Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruk — från hackbruk till modern jordbruksdrift - Nya brukningsmetoder — större skördar - Användningen av handelsgödsel vinner insteg - Försök och forskning - Den animaliska produktionens uppsving - Skörderesultat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1864 JORDBRUK _______________________________________
träda vartannat, tvåskiftesbruk - två sädesgrödor och
därefter träda, treskiftesbruk - tre sädesgrödor och
därefter träda, fyrskiftesbruk. Efter hand som de
naturliga ängsmarkerna uppodlades och tillgången på
slåtterängar sålunda minskades, blev det nödvändigt
att omväxla med en eller annan foderskörd, och så
infördes det s. k. koppelbruket, varvid man efter träda
odlade spannmål några få år och sedan insådde vall,
som fick ligga 2-4 år. Därmed vanns ju även, att
arealen träda minskades.
Användningen av handelsgödsel vinner insteg
Den intensivare form av jordbruk som sålunda
till-lämpades medförde emellertid, att jordens förråd av
växtnäring alltmer utnyttjades. Klagomål över
minskade skördar började framkomma. Något annat
jord-förbättringsmedel än den naturliga gödseln kände
man inte, och den tanken, att jordens bördighet så
småningom skulle vara helt och hållet förstörd låg
nära till hands.
Fram mot mitten av 1800-talet gav emellertid den
vetenskapliga forskningen en lösning på de problem
som en alltmera intensifierad odling hade framtvingat.
Kemins utveckling bragte klarhet beträffande
växternas näringsupptagande, och därmed löstes gåtan hur
jordens bördighet skulle kunna ökas. J. von Liebigs
mineralteori fastslog, att växternas näring utgöres av
oorganiska ämnen. Genom att dessa ämnen tillfördes
i den mån de saknades i jorden eller inte fanns i
tillräcklig mängd i den naturliga gödseln kunde behovet
av växtnäring kompletteras. Man börj ade använda
handelsgödsel. Redan på 1700-talet hade man med stor
framgång använt krossade ben som gödselmedel, och
man hade då iakttagit, att skördarna därigenom kunde
höjas. Nu igångsatte man fabriksmässig tillverkning
av benmjöl för att därmed fylla behovet av fosfor,
och genom tillverkning av superfosfat skaffade man
sig ett ännu mera verksamt fosforgödselmedel. Den
första superfosfatfabriken anlades 1843. Från
Sydamerika infördes guano och chilesalpeter, genom vilka
behovet av kväve kunde fyllas, och av reningsvatten
från lysgastillverkningen bereddes ammonsulfat, ett
annat kvävegödselmedel. På 1860-talet kom därtill
kalisalt från tyska gruvor för täckandet av kalibehovet.
Försök och forskning
Den kemiska forskningen hade sålunda banat väg
för en ny utveckling inom jordbruket och en på
naturvetenskaperna grundad jordbruksforskning
igångsattes. Särskilda försöksstationer inrättades. Den första
var den av J. Boussingault på Bechelbronn i Elsass
1839 anordnade och den andra den mycket kända
engelska försöksstationen Rothamsted, som tillkom 1842.
I Sverige hade Lantbruksakademien 1816 inrättat ett
s. k. experimentalfält invid Stockholm, där likväl
endast obetydliga »experiment» utfördes. År 1862
om
organiserades detta till en verklig försöksgård, dit två
år senare det 1857 grundade agrikulturkemiska
laboratoriet förlädes. År 1905 tillkom Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet. Den
ombilda-des 1939 till Statens lantbruksförsök, som är
underställd Lantbrukshögskolans styrelse och har
avdelningarna statens husdjursförsök och statens
jordbruksförsök.
På alla områden inom jordbruket tillämpas numera
genom vetenskaplig forskning och fältförsök vunna
erfarenheter. Kemin har skänkt jordbruket nyare och
effektivare kvävegödselmedel än de tidigare använda,
i naturen förekommande. Växtförädlingen har
bidragit med mera odlingsvärda sorter och stammar.
Uppfinnarna har underlättat arbetet genom
konstruerandet av en rad maskiner. Kampen mot ogräset, mot
växtsjukdomarna och skadedjuren har genom
användandet av kemiska vapen kunnat göras alltmer effektiv.
Den animaliska produktionens uppsving
Som en följd av utvecklingen har jordbrukaren i
de nordiska länderna under de senaste 60-70 åren
ägnat den animaliska produktionen ett alltmer ökat
intresse, och för jordbrukets vidkommande har detta
betytt ett behov av ökad odling av foderväxter. För
jordbrukets utveckling har detta varit befrämjande. I
stället för att det tidigare i större skala odlades så gott
som uteslutande spannmål, odlas numera ett stort
antal kulturväxter av från varandra ganska skild natur.
Olika växter ställer olika krav på jordens
näringstillgång och har också olika värde som förfrukt till
kommande gröda. Många växtparasiter övervintrar i jorden
och kan, om deras värdväxter odlas med tillräckligt
långt mellanrum, svältas ut. Vissa grödor tillåter en
effektivare ogräsbekämpning än andra. Växter med
olika krav på näring och skötsel omväxlar därför med
varandra, och en växtföljd, sammansatt med ledning
av den kunskap om växterna vetenskapen givit oss,
tillämpas i stället för gamla dagars två- och
treskiftesbruk. En förnuftigt sammansatt växtföljd bidrager
på samma sätt som gödsling och torrläggning till goda
skörderesultat. Trädan förekommer en gång i
omloppet, vart sjunde eller åttonde år. I stor utsträckning
har den ersatts av s. k. halvträda, vid vilken en tidigt
skördad gröda, t. ex. grönfoder tages, innan trädans
bearbetning och gödsling påbörjas. I många fall har
man t. o. m. helt kunnat slopa trädan. Tack vare bättre
jordbearbetning — med moderna redskap —
handelsgödsel och nya, rikt avkastande sorter av de flesta
kulturväxter har det varit möjligt att kraftigt öka
jordbrukets produktion.
Skörderesultat
Hektarskördarna är i Nordens alla länder mycket
höga. De för jordbruk gynnsammaste områdena, de
danska öarna, slättbygderna i södra och mellersta
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
