Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Infanteriet — markstridskrafternas kärna - Det moderna repetergeväret - Karbin och pistol - Kulsprutans segertåg - Moderna svenska infanterivapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 758 INFANTERI
Den vanliga armépistolen har
modellåret 1940. Kalibern är 9
mm, och samma ammunition
som till kulsprutepistolen kan
användas.
Det moderna repetergeväret
I Preussen konstruerades ett användbart
bakladd-ningsgevär, tändnålsgeväret, som visade sin
överlägsenhet under det lyckade kriget mot Danmark och
Österrike. Under amerikanska frihetskriget uppfanns
de självtätande laddningshylsoma, varefter man
allmänt övergick till bakladdningsgevär.
Tändinrätt-ningen kombinerades därefter med anordningar för
patronernas införande och laddningshylsomas
utkastande. Det moderna repetergeväret var därmed ett
faktum.
Parallellt med denna utveckling förbättrades efter
hand vapnens precision och skottvidd, den senare upp
till 600 m. Härtill bidrog i hög grad införandet av
räfflade pipor. Mot slutet av 1800-talet uppfanns de
kemiska kruten. Därmed tog den vapentekniska
utvecklingen ett jättesteg framåt.
De gevär, som omkr. 1900 infördes i de flesta
europeiska länder, används i viss utsträckning
fortfarande. Så är fallet med vårt svenska 6,5 mm gevär m/96.
Den praktiska skottvidden är ca 600 m
(maximiskott-vidd 3-4 km), och projektilens utgångshastighet
uppgår till mellan 700 och 900 m/sek. Kalibern
varierar mellan 6 och 8 mm och vapnets vikt mellan 3,5
och 4,5 kg. Eldhastigheten kan uppgå till 10 skott i
minuten.
Karbin och pistol
Samma utveckling som för geväret ägde rum för
de lättare eldhandvapnen, karbinen och pistolen, som
redan på 1500-talet ingick i kavalleriets utrustning.
Karbinen av idag är omkr. 1 kg lättare och ett par
dm kortare än geväret. Den har samma konstruktion
som geväret, men dess verkan är något mindre.
Den moderna pistolen väger omkr. 1 kg och är i
all
mänhet avsedd för mål på avstånd under 100 m. Den
är halvautomatisk, dvs. omladdning sker automatiskt.
Dess närmaste föregångare var revolvern.
Kulsprutans segertåg
Världskriget 1914-18 medförde ett genombrott för
kulsprutan, som kom att framstå som infanteriets
viktigaste vapen. Dess eld är genom sin bestrykande
bana ytterst verksam, och en enda, skyddat uppställd
kulspruta kunde hejda en hel bataljons anfall, innan
man övergick till de glesa grupperingsformerna.
Föregångaren till våra dagars kulspruta var
orgelbössan eller revolverkanonen, där eldhastigheten
åstadkoms genom användning av ett flertal pipor.
Numera erhålles eldhastigheten, som kan uppgå ända
till 1 000 skott i minuten, med automatiska
mekanismer, genom vilka skotten avfyras i omedelbar följd, så
länge skytten håller avtryckaren intryckt.
Moderna svenska infanterivapen
I svensk infanteriorganisation av idag ingår
huvudsakligen automatiska eldhandvapen. Den personliga
beväpningen utgöres till stor del av 9 mm
kulsprutepistol m/45, ett eldkraftigt, lätthanterligt och oömt
vapen, avsett för eldgivning på avstånd upp till 300 m.
En övergång från gevär, karbin och pistol till
kulsprutepistol äger kontinuerligt rum. Andra vapen är
det halvautomatiska automatgeväret och det
helautomatiska kulsprutegeväret, båda med 6,5 mm kaliber
och en praktisk skottvidd av omkr. 600 m.
Av kulsprutor finns två typer, en tyngre vattenkyld
m/36 för 6,5, alternativt 8 mm ammunition, en lättare
luftkyld m/42 med 6,5 mm kaliber, båda med en
eldhastighet av omkring 700 skott/min. De verksamma
skottvidderna är ca 2 000 resp. 1 000 m.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
