Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irland — den gröna ön och dess hårda öden - Ön längst ut i Atlanten - Gröna betesmarker året om - Den irländska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
______________________________________________________________________________ IRLAND 1781
Irland brukar kallas den »gröna
ön». Här ser vi ut över
hag-marker, gröna häckar,
lummiga trädkronor och
kullarnas grönskande fårbeten i
trakten av Waterford nära
sydkusten.
trala delen bildar en skål, vars kanter är upplyfta,
mest i väster. Det sydvästra hörnet, som tillhör
samma gamla bergskedja som de mellantyska bergen, når
i Kerry Mountains 1 041 m ö. h. Här ligger de för sin
skönhet berömda Killarneysjöarna [kila’ni-], och
kil-formade vikar tränger in i landet. Bergen i norra
Irland är äldre och mer sönderstyckade och den yttersta
utlöparen av den skandinaviska bergskedjan. Även
här är kusten sönderskuren av fjordliknande vikar.
Gröna betesmarker året om
Klimatet påverkas starkt av Atlanten. Vintern är
mild (jan. på västkusten är 70 varm), men sommaren
sval (juli under 160). Nederbörden är överallt riklig.
Medan spannmålsodlingen med undantag för havre
är obetydlig, intages jordbruksarealen mest av gräs.
Betesmarkerna står gröna året om, »den gröna ön»
lever mest på boskapsskötsel, jorden avkastar förutom
havre och hö framför allt potatis och rovor; öns halva
_real är naturlig äng. Emellertid är brukningsdelarna
för små, fyra femtedelar har mindre än 20 ha. Tack
vare senare årtiondens jordlagar har två tredjedelar
av brukarna blivit självägande. I vissa trakter har
man t. o. m. börjat odla vete och sockerbetor;
an-dclsmejerier har fått stor betydelse. Eire hade 1951
4,4 milj, nötkreatur, 2,6 milj, får, 556 000 svin och 19
milj. höns. Under normala förhållanden exporteras en
mängd animala födoämnen till England. Vid sidan av
jordbruket spelar också fisket en betydande roll.
Industrin är föga utvecklad inom Eire, det är mest
textil- och livsmedelsindustri i vissa städer, främst
Dublin. I Shannon har 1929 uppförts ett kraftverk
om mer än 150000 hk, som förser stora delar av ön
med elektrisk kraft. Nordirland har i Belfast
varvsindustri och Storbritanniens främsta linneindustri.
Den irländska frågan
Att den irländska fristaten blivit den självständiga
Irländska republiken har i irländarnas ögon icke löst
det irländska problemet. 1937 års författning utsäger,
att den gäller hela Irland, ehuru den tills vidare blott
tillämpas i Irländska republiken. Irländarna kräver
även återstoden - det till England anslutna
Ulster-området. Från engelsk sida synes man inte ha något
emot att republiken får sina »naturliga gränser», men
befolkningen i Nordirland, som är protestantisk och
väsentligen engelsk, önskar inte bli utlämnad till den
katolska och gaeliska Irländska republiken.
Fasthållandet vid det engelska Ulster har därigenom i
England kommit att betraktas som en
minoritetsskydds-fråga. Reellt har denna stridsfråga blivit avgörande
för Irländska republikens utträdande ur imperiet,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
