Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hettiterna — ett forntida härskarfolk
- Omfattande arkiv
- Samhällsförhållanden och rättsordning
- Hettiterna kunde utvinna järn ur malm
- Arkitektur och skulptur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lertavlor har försett forskarna med ett rikligt
material, som består av historiska dokument, annaler,
brev- och ritualsamlingar. Dessa är skrivna med
kilskrift och avfattade på flera olika språk, av vilka
åtminstone två, den egentliga hettitiskan samt
luiskan är indoeuropeiska till sitt ursprung.
Samhällsförhållanden och rättsordning
Hettiterna har, troligen tillsammans med andra
indoeuropeiska folk (t. ex. luvierna), bildat ett
herreskikt över den inhemska befolkningen, men de har
inte undertryckt denna utan förstått att
sammansvetsa de olika folkelementen. Från dessa har många
inflytelser gjort sig gällande, men i sin helhet avviker
hettitrikets samhällsförhållanden i åtskilliga
avseenden från de orientaliska.
Konungens makt var inte absolut. I vissa fall var
han beroende av en adelsförsamling och kunde t. o. m.
för grova brott dömas till döden. Rikets organisation
grundade sig i äldre tid huvudsakligen på
länssystemet. Senare utökade konungen sin makt och utövade
den åtminstone inom rikets kärnområden med hjälp
av ståthållare, men i ytterområdena och i
lydstaterna spelade länen hela tiden en viktig roll. De
orientaliska stormakternas ständigt återkommande
strävan att underlägga sig hela den främreasiatiska
kulturvärlden har hettiterna inte delat. I stället försökte
de åstadkomma ett slags jämviktsförhållande mellan
de olika staterna. Deras högt utvecklade lagstiftning
kännetecknas av en humanare anda än övriga
fornorientaliska folks. Vanärande stympningar, som var
vanliga straff hos assyrierna, förekommer inte i den
hettitiska rätten.
Hettiterna hade en rik mytologi, deras gudavärld
var omfattande och brokig och ritualen starkt
utvecklad. Högsta gudom var solgudinnan, och hennes gemål
var väderguden med yxa och blixt som emblem.
Gudarna avbildades ofta stående på ett djur,
förmodligen det djur i vilket respektive guds kraft främst
tänktes manifestera sig.
Hettiterna kunde utvinna järn ur malm
Lagstiftningen och även vissa drag i den religiösa
kulten visar på ett jordbrukarlands förhållanden.
Kulturinflytelsema tyder på en vidsträckt handel.
Bronsen användes flitigt, och ett viktigt kulturframsteg
härstammar från det hettitiska riket, nämligen
utvinningen av jäm ur malm. Dylikt järn omtalas i
brevväxlingen mellan hettitkonungen och Ramses II.
 |
| Några hettitiska bronsfigurer, föreställande olika slags gudomligheter. |
Arkitektur och skulptur
Den hettitiska konsten uppvisar vissa primitiva
drag men är ofta livfull och åskådlig. Trots
påverkan från assyriskt, nordsyriskt och senare även
egyptiskt håll har den en utpräglad egenart. Inom
keramiken kan också ett egeiskt inflytande spåras.
Särprägeln framträder tydligast i arkitekturen och
skulpturen. Bevarade byggnadsrester uppvisar från äldre tid
en enkel grundplan med kring en gård samlade
grupper av rum med pelarhallar åt gårdsidan, senare en
mera komplicerad fördelning av rums- och gårdsplan.
Skulpturen känner vi bäst från stora avbildningar av
lejon, sfinxer och andra fabeldjur, som ofta synes ha
varit uppställda vid palats- och tempelportar. Även
små bronsstatyetter har påträffats, och i stenreliefer
har bilder av kungar, gudar, processioner och
kulthandlingar samt stridsskildringar bevarats.
Den hettitiska kulturen utövade ett betydande och
varaktigt inflytande på grannländerna. Främst är
detta fallet i Syrien och Assyrien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0499.html
