Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Investering — en grundval för ökat välstånd - Investeringarna i konjunkturförloppet - Byggnadsregleringen i Sverige - Investeringsutvecklingen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_____________________________________________________________________________ INVESTERING 1773
tor en allmänt återhållande effekt på
investeringsverksamheten. Under efterkrigstidens högkonjunktur
har man i Sverige av olika skäl dock inte velat
tillgripa räntehöjning (se räntan). I stället har man valt
att direkt kontrollera investeringsverksamheten.
Byggnadsregleringen i Sverige
Den 30 juni 1943 utfärdades lag om tillståndstvång
för byggnadsarbeten gällande för ett år framåt. Denna
lag, som förlängs med ett år i taget senast till och med
den 30 juni 1955, avsåg och avser att vara ett av
hjälpmedlen att på olika användningsområden fördela de
knappa produktiva resurser som står till buds.
Lagen gäller i princip alla slags byggnadsarbeten.
Däremot berörs icke investeringar i maskiner, fartyg
m. m. I stort sett kan man säga, att inte heller
reparations- och underhållsarbeten i praktiken faller under
lagen.
Genom tillståndstvånget har statsmakterna inte
endast kunnat begränsa investeringsverksamheten utan
även kunnat påverka inriktningen av investeringarna.
Sålunda torde byggnadsprojekt för teatrar, biografer
och anda nöjes- och samlingslokaler ha drabbats
tämligen hårt av regleringen. Detsamma gäller badhus och
idrottsanläggningar, hotell och restauranger. Även den
offentliga sektorn har haft känning av
tillståndstvånget. Särskilt restriktivt har det härvid varit för
kyrk-byggen men även skolor, sjukhus och ålderdomshem
samt ämbetslokaler i allmänhet har ej kunnat
byggas i projekterad utsträckning.
För industrin kan man helt allmänt säga att tyngre
industri haft lättare att få sina byggnadsplaner
tillstyrkta än konsumtionsvaruindustrin. Jordbrukets
byggnadsplaner har knappt alls hindrats av
regleringen och samma sak kan sägas om
kraftverksbyggena.
Vad slutligen bostadsbyggandet beträffar har detta
genomgående tilldelats en hög angelägenhetsgrad.
Detta har dock inte hindrat att bostadsbyggandet
under vissa år beskurits genom tillståndstvånget. A
andra sidan har, speciellt för 1945, 1946 och 1947,
till-ståndsgivningen varit avsevärt större än vad som
effektuerades. För bostadsbyggandet kan kanske
därför hävdas att andra faktorer varit av större vikt, när
det gäller att förklara den förhållandevis ringa
produktionen. Med ingången av 1954 avskaffades för
övrigt tillståndstvånget för bostadsbyggande.
Investeringsutvecklingen i Sverige
I tablån nedan har värdet av
bruttoinvesteringarna för 1938/39 och 1953 sammanställts.
Lagerförändringar, för vilka endast mycket bristfälliga uppgifter
finnes, har ej medräknats som investering.
Värdet av bruttoinvesteringarna har enligt tablån
mer än fyrdubblats mellan 1938/39 och 1953. Särskilt
stark har härvid ökningen varit av de i offentlig regi
1938/39 1953
[-Bruttoinvestering-]
{+Brutto- investe- ring+} Därav rep. 0. underhåll [-Bruttoinvestering-] {+Brutto- investe- ring+} Därav rep. 0. underhåll
Bruttoinvesteringar
i milj, kronor.... 3100 876 12981 4049
Därav i privat regi 2241 719 7400 2704
i offentlig regi... 859 157 5 581 1 345
bedrivna investeringarna. Största delen av den
kraftiga uppgången i bruttoinvesteringarnas värde beror
på den våldsamma prisstegring som förekommit
mellan de berörda åren.
På grund av tekniska olikheter, exempelvis att
många maskiner som köptes 1953 inte hade någon
motsvarighet före kriget, är det ytterst vanskligt att
söka uppskatta, hur investeringsutvecklingen
gestaltat sig bortsett från prisförändringarna. Följande
diagram visar emellertid den procentuella fördelningen
av investeringarna på olika områden. Av diagrammet,
som är hämtat ur konjunkturinstitutets vårrapport
1952, framgår tydligt att den del av
investeringsverksamheten, som är belagd med tillståndstvång dvs.
byggnader och anläggningar, minskat i förhållande till
andra investeringar sedan förkrigstiden.
Den procentuella fördelningen av investeringarna på olika
områden under perioden 1938/39—1953.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
