Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärtat och hjärtsjukdomarna — blodomloppets motor - Myocardiets sjukdomar - Blodtryckssjukdomen - Hjärtsjukdomarnas behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRTAT 1637
Fig. 7. Ett ekg som visar vissa
sjukliga förändringar i hjärtat. Vid en
jämförelse med fig. 6 ser man
avvikelserna från det normala.
Motsvarande ställen har utmärkts med
pilar.
tion och döden kan inträda hastigt. Om infarkten har
mindre utbredning inträder svåra rubbningar i
hjärtverksamheten, men om den sjuke ligger stilla i sängen
kan infarkten omvandlas till ett bindvävsärr och den
återstående delen av hjärtmuskeln fortsätter att
fungera.
Vid alla former av klaffel och vid högt blodtryck
(se nedan) ställs större krav än normalt på
hjärtmus-kulaturen. Denna tillväxer då kraftigt i storlek för att
kunna fullgöra sin funktion, men kommer samtidigt
att fungera under mera ogynnsamma betingelser och
blir lätt skadad - man talar om
hjärtmuskeldegene-ration.
Blodtryckssjukdomen
Högt blodtryck är en sjukdom som blir allt
vanligare i vårt moderna samhälle, vilket tillskrives det
alltmer uppdrivna livstempot, jäktet.
Blodtrycksstegringen har emellertid många olika orsaker. Det
primära är en ökad spänning (tonus) i de perifera
blodkärlen, som gör att de bjuder abnormt stort
motstånd vid blodets passage. För att blodet skall kunna
cirkulera måste hjärtat arbeta hårdare, så att trycket
i de stora kärlen blir tillräckligt stort för att driva
fram blodet mot det ökade perifera motståndet - vi
får ett förhöjt blodtryck. Symtomen på förhöjt
blodtryck kommer dels från hjärtat och dels från
nervsystemet. Från nervsystemet utlöses som tecken på
blodtrycksstegringen (hypertonin) trötthet,
yrsel-känsla och huvudvärk. Allt detta stegras vid
ansträngningar. Från hjärtat kommer hjärtklappning,
andfåddhet, tryckkänsla över bröstet, smärtor vid
ansträngning etc., allt som tecken på att
hjärtmuskulaturen ansträngs abnormt mycket.
Det förhöjda blodtrycket kan leda till skador på
hjärtats kärl, som ger rubbningar i blodcirkulationen
och skador på hjärtmuskeln, hjärtinfarkter etc.
Eftersom kroppsansträngning stegrar blodtrycket och
anspråken på hjärtat, är en omläggning av livsföringen
till ett lugnt tempo av största betydelse vid högt
blodtryck. En eller flera vilopauser på dagen brukar vara
synnerligen gynnsamma. Om blodtrycket stiger
alltför högt, kan det hända att blodkärl i hjärnan brister,
hjärnblödning eller apoplexFa ce’rebri.
Hjärtsjukdomarnas behandling
Vid alla akuta hjärtsjukdomar är det viktigaste att
skona hjärtat, så att det får alla möjligheter att
övervinna den sjukliga processen. Detta åstadkommes
genom strängt sängläge. Vidare behandlas den
primära sjukdomen, allmäninfektionen eller vad som nu
kan ge skadan.
Vid de kroniska hjärtsjukdomarna, då hjärtat har
en eller annan kvarstående defekt eller skada, gäller
det också att skona hjärtat, så att dess
reservkapacitet icke överskrides. Livsföringen regleras,
ansträngningar såväl av fysisk som psykisk art undvikes i den
mån det behövs och mera ju allvarligare åkomman
är. Man kan vidare med vissa mediciner hjälpa upp
hj ärtfunktionen.
Den viktigaste av alla hjärtmediciner är digita’lis,
vars verkan på hjärtat upptäcktes redan mot slutet av
1700-talet av en engelsk läkare, William Withering.
Han lade märke till att personer som led av
vatten-svullnad ofta blev av med sin vattusot, om de drack
en dekokt på digitalisblad. Detta beror på att
vattensvullnaden ofta är ett tecken på en insufficient
hjärtmuskelfunktion, och då hjärtmuskeln påverkas
gynnsamt av digitalisdrogen, förbättras blodcirkulationen
i kroppen och vattnet kan svämmas ut ur vävnaderna.
Ett viktigt tecken på digitalisens gynnsamma
inverkan är just en ökning av urinmängderna, som betingas
av denna utsvämning av vätska ur vävnaderna.
Man har numera renframställt flera olika
verksamma substanser ur digitalisdrogen, och de tillförs med
hög grad av noggrannhet i doseringen, vilket gör att
digitalisen fortfarande är vår viktigaste medicin för
hjärtat.
Andra hjärtmediciner har till uppgift att vidga
hjärtats kärl så att blodgenomströmningen i hjärtmuskeln
blir tillräcklig, att sänka blodtrycket så att
arbetsbelastningen hålls nere etc. Vid alla former av
hjärtlidande är det mycket viktigt att den sjuke står under
läkarkontroll. Man kan nämligen genom att ge
mediciner i lämpligt avvägda doser i betydande grad
påverka hjärtfunktionen.
Vissa svåra klaffel kan man numera behandla
operativt.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
