Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönsaker — köksträdgårdens närande rikedomar - Bladgrönsaker - Rotfrukter — billiga och lätta att förvara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1478 GRÖNSAKER ___________________________________
kropp. Man använder den i stort sett som blomkål.
Kålrabbi har kort vegetationstid, är jämförelsevis
billig och lättodlad långt upp i Norrland. Man skördar
kålrabbi, så snart stammen uppnått 6-8 cm
diameter, senare kan produkten lätt bli träig.
Hos kumminväxter använder man bl. a. i Norge den
på eftervintern och våren framdrivna bladrosetten som
grönkål. - De späda skottspetsarna av den fleråriga,
vilda nässlan används som vitaminrika
soppgrön-saker tidigt på våren.
Av sallat använder vi i vårt land så gott som
uteslutande huvudsallat, som numera finns i handeln
nästan hela året om. - Bindsallat, vilken liksom den
förra bildar en sluten bladrosett, används mera
sällan här. - En annan, ej huvudbildande sallat är
plocksallat. Alla tre grupperna härstammar från den
på en del platser i Europa vildväxande sallaten,
Lac-tu’ ca scario’la. — Cikoriesallat eller julsallat är
bladrosetten av en odlingsform av kaffecikoria.
Bladrosetten framdrives på vintern i jord eller sand och är en
på en del platser uppskattad sallat. — Endivia är en
annan art av cikoria och används liksom den förra
uteslutande på hösten och vintern. Den har funnits
i odling i Mellan- och Sydeuropa sedan medeltiden.
Bladen måste före användningen blekas. Detta sker på
så sätt, att plantorna mot slutet av odlingen helt
avstängs från ljus. I grönt tillstånd är bladen sega och
har bitter smak. Sallat används uteslutande som
råkost och utgör i många länder en väsentlig del av den
dagliga födan. Nyskördad sallat är rik på C-vitamin
och har länge haft gott anseende som botemedel mot
vårtrötthet. Efter skörden förlorar den hastigt i värde
och bör därför användas nyskördad.
Trädgårdsspenat, som anses härstamma från
Väst-asien, är det viktigaste slaget av spenatväxter. Den är
en av våra vitaminrikaste bladgrönsaker och har
därjämte gott rykte för sin halt av järn och
mineralämnen. Spenat är liksom sallat en viktig handelskultur
under glas på vintern och finns numera i handeln alla
årstider. Under den varmaste delen av sommaren ger
den vanligen endast liten skörd och är då merendels
litet odlad. Under denna tid är nyzeeländsk spenat
en utmärkt ersättning för vanlig spenat. Andra gamla
välkända spenatväxter är trädgårdssyra och mangold.
Den senare, en storbladig form av betan, ger skörd
till långt på hösten. Portlak och målla används också
på en del platser som spenat men hör hos oss snarast
till de kulturhistoriska växterna.
Rabarbern härstammar från Asien, där den inemot
3 000 år före vår tideräkning var känd som en
betydelsefull medicinalväxt. Bruket att använda rabarbern
som köksväxt i Europa är knappt 100 år, men den
var några århundraden tidigare känd här för
medicinsk användning. Bladskaften är den matnyttiga
delen hos detta växtslag och kallas i handeln
rabarberstjälk. Bladskivorna används på en del platser som
ersättning för spenat, men de är hälsovådliga på
grund av sin höga halt av oxalsyra. Det finns sorter
med gröna bladskaft och sorter med helt igenom röda
bladskaft. De senare är ofta efterfrågade, emedan
de ger vacker färg åt anrättningen. Vidare kan
syrahalten variera rätt mycket hos olika sorter.
En stor del av våra vanliga kryddväxter är ytterst
värdefulla på grund av sin rikedom på vitaminämnen.
En av de hos oss allra viktigaste är persiljan, vilkens
halt av C-vitamin är flerfaldigt högre än exempelvis
sallatens. - Dill är en för svensk matlagning högt
skattad kryddväxt. Den härstammar liksom persiljan
från Medelhavsländerna och har som denna hög halt
av C-vitamin. - Trädgårdskrasse eller smörgåskrasse
från Centralasien är en gammal kryddväxt och har
de senare åren även fått spridning i vårt land. Den
är en högvärdig vitaminkälla på vintern och under
den årstiden synnerligen lättodlad i växthus eller
boningsrum. Hela vegetationstiden från sådd till skörd
är endast 10-12 dagar vid 18-20° värme. -
Vattenkrasse är bl. a. i England och Frankrike en allmänt
omtyckt grönsak. Odlingen sker på vintern i
vattendammar, och man använder de späda skottspetsarna
som trädgårdskrasse.
Rotfrukter — billiga och lätta att förvara
Rotfrukt är en gemensam benämning på sådana
växtslag vilka första året bildar bladrosett och en
näringsrik köttig pål- eller ammrot och under andra året
utvecklar frukter. I naturen är dessa växter oftast
två- eller fleråriga men odlas i köksträdgården som
ettåriga kulturer. Andra året använder växten den i
roten upplagrade näringen till utbildning av blommor
och frön.
Morot är en av de viktigaste rotfrukterna. De odlade
morotssorterna härstammar från vildmoroten,
Da’u-cus caro’ta, som förekommer över större delen av
Europa. Hos denna är roten tunn och seg, under det
att den odlade moroten har en tjock, saftig rot.
Moroten har varit känd av Sydeuropas gamla kulturfolk
men torde ej ha funnits i Sverige tidigare än på
1500-talet. Det finns tidiga sorter, som lämpar sig för skörd
på sommaren, och sena sorter, vilka i fråga om
kvalitet är underlägsna de tidiga men i gengäld
jämförelsevis hållbara vid förvaring på vintern. Morot
innehåller högre halt av karotin än övriga köksväxter och
har numera betydelse för vitaminisering av margarin.
Vidare har morot stort dietvärde som råkost. -
Pal-sternacka används mest för den kryddande smaken.
Torrsubstansen och näringsvärdet överträffar
morotens. - Rotselleri används både som krydda och
tilllagning av hela maträtter. - Rödbetan är nära
besläktad med sockerbetan och härstammar liksom denna
från Beta vulga’ris, som växer på en del platser
utefter Europas havskuster. Som tillsats till fet mat
och till sallat är den högt uppskattad. Dess
närings
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
