Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gotland — Östersjöns pärla - Blomstring och fall - Gotlands grund och jord. Raukar och grottor - Sveriges soligaste landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1412 GOTLAND _____________________________________________________________________
GENERALSTABENS LITOGR. ANSTALT,
Karta över Gotland. Järnvägslinjen Slite—Hablingbo är numera
nedlagd.
nungen Valdemar Atterdag företog sitt rövartåg mot
ön, betecknar vändpunkten. I tre slag, det sista
utanför Visbys murar, besegrades bönderna; borgarna i
staden deltog inte i striden och öppnade utan motstånd
sina portar för segraren, som grundligt utplundrade
ön. Hur stor förödelsen på landsbygden var, framgår
av det faktum, att med 1361 upphörde det tidigare
vanliga byggandet och ombyggandet av landskyrkorna.
Endast Visby bibehöll något av sin forna glans en tid
framåt men blev snart ett sjörövarnäste, som gick ur
hand i hand, tills ön 1449 stannade i dansk ägo.
Genom omläggning av den europeiska handeln till
Västeuropa ‘och upptäckten av sjövägen till Indien och
Amerika kom Gotland att ligga vid sidan av de stora
handelsvägarna. När lybeckarna 1525 som svar på
Sören Norbys sjöröverier plundrade och förstörde en stor
del av Visby, gjorde de slut på resterna av Gotlands
välstånd. Svenska försök under Gustav Vasa att återta
ön strandade på förräderi, liksom tidigare under Karl
Knutssons tid, och 1570 måste Sverige efter det
förlorade nordiska sjuårskriget erkänna danskarna som
öns herrar. I Brömsebrofreden, då Danmarks
Östersjövälde bröts, kom Gotland äntligen tillbaka till
Sverige, ehuru danskar och ryssar 1676-79 resp. 1808
tillfälligt ockuperade ön. Den långa danska tidens
inverkan på folket har tidigare varit mer märkbar än
nu, då förbindelserna med »fastlandet» är livliga.
Gotland har under det senaste seklet åter vaknat ur sin
långa dvala. Jordbruket och den på jordens alster och
berggrundens kalk grundade industrin har blomstrat
upp; Visby har blivit en betydande turistort;
»ruinernas och rosornas stad» liksom de härliga
badstränderna runt om på ön drar årligen växande skaror
främlingar från in- och utlandet till Gotland, och livet
pulserar åter i snabbare takt.
För konstälskaren är Gotland vårt mest givande
landskap genom sin rikedom på medeltida arkitektur
och skulptur. Av öns mer än 90 kyrkor är alla utom en
byggda under medeltiden. Se vidare Kyrkobyggnader
och Visby.
Gotlands grund och jord. Raukar och grottor
Bland Sveriges provinser intar Gotland även
geologiskt en särställning. Något urberg finns över huvud
taget inte inom landskapet, allt tillhör
silurformatio-nen, men bland dennas bergarter framträder en
betydelsefull växling mellan hårda kalkstenar
(korallkalk), märgelbergarter (kalkhaltiga lerskiffrar) och
sandstenar m. fl. De förra bildar ganska sterila
skogs-och alvarmarker, där berggrunden ofta ligger bar och
vanligen höjer sig över de bördiga och väl uppodlade
märgelbergarternas slättbygder. Flygsand finns på
Får-ön och Gotska Sandön.
När inlandsisen smälte bort, täcktes hela ön av
ishavet, ur vilket den sedan höjt sig. Strandlinjer är
bevarade från olika stadier i denna långsamma
landhöjning; vågorna har spolat bort jorden från de mest
utsatta partierna, så att berggrunden ligger bar över
stora områden; i de lägre delarna har leror och
märgel avlagrats, medan de gamla strandbältena utmärks
av sand och grus. På många nivåer, där havet stod
stilla en längre tid, betecknas den forna stranden av
grottor och raukar, dvs. genom vågornas erosion
ur-skulpterade klippor, vanligen av korallkalk, med
egendomligt figurliknande och iögonfallande former.
Många av de gamla strandgrottorna är betydande, och
flera utgjorde under stenåldern boplatser för
Gotlands första bebyggare.
Sveriges soligaste landskap
Genom sitt läge i Östersjön gynnas Gotland av ett
milt klimat. Vintern är ganska blid, våren och
försommaren däremot torra och kyliga, medan hösten är
mild. Det är denna senare årstid som gett Gotlands
klimat dess goda rykte. Snötäcket har sällan någon
längre varaktighet. Såväl den gotländska ponnyhästen,
skogsrussen, i det inre av ön, som fåren på
Karls-öarna och flera andra platser kan gå ute året runt.
Gotland är Sveriges soligaste provins med 2 130
sol-skenstimmar av 4 450 möjliga. Särskilt det torra
sommarhalvåret har mycket sol; under april-september
har Gotland 1 600 soltimmar av 2 860 möjliga, dvs,
56 %, medan motliggande fastland endast har
40-45 %■
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
