Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hypnos och suggestion — hypnotiska experiment - Hypnosen och sanningssökande - Massuggestion - Hägerström, Axel — uppsalafilosofins grundläggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1674 HÄGERSTRÖM
Hypnos och sanningssökande
Likaväl som man undersökt om hypnos kan utgöra
grund för brottslig verksamhet, har man
experimenterat med att försöka avslöja sådan under hypnos. Man
har inte laglig rätt att försätta en misstänkt
gärningsman i hypnos och försöka få honom att avslöja
sig, utan man försätter ett medium i hypnos och
försöker förmå detta att berätta om omständigheterna
kring brottet. I allmänhet låter man då mediet vara i
beröring med ett föremål från brottsplatsen och anser
detta vara till hjälp vid upplevandet. I vissa fall tycks
man med denna metod kunna få en ganska god
beskrivning av brottsplatsen och händelser i samband
med denna. Dr John Björkhem, som är vår främste
expert på detta område, har gjort flera dylika
undersökningar och bl. a. publicerat sina rön från
Esarps-målet. Förhållanden som framkommit på dylikt sätt
äger inte bevisvärde i brottmål, men polisen kan få
ledtrådar för sitt arbete genom detta förfarande.
Björkhem, som är internationellt känd
hypnosexpert och använder hypnosen som medicinsk
behandlingsmetod, har även försökt framkalla minnen eller
bilder som hänför sig till tider långt före individens
födelse. I sin avhandling De hypnotiska
hallucinationerna har han fantastiska beskrivningar av hur en
1900-talsmänniska kan uppträda som medeltida
riddare eller borgare från 1700-talet. Han visar också att
man under hypnos kan försätta en person i nästan
vilken situation som helst och få henne att uppleva
den med stor föreställningskraft. Med dessa rön
kommer vi emellertid in på hypnosens ännu mycket
diskuterade experimentalfält.
Massuggestion
Inte blott enskilda individer utan också grupper av
människor kan bli utsatta för suggestion. Man talar
då om massuggestion. Sådan inverkan kan utövas av
film, radio, tidningar eller propagandamedel i övrigt.
(Se artikeln Propaganda.) Massuggestioner kan också
förekomma i andra sammanhang som t. ex. när en
grupp personer är övertygade om att de ser stora
sjöormen eller flygande tefat. Dessa suggestioner
uppkommer, när man gemensamt har uppmärksamheten
riktad mot ett föremål, som man inte klart kan iaktta
och någon ger en tolkning av vad man ser. Det kan
räcka med en uttalad förmodan för att de
kringstå-ende snart skall ha funnit visshet. - Det förefaller som
om dylik massuggestion skulle kunna övergå i något
som liknar masshypnos. I varje fall bör man närmast
räkna med dylika förklaringsgrunder i fråga om
exempelvis det indiska reptricket (då man ser ett rep resa
sig upp i luften, bli stående där och tåla tyngden av
en gosse som klättrar upp för det). Det förefaller som
om det man upplever inte är en realitet utan en
hyp-notisk suggestion från den uppträdande fakiren.
Jämför Mass- och gruppsykologi.
UPPSALAFILOSOFINS GRUNDLÄGGARE
Hägerström, Axel (1868-1939). Med
uppsala-filosofi menades under 1800-talet den idealistiska och
metafysiska skola som hade grundlagts av
romantikerna och slutligen utformats till ett fast system av
Boström. Den som nu använder ordet menar något helt
annat och snarast alldeles motsatt. Vår tids
uppsala-filosofi har grundlagts av Hägerström, idealismens och
metafysikens svurne fiende, under mer än två
decennier professor i praktisk filosofi och en skolbildare
av rang.
Hägerström hade liksom sina föregångare utgått
från Kant men tidigt vänt sig mot den subjektivism,
som låg förborgad i kritiken av det rena förnuftet, och
den dogmatiska moralism, som tog sig uttryck i
pliktläran. I motsats till föregångarna hade Hägerström
grundligt satt sig in i naturvetenskapens
arbetsmetoder. Hans verklighetsbegrepp är
naturvetenskapsmannens: verkligt är det som är objektivt givet i tid och
rum, oberoende av våra subjektiva föreställningar.
Med stort skarpsinne utreder han till vilka
motsägelser idealismen eller subjektivismen måste leda, och det
verkliga, det sanna, känns igen just på att det är
motsägelsefritt. Det är lätt att hitta paralleller till
Häger
ströms kritik av idealismen litet varstans i samtidens
Europa. Man behöver bara nämna Moore och
Witt-genstein, wienskolan och den logiska positivismen.
Hägerström var långt ifrån den ende som
proklamerade satsen att »metafysiken måste förstöras».
Till den kantianism som länge hade härskat bland
filosoferna hörde också läran om värdenas, särskilt
de moraliska värdenas, bestånd. Därtill säger
Hägerström ett absolut nej. »Värdeomdömet» är enligt
honom bara »ett uttryck i satsform för en känsla eller
ett intresse». Det liknar mest ett utrop, en bön eller
en befallning. Med kunskap har det ingenting att göra.
Man känner igen Moores tankegångar och de
slutsatser som Westermarck drog ur sina empiriska
undersökningar. Ingen av dem har därmed velat förneka
moralens giltighet, endast dess allmängiltighet.
Känslor och intressen spelar en ojämförligt större roll i
människolivet än vetandet och den rena tanken,
möjligen med undantag för en och annan sällsynt
ovärldslig filosof. Och Hägerström skulle säkert inte ha stått
främmande för en mycket intellektuell fransmans ord
att förståndet bara är en liten småsak på ytan av oss.
Sina viktigaste vetenskapliga insatser gjorde han
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
