Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemslöjd — hemmets hantverk - Hemslöjden räddas över till vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________________________________________________ HEMSLÖJD 1597
T. v. Krukmakaren drejar fortfarande sina krukor och fat på det uråldriga sättet. T. h. Vävning är ett av de intressantaste arbeten
en hemmakvinna kan sysselsätta sig med.
HEMMETS HANTVERK
HeMSLÖJD. Alltsedan industrins genombrott har
frågan om hemslöjdens vara eller icke vara
diskuterats. Man har undrat om inte hemslöjd är en
föråldrad tillverkningsform, och i pressen förekommer då
och då uttrycken »hemvävt» och »hemslöjdsstil»
såsom beteckning för något föråldrat och otidsenligt.
Vad är då hemslöjd? En tillverkning för hand, där
redskapen blott är hjälpmedel i motsats till den
industriella tillverkningen, där maskinen står i centrum
och människan är »hantlangare». Hemslöjd är således
icke en viss stil, utan tillverkningen kan omfatta en
mängd olika varusorter av skiftande stilar och
kvaliteter från de enklaste redskap och trasmattor till
utsökt konsthantverk i flossa, damast eller korgflätning.
Men ett motto bör alltid kunna sättas för hemslöjd,
nämligen ordet kvalitet. Eljest har den intet
berättigande.
Som namnet anger, sker tillverkningen i regel i
hemmen, och varorna går antingen till den egna
förbrukningen - s. k. husbehovsslöjd - eller till avsalu.
Hemslöjden har urgamla anor från den tid då alla
förnödenheter producerades i hemmen. I fråga om
slöjden bearbetades då de »hårda» materialen, såsom
metaller, trä, horn och ben m. m., av männen, medan
textilierna i all sin mångskiftande rikedom i stoffer,
mönstring och färger var en kvinnornas gärning.
Härvid utvecklades en stor handaskicklighet, ingående
materialkännedom, en stark känsla för det ändamåls-
enliga i form och tillverkning samt ofta även en rik
och flödande konstnärlighet i dekor och färg. Genom
olikheterna i vårt lands struktur och förhållanden
-såsom olika bördighet och klimat, förbindelse med
eller avskildhet från grannar - blev slöjden även starkt
ortsbetonad. Att t. ex. rotkorgar gjordes i skogstrakter,
smide i järnbrukens grannskap, ja, att t. 0. m. vissa
färger blev förhärskande i trakter, där särskilda
växter fanns, var alltså en helt naturlig sak. Denna
folkkonst, som nu finns bevarad i våra museer och ännu
även hos enskilda, utgör i stor utsträckning en
inspirationskälla för nutidens slöjd.
Hemslöjden räddas över till vår tid
Vid industrins genombrott höll allt detta på att
försvinna, och det var blott tack vare några förutseende
personers insats, som denna del av folkkonsten i
slutet på 1800-talet räddades. Härvidlag står Lilli
Zicker-man såsom den, vilken gjort den ojämförligt största
insatsen. På hennes initiativ tillkom en
landsomfattande inventering av den gamla textilslöjden, vars
resultat utgör ett samlingsverk över svenska
allmogetextilier, bestående av ca 24 000 avbildningar, till stor
del färglagda samt försedda med fullständig
förteckning om fyndort, ägare, teknik m. m. Detta verk, som
numera tillhör Nordiska museet, är i sitt slag
enastående, och därmed har ett ovärderligt material
lämnats åt den framtida forskningen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
