Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huden och dess sjukdomar — människokroppens största organ - Hudsjukdomar - Gråhårighet och skallighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1658 HUDEN ___________________________________________________________________________
eksem, 2) hudsjukdomar orsakade av svampar,
bakterier och virus samt 3) hudsjukdomar av oklar natur.
Eksemet kan betraktas som ett hudens sätt att
reagera på de mest olikartade retningar av kemisk eller
fysikalisk natur. Det kan karakteriseras som en ytlig
inflammation. I mera akuta fall kan huden bli
rodnad, täckt av små blåsor, som går sönder och ger en
vätskande, rodnad yta. I andra fall med mindre akut
förlopp kan det sjuka området i stället visa upp en
ökad hornbildning i hudens ytskikt och en
avflag-ning av hornfjäll. Eksem kan framkallas genom att
huden har direkt kontakt med retande ämnen, t. ex.
formalin, färgämnen, kosmetika, konsthartser,
pälsverk etc. Det kan också framkallas av medel som
förtärs, t. ex. vissa läkemedel för inre bruk, vissa
födoämnen hos därför känsliga individer etc. Här
kommer vi in på en annan egenhet hos eksemen. De kan
hos allergiska individer framkallas av försvinnande
små mängder av den orsakade substansen. Se Allergi.
Vid eksem kan man genom s. k. hudprov utröna
eksemets orsak. Man fäster en kompress med det
misstänkta ämnet mot huden och studerar om man får en
eksemreaktion. Kan man påvisa vilket ämne som
orsakar eksemet, kan man som regel också bota det.
Vid många hudsjukdomar är klåda ett synnerligen
besvärande symtom. Man känner inte till hur klådan
uppkommer, men man vet att den i hög grad påverkas
av psykiska faktorer. Den kan utom vid hudsjukdomar
också uppkomma vid en del invärtes sjukdomar, t. ex.
gulsot, sockersjuka, njursjukdomar, vissa
blodsjukdomar etc. Ibland kan den framkallas av vissa
medi-kamenter. Hos äldre personer, vilkas hud blivit tunn
och torr, uppkommer ofta en besvärande klåda, vilken
är värst på natten och t. o. m. kan förhindra sömnen.
De vanliga infektionssjukdomarna
scharlakansfe-ber, mässling, röda hund, vattenkoppor och
smittkoppor förlöper med inflammatoriska reaktioner i
huden, och det gör ofta också en del andra
infektionssjukdomar som t. ex. tyfus, fläcktyfus, reumatisk
feber. Även vid syfilis förekommer i vissa skeden
hudreaktioner.
Man har emellertid också en del enbart till huden
lokaliserade sjukdomar, som orsakas av smittämnen,
svampar, bakterier och virus. Till de vanligaste hör
impeti’go, som är en ytlig infektion i huden. Den
börjar som en liten blåsa, som snabbt brister och blottar
en rodnad, vätskande såryta. Den framsipprande
sårvätskan stelnar till en gul sårskorpa. Såret breder
snabbt ut sig i omgivningen, och nya sår uppkommer
genom spridning av bakterierna. Åkomman är mycket
smittsam, och impetigo uppträder ofta som en liten
epidemi i skolklasser och militärläger. Den läker utan
ärrbildning. Vid behandlingen är det viktigt att
förhindra smittans spridning. Åkomman läks snabbt
genom behandling med lämplig antiseptisk salva.
Furunkeln, på svenska spikböld, är en
inflamma
tion i en hårsäck, talgkörtel och omgivande vävnad.
Den börjar med en rodnande, ömmande förhårdnad i
huden. Efter varig nedsmältning tömmer sig bölden
på hudytan. Om den inte tömmer sig, kan kirurgisk
behandling bli nödvändig. Furunklar kan komma var
som helst på kroppen men är vanligast i ansiktet,
nacken och på extremiteterna. Om flera furunklar
uppkommer samtidigt intill varandra, kan de flyta
samman och en karbunkel uppkommer. Personer som får
den ena furunkeln efter den andra bör låta
läkarunder-söka sig, då de ofta lider av någon sjukdom som
nedsätter hudens motståndskraft mot infektion.
Pormaskar och finnar sammanhänger med en
överproduktion av talg i talgkörtlarna. Körtlarnas
utförs-gångar tilltäpps av talg och i talgen fastnar smuts,
en pormask uppkommer. Vid infektion av pormasken
uppkommer en s. k. finne. Pormaskar och finnar
brukar vara en övergående företeelse under puberteten.
Då talgproduktionen regleras hormonellt och bl. a.
påverkas av könshormoner brukar sjukdomen
försvinna spontant efter några år. I andra fall kan den
påverkas genom ett vaccin mot smittämnet i huden.
De vanligaste virussjukdomarna i huden är
her’-pes sim’plex, en grupp sjukdomar som saknar svenskt
namn. De uppträder som en samling små blåsor på
ett rodnat hudområde. Det vanliga munsåret är en
form av herpes. Även de vanliga vårtorna orsakas av
virus. De är i någon mån smittsamma och kan
uppträda som epidemier i t. ex. skolklasser. De
försvinner som regel efter någon tid utan behandling.
Beträffande en hel del hudsjukdomar känner man
inte till orsaken. En av de viktigaste är psori’asis,
en kronisk, recidiverande sjukdom. Den utmärker sig
genom stearinlika, feta fjäll, som täcker fläckar med
en högröd, glänsande hudyta. Sjukdomen, som inte är
smittsam, växlar betydligt i svårighetsgrad.
Behandlingen är i huvudsak lokal.
Gråhårighet och skallighet
Hårets grånande är en process vars orsak är okänd.
Den uppkommer icke genom att hårets färgämne
försvinner utan därigenom att små luftblåsor inlagras
mellan märgcellerna i hårets mitt. Inte heller känner
man till varför håret ofta faller av hos medelålders
män, så att de blir mer eller mindre skalliga. Mot detta
håravfall och mot gråhårigheten finns inget effektivt
botemedel.
Normalt faller en viss mängd hårstrån av varje dag,
men i gengäld växer motsvarande antal nya fram. Efter
infektionssjukdomar, som t. ex. scharlakansfeber och
tyfus, kan håravfallet intensifieras så att
vederbörande blir alldeles skallig. I de flesta fall växer
emellertid håret ut igen med tiden. En annan form av
håravfall uppträder fläckvis och plötsligt, alope’cia
are-a’ta. Någon effektiv behandling har man inte och som
regel växer håret ut igen av sig själv.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
