Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hantverk och mindre industri — mästare i konkurrens med maskinen - Småindustrin får nya uppgifter - Hantverkets och småindustrins organisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANTVERK 1557
. . . OCH NYTT
HANTVERK
Nya hantverksyrken har
kommit till bl. a. genom teknikens
utveckling. De svenska
bilverkstäderna sysselsatte 1952 ca
16 000 arbetare vid
sammanlagt 2 600 verkstäder. Det tar
7 år att bli fullt utbildad
bilmekaniker.
kedjan kan bestå inte bara av två utan av många led
och sträcka sig så långt, att den kommer ner till
detaljer lämpade för just småindustrins möjligheter.
En småföretagare i Småland pressar piparna till våra
aluminiumkaffepannor, en annan stansar
läderpackningen till någon viss ventil på en motor, en tredje
gör spiralfjädern som håller ventilen osv. Det
betydelsefulla är därvidlag, att småföretaget här
egentligen bedriver - stordrift! Det har storindustrins
kännemärken specialiseringen, tekniken (även om det
bara är en maskin), ja t. o. m. massproduktionen.
Andra mycket betydelsefulla faktorer, som ger
småföretagen ny livskraft, finns också. Småmotorernas
tillkomst innebar, att det blev möjligt att minska
dimensionerna på arbetsmaskiner och företag, utan att
de därför behövde bli mindre rationella. När den
elektriska motorn var uppfunnen, kunde den göras
hur liten som helst och kopplas direkt på den
maskinaxel den skulle driva. Om av två maskiner den ena
måste stå på grund av orderbrist, förbrukas då ej
heller ström för mer än vad som uträttas.
Ungefär på samma sätt har lastbilen verkat. Den är
ett smidigt och för småindustrins behov väl anpassat
transportmedel, som minskat det handikap
småföretaget haft på detta område. Man får inte glömma, att
själva karaktären hos produktionen på vissa områden
förutsätter små företag med begränsad lokal
marknad. Så är fallet t. ex. med de s. k. livsmedelsyrkena,
bagerier, konditorier och charkuterier. Den höjda
lev
nadsstandardens betydelse och de ökade kraven på
»service» i olika former förklarar många
hantverks-branschers expansion. Ett typiskt exempel är
frisöryrket.
Slutligen finns en annan grupp av orsaker till
småföretagens framgång. En del av småföretagens
konkurrensförmåga måste nog sålunda förklaras av att
dessa inte alltid behöver räkna med samma
omkostnader som storindustrin. Administrations- och
försäljningskostnader kan hållas låga, och ägarens och hans
familjemedlemmars anspråk på ersättning för sitt
arbete regleras inte alltid av kollektivavtal. För övrigt
växlar storleksoptimum på ett företag från bransch
till bransch, det är ingalunda säkert, att stordrift
under alla förhållanden »lönar sig».
Det bör i detta sammanhang också nämnas att det
speciella konsthantverket av lättförståeliga skäl är
långt överlägset massvaran. Det svenska
konsthantverket av i dag svarar för en originalitet och ett
avbrott från standardformer av olika produkter, som
gjort det känt långt ut över landets gränser. Mången
gammal tillverkningsgren som t. ex.
skinnberedningen i Malungs socken i Dalarna håller sig uppe
tack vare de framställda produkternas kvalitativa
överlägsenhet.
Hantverkets och småindustrins organisationer
Hantverkarna är organiserade dels i lokala
hantverksföreningar, av vilka de flesta benämns fabriks-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
