Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland — landet kring Storsjön - Ur Jämtlands historia - Frösö skola — gammalt bildningscentrum - Jämtlands stad, Östersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1898 JÄMTLAND __________________________________
Ur Jämtlands historia
Jämtlands prägel av gränsbygd och genomfartsland
samt därjämte dess avlägsna läge från Sveriges
huvudbygd gjorde länge dess politiska tillhörighet osäker
och vacklande. Det befolkades både från öster och
väster, till en början av kringströvande jägare, från vilkas
färder redan under den äldre stenåldern lämningar
finns bevarade i redskap och de märkliga
hällmål-ningar och hällristningar som gjorts på många ställen i
landskapet. Senare uppstod fast bebyggelse vid
vattendragen och särskilt kring Storsjön, där Frösön tidigt
blev samlingsplatsen, när det gällde böndernas
gemensamma intressen. Redan på 800-talet tror man sig
kunna spåra ett bondeting, jamtamo’tet, som var
uttrycket för den självstyrelse som gjorde Jämtland till
en faktiskt oberoende bonderepublik, vilken
omväxlande trädde i förbindelse med Sveaväldet och det
norska rike som småningom växte fram.
Vid mitten av 1 ooo-talet kristnades landet, enligt
den runsten som står upprest vid bron från
Östersund till Frösön av brobyggaren, storbonden Austman
Gudfastsson, och de kyrkliga förhållandena ordnades
snabbt av Uppsalabiskopen, under vilken landskapet
hörde i kyrkligt avseende, trots att det i slutet av 11
ootalet anslöt sig till Norge. Till Trondheim och kung
Olavs grav ledde dock pilgrimsvägar, som ofta
utnyttjades också av svenskar söderifrån. Först i
Stettin-freden 1570 lades landet under Trondheims stift, och
de dansk-norska prästerna begynte ett ivrigt
förnorsk-ningsarbete, vilket understöddes av den ovilja som
vållats av de härjningar från svensk sida som
Jämtland utsattes för under 1600-talets gränsfejder.
Brömsebrofreden 1645 återgav landskapet åt
Sverige, men på Karl X Gustavs tid var befolkningen
opålitlig och planerade uppror. En emigration till Norge
av präster och även många bönder ägde rum; om dess
omfattning uppges vid mitten av 1700-talet, att en
tredjedel av Trondheims befolkning skulle
härstamma från Jämtland. Detta innebär naturligtvis en
betydande överdrift, men emigrationen fortsatte hela
1700-talet.
Under Karl XI började försvenskningen vinna
terräng; därtill torde framför allt kungens jämtländska
resa 1686 ha bidragit, en resa som visade jämtarna,
att man i landets centrum intresserade sig även för
gränslandskapen; ännu i dag lever sägnerna om den
kungsfärden på folkets läppar. När Karl XII sände
trupper mot Trondheim, kunde de därför även
rekryteras från Jämtland. Karolinermonumenten utmed
den gamla vägen över fjällen till Norge erinrar om den
Armfeltska arméns undergång i snöstorm och köld på
nyåret 1719.
Frösö skola — gammalt bildningscentrum
Frösö skola, upprättad i Oviken 1649 och 1679
flyttad till Frösön, fick en utomordentlig betydelse inte
blott för den högre bildningen utan även för den
lokala folkbildningen. De flesta eleverna var bondsöner,
som efter slutad skoltid återvände till jorden med ett
vetande som ännu i dag märks i Jämtlands andliga liv.
Skolan flyttades 1847 till Östersund, som blev stad
1786 och småningom utvecklades till landskapets
andliga och ekonomiska centrum.
Från mitten av 1800-talet vann träindustrin insteg i
Jämtland. En del smärre träförädlingsindustrier finns,
men huvudsakligen har det varit råvaran som
producerats inom landskapet. Bearbetningen är i
allmänhet förlagd till kustdistriktet i Medelpad och
Ångermanland. De stora skogsbolagen har förvärvat större
delen av den avverkningsbara skogen, staten
disponerar fjälltrakternas skyddsskogar och
renbetesfjäl-lens björkskog. Men även om Jämtland framstår som
en av de minst industrialiserade delarna av Sverige
förekommer här en ganska mångsidig industriell
produktion. Nämnas kan sålunda en av S. J:s
huvudverkstäder i Östersund, Handöls tälj stensbrott,
textilfabriker och en ganska omfattande träindustri bl. a.
massafabriker i Krokom, Järpen och Ulriksfors.
Jämtlands stad, Östersund
Sedan urminnes tid var Frösön landskapets
centrum. Härifrån gick vägen till östra Jämtland över
Östersundet, där den första bron byggdes vid mitten
av 1 ooo-talet. När Jämtlands första och hittills enda
stad i slutet av 1700-talet skulle anläggas, var det
naturligt, att kronan inköpte fastlandsområdet intill
Östersundet och donerade det till staden, vars
funda-tionsbrev är daterat 23 oktober 1786. Till en början
växte staden långsamt; till 1859 lydde den under
landsrätt, först efter hand överflyttades från Frösön
apotek, postkontor, marknader, skola, bibliotek m. fl.
institutioner. 1810 blev Östersund residensstad i det
nyupprättade Jämtlands län, 1882 invigdes den
jämtländska tvärbanan mellan Östersjön och Atlanten vid
Trondheim, 1908 påbörjades Inlandsbanan norr om
Östersund, 1916-22 byggdes den södra delen
Brun-flo-Sveg. Många omnibuslinjer utstrålar från staden
åt alla håll. Från 150 inv. 1800 steg invånarantalet
1850 till 817, 1900 till 6 866, 1920 efter
inkorporering av Odenslund till 13405 samt 1953 till 22 204.
I Frösö köping mittöver sundet bor dessutom 7 704
personer.
De förnämsta byggnaderna i staden är det
originella rådhuset (1912), residenset (från 1840-talet),
länsmuseet (1928-30) och Jämtlands bibliotek
(1910). Friluftsmuseet Fornbyn Jamtli har många
intressanta byggnader, däribland Pilgrimsstugan från
1424.
Östersund är också en betydande garnisonsort med
kaserner tillhörande Jämtlands fältjägarregemente,
Norrlands artilleriregemente och en flygflottilj,
stationerad på Frösön.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
