Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkomstfördelning — vem får alla pengarna? - Inkomstfördelningen under ett visst år - Varför är fördelningen av betydelse?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKOMSTFÖRDELNING 1763
Jordbruk med binäringar ........................ 14 %
Industri och hantverk........................... 39 %
Handel och samfärdsel .......................... 24 %
Allmän förvaltningstjänst och fria yrken .... 14 %
Husligt arbete .................................. 1 %
Ej specificerad verksamhet....................... 8 %
Summa ......................................... 100 %
Av alla enskilda personers »inkomster före skatt»
erhöll företagare 18 %, anställda 75 % samt övriga
7 %■
Av samtliga enskilda personers »inkomster före
skatt» erhöll landsbygdsbefolkningen 42 % och
stadsbefolkningen 58 %.
Den vertikala inkomstfördelningen var år 1948:
Inkomstklass kr Inkomst före skatt och soc. förmåner Inkomst efter skatt och soc. förmåner
[-Inkomsttagare-]
{+Inkomst- tagare+} % [-Inkomstsumma-] {+Inkomst- summa+} % [-Inkomsttagare-] {+Inkomst- tagare+} % [-Inkomstsumma-] {+Inkomst- summa+} %
O— 2 OOO 32,4 5,6 26,6 6,3
2 OOO— 4 OOO 19,2 12,6 26,6 18,7
4 000— 6 000 21,0 22,6 24,4 28,5
6000— 8000 13,7 20,3 12,5 19,6
8000—10 OOO 6,0 11,6 4,7 9,7
10 000—15000 5,o 13,0 3,6 9,5
15000—20 OOO i,3 4,8 0,9 3,4
20 OOO—30 OOO 0,8 4,0 0,4 2,2
30000 och mer o,5 5,5 0,2 2,2
Summa 100 100 100 100
Beträffande den funktionella inkomstfördelningen
kan sägas, att ca 65 % av nationalinkomsten utgjordes
av löner. Det har visat sig att löneandelen varit av
ungefär samma storlek under de senaste decennierna. Den
var dock tillfälligt något större under depressionsåren
på 1930-talet och något mindre under den därpå
följande högkonjunkturen.
Varför är fördelningen av betydelse ?
Inkomstfördelningen har sedan gamla tider spelat
en betydelsefull roll i den ekonomiska diskussionen.
Den är ju också av påtagligt intresse för alla
människor, eftersom inkomstens storlek som regel är
avgörande för den mängd varor och tjänster man kan
köpa. Fördelningen ger således uttryck för hur stor
del av nationalinkomstens »gemensamma kaka», som
de olika persongrupperna kan göra anspråk på.
Under 1800-talet var det den funktionella
fördelningen mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster,
som tilldrog sig det största intresset. Denna
fördelning betraktades därvid som liktydig med den
personella fördelningen mellan arbetare å ena sidan samt
företagare och kapitalister å den andra sidan.
Samtidigt betraktades den ofta som liktydig med
fördelningen mellan fattiga och rika. Under det senaste
halvseklet har emellertid en något annan uppfattning
gjort sig gällande. Man har ställts inför många andra
fördelningsproblem än dem, som har något direkt
samband med indelningen mellan arbetsinkomster och
kapitalinkomster. Inte minst genom de stora
intresseorganisationernas tillkomst har en flersidig
konkurrens om nationalinkomstens delar kommit att
uppstå och det stigande välståndet har gjort, att den
tidigare använda uppfattningen inte längre är
tillämplig. Bland de många fördelningsaspekter, som varit
aktuella i den ekonomiska diskussionen under senare
år, kan nämnas fördelningarna mellan
jordbruksbefolkningen å den ena sidan och den övriga
befolkningen å den andra, mellan landsbygdsbefolkning och
stadsbefolkning, mellan yrkesverksamma och icke
yrkesverksamma, mellan friska och sjuka, mellan
barnrika familjer och andra etc. Vidare har den
vertikala inkomstfördelningen tilldragit sig allt större
intresse.
Ifråga om den vertikala inkomstfördelningen har
diskussionen mestadels rört sig om graden av
ojämnhet i fördelningen. En vertikal fördelning säges vara
ojämnare än en annan, om inkomstskillnaderna i den
förra fördelningen är större än i den senare. Genom
olika förfaranden kan man mäta graden av ojämnhet
i en fördelning. Det anses allmänt och har delvis
bestyrkts av empiriska undersökningar, att den
vertikala inkomstfördelningen i vårt land under detta
århundrade undergått en successiv utjämning.
Önskvärdheten av en viss inkomstutjämning har också
erkänts av praktiskt taget alla politiska läger.
Den ekonomiska politiken i vårt land har under de
senare decennierna i hög grad präglats av en strävan
att reglera inkomstfördelningen. I första hand har
denna strävan kommit till uttryck i åtgärder av
skatte-och socialpolitisk art. Genom utvidgningen av
statsmakternas verksamhetsområde har emellertid de
ekonomisk-politiska avgörandena även på andra vägar
kommit att få en avgörande inverkan på fördelningen.
Som exempel härpå kan nämnas jordbruks- och
räntepolitiken samt priskontrollen.
Det politiska intresset för inkomstfördelningens
problem har huvudsakligen varit knutet till sociala
synpunkter. Argumenten för och emot förändringar
i fördelningen har oftast varit mer eller mindre klart
formulerade rättvisekrav, t. ex. önskan om
jämställdhet o. d. Men man har dessutom intresserat sig för
inkomstfördelningen även av den anledningen att
förskjutningar i fördelningen kan medföra
konsekvenser för det ekonomiska utvecklingsförloppet. Härvid
betraktas inkomstfördelningen som en bestämmande
faktor för det sätt, varpå nationalinkomsten användes.
I samma mån som olika persongrupper disponerar
sina inkomster på olika sätt, kan också en förändring i
inkomstfördelningen dem emellan medföra
förändringar i den bestående produktionsinriktningen. I det
sammanhanget har inkomstfördelningens inverkan
på det totala sparandet särskilt beaktats.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
