Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien — Indiska unionen och Pakistan - Det stora låglandet i norr - Ett pärlband av stora städer - Det sydindiska platålandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1728 INDIEN _______________________________________
tensivast uppodlade trakter. Mellan Indus’och Ganges’
flodslätter ligger emellertid ett ökenartat område
insprängt, öknen Thar, där dock talrika oaser gett
upphov till Rajputanas många småstater. PunjaT,
»fem-flodslandet», kring Indus och dess från ’norr
sammanstrålande bifloder norr om Rajputana, är ett bördigt
och intensivt uppodlat vete- och bomullsland, som
förses med vatten från jättelika dammanläggningar i
floderna. En stor del av året kan Indus befaras av små
båtar nästan till berglandets fot, dess övre lopp
genombryter Himalaja och själva källan är belägen på
Kai-las, Transhimalajas heliga berg.
Söder om Punjab trängs Indusslätten samman
mellan Thar och Solimahrbergen, men vidgar sig därpå
ånyo till landskapet Sind där floden efter en 700 km
lång passage genom ökenartade trakter flyter ut i
Arabiska havet genom ett 8 000 km2 stort delta. Ett
successivt utbyggt konstbevattningssystem möjliggör även
kring flodens nedre lopp en stigande produktion av
ris och bomull.
Låglandets kärnområde utgöres emellertid av
Gang-esdalen och Bengalen, där befolkningstätheten i stora
områden uppgår till 300-400 inv. per km2 (i Sverige
blott 17).! öster kan man lita sig till somrarnas rika
monsunregn, men västerut avtar
nederbördsmängder-na snabbt och här får den naturliga nederbörden
ersättas av en omfattande konstbevattning. Den
främsta kulturväxten är ris men härtill kommer sockerrör,
tobak, bomull och många andra
jordbruksprodukter. I Gangesdeltat spelar jute en mycket
framträdande roll och i dessa trakter frambringas den alldeles
övervägande delen av världens hela juteproduktion. I
det avsides belägna Assam har kulturen trängt in först
ganska sent. Områdets mest kända exportvara är de
väldiga temängder, som härrör sig från omfattande
odlingar på de regnrika bergssluttningarna.
Ganges har ett relativt kort lopp och dess källor är
belägna på Himalajas huvudkam. Enligt hinduisk tro
upprinner den ur guden Siwas huvud och dess vatten
spelar rollen av ett reningsmedel mot all synd. I
hundratusental vallfärdar de troende till den heliga floden
för att bada i dess vatten, som över hela Indien utgör
en viktig handelsvara. En dryck ur den med allsköns
orenlighet nedsmittade Ganges, när livet nalkas sitt
slut, gör hinduen säker om frid och lycka efter döden;
den dödes aska, ja hela bristfälligt förbrända lik
anförtros åt floden, särskilt i Indiens heliga stad,
Bena’-res. Men Ganges tjänar också praktiska ändamål, stora
bevattningskanaler betjänar 5 300 km2 bördigt
åkerland och av dess 2 700 km långa lopp är över 1 000 km
segelbara.
Assams huvudflod Brahmapu’tra rinner däremot
liksom Indus upp i Tibet. Under namn av Tsang-po
genomflyter den i öst-västlig riktning den djupa
dalgången mellan Himalaja och Transhimalaja, bryter sig
söderut genom bergen i nordöstra Assam, varunder
strömfåran snabbt sänker sig från 2 500 till blott 100
m, och bygger slutligen upp ett ofantligt delta i
Bengalen tillsammans med Ganges. Floden är segelbar
ända upp till Dibrugarh i översta Assam.
Ett pärlband av stora städer
Det nordindiska låglandet är Främre Indiens rikaste
och mest uppodlade del, här lever över hälften av dess
befolkning och härifrån kommer viktiga exportvaror.
Över det vida slättlandet ligger ett pärlband av stora
och berömda städer utbrett, från Karachi
a’tjij, [-Pakistans huvudstad, och Peshawar i väster över LahoTe
[-hå’r], Amrifsar, Delhi med New Delhi, Indiska
unionens huvudstad, Agra, Lucknow, Cawnpore,
Alla-haba’d och Benares ända till den brusande
miljonstaden Calcutta i öster. I dessa trakter är det som
Syd-och Östasiens stora religioner en gång uppstått:
brah-manism, hinduism, jainism och sikhemas sekt, här
har också den stridbara muhammedanismen nått sin
största utbredning i Främre Indien. Det var till dessa
bördiga trakter den ariska befolkning kom som
grundade de första stora indiska rikena, och härifrån
erövrades gång efter gång även Sydindien. Stormoguls rike
hade sitt centrum i dessa trakter och på senare tid
engelsmännen.
Det sydindiska platålandet
Dekkan, »Sydlandet», är ett gammalt nedvittrat
platåland, uppbyggt av gnejs och paleozoiska bildningar.
Dess nordvästra del täcks av mäktiga lavalager,
Dek-kantrapp, som vällde ut över området under
kritperio-den och början av tertiärtiden. Förvittrad har denna
trapp gett upphov till en utomordentligt bördig jord,
regur, som lämpar sig särskilt väl för bomullsodling.
Dekkans norra del, söderut begränsad av floderna
Tapti och Mahanadi, är ett bergland, som awattnas
norrut till Ganges eller genom den västerut mellan
Vindhya- och Satpurabergen flytande Narbada. För de
längre söderut belägna områdena har berglandet
tjänat som ett visst skydd mot anfall och invasion. Här
odlas bomull, vete och framför allt hirs, täta skogar
täcker bergen. Längre österut i närheten av Calcutta
har betydande fyndigheter av järnmalm och stenkol
gett upphov till en imponerande järn- och stålindustri,
de s. k. Tataverken i Jamshedpur-Tatanagar, det
brittiska imperiets största anläggningar i sitt slag. Även i
nordväst har den imponerande bomullsindustrin i och
omkring Bombay spritt sig till inlandsstäderna.
Söder om detta bergland utbreder sig den egentliga
Dekkanplatån, som av krafter i jordens inre ställts på
lut mot öster. I höglandet längs dess upplyftade västra
rand, Västra Ghats, ligger de stora sydindiska floderna
Godavaris och Kistnas källor. Högst når bergen
söderut i Nilgiribergen (2670 m) och Cardamombergen
(2 690 m). De branta sluttningarna ned mot Arabiska
havet täcks av värdefulla skogar av teak, sandelträd,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
