Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakt — våra förfäders förnämsta näringsfång - Problem i modern jakt - James, William — den moderna religionspsykologiens grundare - Religionens sanningsvärde - Den kämpande Guden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAMES 1829
Problem i modern jakt
Det stora problem, som de ansvarskännande jägarna
och jaktvårdarna av i dag har att brottas med förutom
den ständiga frågan att få villebrådet att räcka till i
markerna på grund av att skaran av jägare oavbrutet
växer, är att humanisera jakten. Dödandet av djur,
vilket ingalunda är huvudsaken för en sann jägare,
väcker ont blod på många håll i icke-jägarkretsar och
gör, att jägarna är ständigt påpassade. Vådaskjutning
och olycksfall under exempelvis älgjakt, som alltjämt
inträffar årligen, stämmer inte sinnena mildare.
Spritförtäring, slarv och omdömeslöshet är oförlåtliga inom
en så allvarlig hantering som jakten, och enda sättet
att komma till rätta med olaterna torde vara
upplysning och åter upplysning. Endast kvalificerat folk bör
få beträda jaktstigen, folk som sällan skadskjuter ett
djur och som - när olyckan är framme - sätter in
all sin kraft på att reparera skadan. De jaktkort, som
nu är obligatoriska vid jakt i Sverige, fordrar tyvärr
ingen som helst kompetens av den som löser kortet.
DEN MODERNA RELIGIONSPSYKOLOGIENS
GRUNDARE
JAMES [djejms], William (1842-1910), är en av
de mest inflytelserika amerikanska psykologerna och
filosoferna i modern tid. Hans inflytande berodde
inte enbart på hans idéers originalitet utan även på
hans sällsynt nobla personlighet, hans okonventionella
och friska sätt att uttrycka sig, hans toleranta,
vidsynta läggning och den litterära stil, som präglar hans
arbeten. - Efter att som ung främst ha ägnat sig åt
medicinska studier vid amerikanska och tyska
universitet med fysiologisk psykologi såsom huvudämne
blev han professor vid det berömda
Harvard-univer-sitetet och verkade där till sin död.
Hans Principles of Psychology (1890) betraktas
med skäl som epokgörande. Den har ännu idag
aktualitet. I opposition mot den äldre
associationspsykolo-gin och Wundt utvecklar han sin lära om själslivet
såsom en »kontinuerlig ström», inte som en serie
vilande tillstånd, och föregriper därmed den nutida
»ge-staltpsykologien».
I allt större utsträckning trädde
religionspsykologiska och filosofiska frågor i förgrunden av James’
intressen. Hans förnämsta insats på det förra området
blev det 1902 publicerade arbetet Varieties of
Reli-gious Experience (sv. övers. »Den religiösa
erfarenheten i dess skilda former»), ursprungligen en serie
föreläsningar vid Edinburghs universitet.
James undersöker i detta arbete i första hand
religionen såsom psykiskt fenomen, såsom själstillstånd
hos enskilda människor. Hans material består av en
rikhaltig samling privata och offentliga dokument
från olika tider och religioner. Det är intensiteten hos
vissa känslor, vari alltid ingår en underlig
förnimmelse av »det osynligas verklighet», som gör dem till
»religiösa». Med utomordentlig psykologisk
skarpblick analyserar James »omvändelsens» och
»helgonlivets» psykologi, det kännetecknande för »den sunda»
och »den sjuka» själens religiositet, de »en gång
föddas» religiositet och de »två gånger föddas», hos vilka
den bryter fram genom en våldsam kris. Dessa
nu
mera klassiska studier anföres ständigt på nytt i våra
dagars religionspsykologiska litteratur.
Religionens sanningsvärde
Men ehuru huvudsyftet är att studera religionen
såsom själslig företeelse, kan James inte helt undgå
frågan om dess »sanning» eller om det finns någon
objektiv motsvarighet till de religiösa upplevelserna i
verklighetens värld. Han besvarar den från sin
pragmatiska utgångspunkt. »Sanning» är här sådant som gör
vårt liv rikare och mera fruktbart, hjälper oss att
bättre bemästra våra problem. Och ur denna synpunkt
tillkommer religionen ett stort sanningsvärde, ty den
har ett högt livsvärde. »I allmänhet och på det hela
taget behåller religionen sin höga ställning i
historien ... Ekonomiskt sett är helgonegenskaperna
oundgängliga för världens välfärd.»
Den kämpande Guden
Trots sin principiella pragmatism kan James
slutligen icke avstå från vissa metafysiska hypoteser
rörande den religiösa upplevelsens verklighet. Det
ondas faktum förbjuder oss enligt hans mening tron på
en på samma gång kärleksrik och allsmäktig Gud. Men
den religiösa upplevelsen talar för tillvaron av ett
»större jag», en god kämpande makt i tillvaron, med
vilken vårt mindre jag kan komma i gemenskap. Med
denna lära om »den kämpande Guden» har James
starkt påverkat vissa litterära och religiösa riktningar.
H. G. Wells bok »Gud, den osynlige konungen» är
inspirerad av den. I svensk litteratur har bl. a. Ludvig
Nordström och Erik Blomberg (»Den fångne guden»)
stått under intryck av den.
James intresserade sig också livligt för
parapsyko-logiska och spiritistiska fenomen, som han sökte
förklara med sin hypotes om »det större jaget». Med
vårt omedvetna står vi i ett hemlighetsfullt samband
med detta, vilket förklarar, att man i vissa tillstånd
kan ha ett »övernormalt» vetande.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
