Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav IV Adolf — en olycklig konung - Självrådig och olycklig utrikespolitik - En kung i landsflykt - Gustav V — »med folket för fosterlandet» - Mitt bland sitt folk - »Mr G» - Konstitutionell kris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1502 GUSTAV V
slags officiell hallstämpel, har dock i många
hänseenden reviderats av senare forskning. Det lär sålunda
numera icke kunna bestridas, att det - oavsett att
kungen omfattade teorin om Napoleon såsom
Uppenbarelsebokens »vilddjur» - fanns starka skäl framför
allt av handelspolitisk art för Sverige att ställa sig
på Englands sida mot Napoleon. Att kungen i
flera frågor, t. ex. vikten av att försvara Åland, såg
klarare än de flesta av sina samtida, och att
ansvaret för försummelserna och missgreppen i fråga om
både utrustning och krigföring till stor del får läggas
på annat håll än hos honom - allt detta torde också
kunna betraktas som förblivande resultat av den
moderna forskningen. Och dock var Gustav Adolfs
avlägsnande både en politisk-historisk och en psykologisk
nödvändighet. Utan förmåga att leda och övertyga,
utan hjälp och förståelse från omgivningens sida greps
han av desperation; nerverna och balansen svek
fullständigt. Hans avsättning 13 mars 1809 var utan tvivel
den enda möjliga lösningen av en hopplöst tilltrasslad
situation.
En kung i landsflykt
Vad Gustav IV Adolf kanske förbrutit fick han sona
genom livslång landsflykt. Det faller en djup tragik
över den forne konungen som irrar omkring skild från
familj och vänner, utan hem och härd, allt
besynnerligare till lynne och levnadsvanor, till dess han
omsider finner en fristad på ett litet värdshus i den
schweiziska staden S:t Gallen. Några år före sin död
utgav »överste Gustafsson» - som han kallade sig
-en skrift med titeln Den trettonde mars, vari han
anställer en återblick på sin regering och sin avsättning.
Han skriver enkelt och sakligt, utan bitterhet och
personliga angrepp, men han har ingenting ändrat i sin
forna syn på tingen, och han visar samma egenskaper
som förr: gudsfruktan, ärlighet, inskränkthet och
mystisk övertro. »Er war ein guter Mensch aber ein
Starrkopf» (han var en god människa men en
tjurskalle) var den schweiziske värdshusvärdens
omdöme om sin gäst. De svenska historikernas omdömen
om Gustav IV Adolf har väl till formen men knappast
till innehållet avvikit härifrån.
»MED FOLKET FOR FOSTERLANDET»
Gustav V(i85s-1950), konung 1907. Då Gustav
V den 29 okt. 1950 dog innehade han i Sveriges långa
konungarad rekordet beträffande såväl många
levnadsår som lång regeringstid. Han hade uppnått 92
års ålder och regerat i inemot 43 år.
Mitt bland sitt folk
Ingen svensk regent före Gustav V hade nått en
sådan kontakt med folkets breda lager som han. En
förklaring härtill är givetvis att söka i den moderna
tekniken. Järnvägarna gjorde det möjligt för honom att
resa till landets alla delar, dagspressen och
veckotidningarna spred hans bild i jätteupplagor, hans röst
nådde med radions hjälp snart sagt varje stuga, och
filmen fullständigade på ett levande sätt
helhetsbilden. Svensken i gemen hade blivit förtrogen med sin
kungs officiella liv, han hade vant sig vid att i
verkligheten eller i bildreportaget se honom vid trupprevyer,
vid invigning av utställningar och offentliga
institutioner eller mottagning av främmande
statsöverhuvuden, och han hade hört honom vid riksdagarnas
öppnande, nobelfesterna eller medborgarhyllningarna.
Att Gustav V också blev populär bland sitt folk
förklaras emellertid av rent personliga egenskaper. Trots
en värdighet som han aldrig prutade av på lyckades
han tack vare sin naturlighet och enkelhet att minska
klyftan mellan konung och folk, något som medfört att
konungadömet utan skavanker kunnat anpassa sig till
det nya demokratiska samhället. Att Gustav V förstod
den nya tiden rätt visas inte minst av att han
omedel
bart efter sitt trontillträde förenklade ceremonielet vid
högtidliga tillfällen, såsom riksdagens öppnande, och
att han avstod från den pompösa och påkostade akt
som den traditionella kröningen utgjorde.
»Mr G»
En kontaktpunkt av största betydelse mellan kung
och folk var idrotten. Gustav V sågs ofta på större
idrottsevenemang, vilket uppskattades av den stora
publiken. Han var också själv god jägare och fiskare.
Stor popularitet vann han som tennisspelare, och
under signaturen »Mr G» deltog han i otaliga
turneringar både i Sverige och i utlandet. Nära 90-årig spelade
han ännu sin tennis.
Konstitutionell kris
Gustav V:s plikter var emellertid inte endast av
representativ natur. Redan som kronprins hade han
under unionskrisen 1905 spelat en framskjuten roll, och
det var säkerligen till stor del hans klokhet och
rakryggade hållning man hade att tacka för att Sverige
utgick ur den svåra krisen med heder.
Det var under Gustav V:s tid som det
parlamenta-riskt-demokratiska styrelsesätte slutgiltigt
genomfördes. Utvecklingen berörde ju i allra högsta grad
kungens ställning och maktbefogenheter. Det
förvånar väl knappast om man säger att Gustav V till en
början var motståndare till parlamentarismen. 1914
kom det till öppen meningsskiljaktighet mellan
honom och hans regering. Det var i samband med den då
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
