Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukspolitik — jordbrukets framtid - Kompensation för stegrade kostnader - Jorden — vår egen planet - Foucaults pendelförsök är det mest påtagliga beviset för jordens rotation - Jorden rusar fram i universum med en hastighet som är 600 gånger snabbare än det snabbaste flygplan som konstruerats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187O JORDEN
Kompensation för stegrade kostnader
Med hänsyn till den fortgående rationaliseringen
inom jordbruket räknades ursprungligen med att
ar-betsåtgången minskade med 1 % om året. Denna siffra
höjdes vid krigets slut med hänsyn till den ökade
mekaniseringen till 1J/2 %, men senare beräkningar
har visat, att denna minskning under efterkrigsåren
varit inte mindre än ca 3 % om året och
arbetskostnaderna i kalkylen har därför också årligen minskats
med motsvarande belopp.
Den kompensation för stegrade kostnader, som på
detta sätt tillerkänts jordbruket, bör inte förväxlas
med de kompensationer för stegrade
levnadskostnader, som tillerkänts olika samhällsgrupper. Eftersom
löner och ersättning för eget arbete medräknas som
kostnader i kalkylen, blir jordbrukarnas
arbetsinkomster beroende på vilken timlön som tillämpas i
dessa beräkningar. Eftersom man därvid utgått från
lantarbetarlönen har jordbrukarna, som grupp
betraktade, tillerkänts samma kompensation för stegringen i
sina personliga levnadskostnader och samma
standardhöjning som lantarbetarna. Strävandena att höja
inkomststandarden i jordbruket har därför också
tagit sig uttryck i att man uppmuntrat en starkare
stegring i lantarbetarlönen än i andra löner.
Jordbrukskalkylen uppställs som prognos och
läg-ges till grund för prisförhandlingar på våren innan
det produktionsår (1 sept. - 31 aug.) för vilket den
skall gälla. Därvid träffas ett avtal om priserna på
jordbrukets produkter mellan statens
jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation, som
består av representanter för de producentkooperativa
resp, fackliga organisationerna i jordbruket,
Sveriges Lantbruksförbund och Riksförbundet
Landsbygdens Folk. Kalkylen omräknas därefter så snart en
viss uppfattning om årets skördeutfall kan erhållas,
som regel i augusti. Om resultatet då avviker med
mer än 4 % från vårens beräkningar göres
prisjusteringar motsvarande denna merawikelse. Annars
gäller de på våren överenskomna priserna oförändrade
under hela det följande produktionsåret.
Det är ganska svårt att uppskatta den
hittillsva
rande jordbrukspolitikens effekt på
inkomstutvecklingen inom jordbruk och andra näringsgrenar. Det
statistiska material, som står till förfogande för att
mäta en ev. inkomstklyfta, är mycket bristfälligt och
dessutom är det även rent teoretiskt svårt att jämföra
levnadsstandarden i samhällsgrupper med så olika
levnadsvillkor som jordbrukare och t. ex.
industriarbetare. Att döma av det material som nu föreligger,
förefaller det dock som om det senaste decenniets
omfattande rationalisering av jordbruksproduktionen i
kombination med den förda prispolitiken skulle ha
lett till att inkomstklyftan, såsom den angetts i 1947
års jordbruksprogram, i stort sett skulle ha blivit
utfylld.
Den hittills förda jordbrukspolitiken har sålunda
framförallt lett till en stabilisering av
livsmedelspriserna och därmed också till en stabilisering av
jordbrukets efterfrågan på produkter från andra
näringsgrenar, som tidigare var mycket känslig både för
spontana variationer i jordbruksproduktionen och
konjunkturförändringar. Å andra sidan kan man nog
säkert inte komma ifrån att både prispolitiken och den
statliga jordpolitiken i anslutning till
rationalise-ringsarbetet såsom de hittills har bedrivits
bromsat mer än främjat överflyttningen av arbetskraft
från jordbruket till andra näringsgrenar och
därigenom medverkat till den nuvarande
överskottsproduk-tionen, som det är tämligen svårt att finna avsättning
för. I den mån brist på arbetskraft förelegat inom andra
näringsgrenar innebär ju detta också en broms på den
allmänna ekonomiska utvecklingen.
Det är emellertid fråga om huruvida inte
jordbrukspolitiken haft sin största betydelse för samhällslivet
i övrigt, både i Sverige och många andra länder, som
regleringsexperiment. Jordbruket blev på många håll
den första näringsgren, där man fann sig nödsakad att
ersätta den fria prisbildningen med ingående
regleringar. Resultatet kom varken att motsvara
regle-ringsivrarnas förhoppningar eller motståndarnas
farhågor, men erfarenheterna av dessa regleringar har
satt djupa spår både i den politiska debatten och i det
praktiska handlandet.
VÅR EGEN PLANET
Jorden. Från solen räknat utgör jorden eller
Tellus (dess latinska benämning) den tredje i
ordningen av planeterna. Dess astronomiska tecken är g
Många teorier har uppställts beträffande jordens och
de övriga planeternas uppkomst (se Planeter), men
det kan knappast sägas, att frågan fått en slutgiltig
lösning.
När den grekiske filosofen Anaximan’dros från
Mi-leTos (omkr. 610-547 f. Kr.) först av alla framförde
Ekvatorns längd 40 076 km 594 m. — Avståndet längs jordytan
från ekvatorn till polen 10 002 km 288 m. — Jordens ekvatorsradie
6 378 km 388 m. — Jordens polarradie 6 356 km 912 m. — Jordens
yta 510101 000 km2. — Jordens volym 1 083 320 000 000 km3.
den för hans tid oerhört djärva tanken, att jorden var
en i rymden fritt svävande kropp, innebar detta ett
betydelsefullt steg framåt mot en sannare
världsuppfattning. Ett annat viktigt steg inom den
astronomiska vetenskapen togs, när Koper’nikus 2 000 år senare,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
