen från ett konto till ett annat kan
avse obegränsat belopp och är helt portofri. En
överblick över kostnaderna vid några olika
betalningsfor-mer ger tabellen s. 1393.

Vidsträckt användningsområde

I jämförelse med försändning genom postanvisning,
assurerat brev osv. ställer sig sålunda in- och
utbetalningar genom postgiro väsentligt billigare.

Postgirots användningsområde är synnerligen
vidsträckt. Sålunda kan postgirokonto öppnas för varje
enskild person, offentlig myndighet, bolag, förening
e. d. i Sverige eller utlandet som önskar delta i den
svenska postgirorörelsen. Att öppna ett postgirokonto
är till följd av de obetydliga formaliteterna
synnerligen lätt. Framställning om konto sker på en särskild
blankett, som tillhandahålles på postanstalterna,
varvid 5 kr. inbetalas såsom grundbelopp. Detta belopp
återbetalas vid kontots upphörande.

Innehavare av postgirokonto erhåller besked genom
kontoutdrag från postverket varje dag som
omsättning ägt rum på vederbörandes konto. Ur
kontrollsynpunkt är det väsentligt, att kontoutdrag åtföljs av
kuponger med uppgift om belopp, namn på
avsändare resp, adressat osv. Genom postverkets försorg
utges en postgiroförteckning över kontoinnehavarna.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free