Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indien — Indiska unionen och Pakistan - När regnet kom - Under monsunens välde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I73O INDIEN _________________________________________
luckorna och satte i gång punkan med skrammel och
surr. Som en trumpetstöt störtade den glödheta solen
in, fläkten viftade då och då ett kallt drag över ens
svettiga hår och bröst, och så var det att sätta sig ned
framför de små högarna av kabeltelegram och
korrektur under sina brevpressar, framför skrivmaskinen
vars tangenter blev hala av fingertopparnas svett,
framför den halvtomma cigarrettasken.»
Så börjar den skotske författaren Eric Linklater
berättelsen om sydvästmonsunens ankomst till Bombay
en gång på 1920-talet, då han var verksam som
journalist i Indien. Och han fortsätter:
»Kvicksilvret klättrade långsamt uppåt, och från
den glödheta himlen blåste en kvalmig vind. Norrifrån
kom underrättelser om rekordhetta och från Ceylon
om häftiga oväder och flodvågor. Men mellan norden
och södern låg ett bälte av fuktig, kvävande värme,
som för var dag blev värre.–––
Sedan började monsunen kasta om i de små
hamnstäderna söderut. Regnen var i antågande, och med
nästan uppsluppen glädje mottog vi underrättelser om
att de närmade sig. Det regnade i Ratnagiri, i
Trivan-drum, och en flotta av drivande moln kom seglande
för purpurfärgade dukar uppför Malabarkusten. Men
i Bombay höll hettan alltjämt i sig, och fläkten från
punkan kunde endast hålla den i rörelse.
Regnet kom i alla fall till slut, efter en nästan
outhärdlig eftermiddag. När mörkret började falla, var
den södra himlen skarpt skär, med väldiga,
upptornade, indigofärgade moln, medan i väster, omgivet av
dystert röda och söndertrasade guldbårder, ett hål i
molntaket lät en avlägsen himmel skymta i ett ljus av
genomskinligt grönt. Blåvita blixtar och mullrande
åska var regnets härolder, och när mörkret tilltog, kom
åskan närmare, och blixtarna for fräsande ut ur de
flammande molnen. Sedan kom regnet. Tätt och tungt
föll det i timmar, och ingen vind rubbade dess vertikala
kaskader. Ibland såg man det som en glittrande ridå
i ljuset av en blixt, men för det mesta hörde man det
bara. Det blev nästan bedövande, så tätt och tungt
träffades örat av dropparnas oavbrutna fall. Men
luften var sval, och att vara döv var ingenting, sedan
man hållit på att kvävas.
Regnet upphörde innan morgonen, och världen lyste
mjölkvitt töcknig i en vattnig sol. Här och där var
gatorna vackert mattbelagda med gulmohuremas
fallna blommor, och cassioma stod berövade sina hängen.
Vägar och tak blänkte, och rovlystna kråkor hoppade
oroligt omkring i våta, smutsiga fjäderskrudar. Där
hade ett träd blivit splittrat av blixten, och längre bort
låg havet - upprört och dygrått - med bränningarnas
vita strimmor. Och likt svarta svampar hade en väldig
flora av paraplyer vuxit upp under natten. Alla utom
de fattigaste kuliema hade
sådana.––––––Monsunen hade kommit, och paraplyerna var de segerfanor
som hälsade den.»
Under monsunens välde
Hela Främre Indiens väl och ve hänger på denna
enda naturkraft, sydvästmonsunen, dess styrka och
varaktighet. En blick på världskartan avslöjar landets
klimatgeografiskt ömtåliga läge. Tvärs över halvön går
norra vändkretsen, dvs. samma breddgrad som längre
västerut låter en obarmhärtig sol bränna från en
molnfri himmel i ett beständigt högtrycksområde över
Saharas uttorkade, ändlösa ökenvidder och Arabiens
vandrande sanddyner. Samma öde som dessa
vegeta-tionslösa, människotomma vildmarker skulle också
ha beskärts Indien, om inte sommarens hetta över det
asiatiska fastlandet förmådde suga in de fuktiga
luftmassorna över Indiska oceanen i söder. Solens
vandring från vändkrets till vändkrets och årstidernas
växling mellan vinterns köld och sommarens hetta i
kontinentens inre har på så sätt gett upphov till en
rytmisk växling mellan landvind och sjövind, mellan
torrtid och regntid med en avgörande betydelse för allt
organiskt liv i Främre Indien.
Från juni till oktober blåser den fuktiga
sydvästmonsunen och regntiden varar ungefär halva året i
Sydindien, längre norrut däremot kortare tid, i
Bombay t. ex. ca fyra månader. Nederbördsmängdema
varierar starkt från trakt till trakt. Enorma
vattenmängder utfälls sålunda över Västra Ghats och på
Himala-jas sydsluttningar, särskilt österut. Cherrapunji bland
Khasibergen i Assam, där sydvästvinden över Dekkan
förenat sig med monsunen från Bengaliska viken,
stå-tade sålunda länge med det imponerande
världsrekordet 12000 mm om året. Västerut sjunker
emellertid nederbördssiffrorna snabbt på det nordindiska
låglandet och landskapet Sind kring nedre Indus får
praktiskt taget aldrig något regn. Sommarens högvatten
här beror därför på den nederbörd, som faller över
Punjab och framför allt i flodens källområde uppe i
Himalaja.
Under vintern från november till maj härskar
däremot svala och torra vindar från norr och nordöst i
Främre Indien. Denna nordostmonsun, som egentligen
inte är något annat än den för dessa breddgrader
typiska nordostpassaden, kan emellertid också ge
någon nederbörd åt de östra och sydöstra delarna av
Dekkan efter passagen över Bengaliska vikens
vattenvidder.
Främre Indiens utpräglade monsunklimat
kännetecknas också av stark värme hela eller större delen
av året. I låglandet håller sig årsmedeltemperaturen i
allmänhet vid 25-270. Skillnaden mellan den
varmaste och den kallaste månaden är obetydlig i
Sydindien och i närheten av kusterna, norrut och särskilt
längst i nordväst stiger emellertid den årliga
temperaturvariationen till 20° och däröver. Madras har
sålunda 240 i januari och 31,5° i maj, Agra däremot
15,6° resp. 34,4°. På de flesta håll kan man urskilja
tre skilda årstider: först en het och fuktig sommar,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
