Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtat och hjärtsjukdomarna — blodomloppets motor - Hur undersöks ett hjärta?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRTAT 1635
enad med dylika elektriska fenomen. Dessa
potentialförskjutningar sker synnerligen regelmässigt, och
genom att studera dem kan man få en ingående
kännedom om skeendena i de studerade organen,
detaljupplysningar som man inte kan komma fram till på något
annat sätt.
Den stora svårigheten har varit att konstruera
tillräckligt känsliga instrument för att registrera dessa
ytterst svaga strömmar. Vidare måste instrumenten
kunna registrera mycket snabba växlingar. Det rör
sig här om förändringar som avspelas inom
tidsperioder så korta som hundradelar av en sekund. Det
första användbara instrumentet konstruerades av den
holländske fysiologen Willem Einthoven, som med
hjälp av en stränggalvanometer lyckades registrera
hjärtats aktionspotentialer. Hans nydanande arbete
var av så stor betydelse att han för sina insatser
belönades med nobelpriset i medicin och fysiologi år
1924.
Sedermera har tekniken förbättrats och man
använder numera icke längre Einthovens apparatur. De
strömmar som avleds från hjärtat förstärks numera i
stället med hjälp av elektronrör efter samma
princip som de svaga antennströmmarna i en
radioapparat förstärks så att de kan ge ljud i en mikrofon. I
en ekg-apparat får de förstärkta
aktionspotentialer-na sedan påverka en registreringsapparat av något
slag och man får en kurva motsvarande
potentialsvängningarna.
Ett typiskt normalt ekg visas i fig. 6. Man ser där
en baslinje och diverse bukter på denna. Olika bukter
och taggar motsvarar förmakens, kamrarnas
kontrak-tion etc. Man kan i ett ekg registrera dels
oregelbunden hjärtverksamhet, dels oregelbundenheter inom
potentialvariationerna i varje enskilt hjärtslag, dvs.
om det enstaka hjärtslagets förlopp avviker från det
normala, vilket betyder att hjärtmuskeln är skadad
på något sätt.
I praktiken tages ekg på så sätt att man fäster små
metallplattor, elektroder, på armar och ben och från
dessa avleder de strömmar som utgår från hjärtat. Man
kan också för speciella ändamål göra s. k.
bröstavled-ningar, varvid elektroderna placeras på bröstet.
Ge
uiiiiiiiiiii
Fig. 5. Denna teckning åskådliggör från en viss synpunkt ett människohjärtas arbete. Den s. k. minutvolymen är i vila för en
storvuxen människa ungefär 5 1, vilket betyder, att för varje minut 5 1 blod pumpas genom den ena eller andra bjärthalvan eller
genom lungorna. En minutvolym på 5 1 betyder, att ett normalt mänskligt hjärta kunde pumpa ett badkar (350 1) fullt på drygt
en timme eller två tankbilar (8 000 1) på ett dygn. På ett halvår skulle ett stort tankfartyg rymmande 1,2 milj. 1 kunna fyllas, och
under ett helt långt liv eller på 80 år skulle den stora gasklockan (190 milj. 1) vid Värtan utanför Stockholm kunna fyllas.
nom olika avledningar kan man ingående studera
hjärtat och potentialvariationerna i olika delar av hjärtat.
Ekg-undersökningen genomförs helt utan obehag för
den undersökte.
I vissa fall kan man kombinera ekg-undersökningen
med belastningar av olika slag, s. k.
hjärtfunktions-prov. Om man t. ex. har en förträngning i hjärtats
egna blodkärl, blir blodtillförseln till hjärtat
otillräcklig och det uppstår en syrebrist i hjärtmuskulaturen.
Detta avspeglas i elektrokardiogrammet. Om nu
förträngningen är liten, ger den emellertid inget utslag i
vila, då ju hjärtmuskelns syrebehov är litet. Vid
arbete ökas syrebehovet, men på grund av
kärlförträngningen kan tillförseln ej öka i samma tempo och
tecken på syrebrkt, dvs. funktionsrubbning,
framkommer i ekg. Genom ett sådant arbets-ekg kan man
alltså upptäcka tecken på rubbningar i hjärtats
funktion tidigare än på ett ekg i vila. Motsvarande
förändringar kommer fram om man låter vederbörande
andas syrefattig luft och samtidigt registrerar ekg, s. k.
hypoxi’prov.
Genom röntgenundersökning av hjärtat kan man få
exakt upplysning om dess storlek och form, vilket är
mycket viktigt för diagnosen av hjärtsjukdom. Om
hjärtat inte orkar med de krav som ställs på det, växer
det och blir större. Tillväxten sker olika i olika
avsnitt alltefter diskrepansen just i detta avsnitt mellan
kraven och förmågan att fylla dem. Man kan
därigenom få hållpunkter för var t. ex. ett klaffel sitter,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
