Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn — historiens viktigaste metall - Masugnsprocessen - Stålframställning - Legerade stål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRN 1903
Stålgjutgodset (göten) värmes
samt valsas och dragés till olika
halvfabrikat.
genom de s. k. »formoma». Uppvärmningen kan även
ske på elektrisk väg (den elektriska masugnen).
Kolåtgången blir då mindre än hälften. Vid
masugns-processen erhålls alltid tackjärn, då en del av kolet
löser sig i järnet. Man skiljer på grått och vitt
tackjärn. Det förra erhålls vid långsam avkylning av
tackjärnet, särskilt om järnets kiselhalt är hög, det
senare vid hastig avkylning. Det vita tackjärnet
innehåller kolet i form av järnkarbid, är mycket hårt och
sprött och används till framställning av stål. Det grå
tackjärnet är mindre hårt beroende på att
järnkarbiden däri delvis sönderfallit under avskiljande av
grafit. Det används till gjuteriändamål. - Sveriges
totala tackjärnsproduktion var 1950 780000 ton.
Stålframställning
Man framställer stål ur tackjärn genom att
förbränna (oxidera) en del av det i tackjärnet ingående
kolet. Härvid bortgår kolet i gasform. Processen
kallas färskning. De viktigaste färskningsmetoderna är
be^semer- och martinfärskning [martäng’-].
Bessemer-färskningen sker i en päronformad, vridbar ugn
(kon-verter). Smält tackjärn tappas i ugnen och genom
rör, som mynnar ut i dess botten, blåses uppvärmd
luft genom den smälta järnmassan. Är tackjärnet
fos-forhaltigt, tillsätts kalksten. Förutom kolet oxideras
även en hel del andra föroreningar i jämet, t. ex.
mangan och kisel. Bessemerblåsningen tar en tid av
20 till 30 minuter, varefter det erhållna stålet
gju-tes i formar (kokiller). - Martinmetoden är den
viktigaste och mest använda färskningsmetoden.
Tackjärnet fylls tillsammans med rostigt järnskrot i en
flat ugn, smälts och behandlas med förvärmd
bläs-terluft. Under senare år har även elektriska ugnar
av olika konstruktion kommit i bruk. Den totala
stålproduktionen i Sverige var 1950 1 411 000 ton.
De fem största järnverken i Sverige med avseende
på tackjämsproduktionen är Domnarvet, Oxelösund,
Fagersta, Norrbottens järnverk i Luleå och Hofors.
Vid full utbyggnad torde Norrbottens järnverk
komma upp i nivå med Domnarvet. Ifråga om produktion
av stål är ordningsföljden Domnarvet, Hofors,
Fagersta, Degerfors, Sandviken.
Legerade stål
Med kolstål betecknar man sådant stål, som utom
järn och kol endast innehåller kisel, mangan, fosfor
och svavel, dvs. inblandningar som finns redan i
tackjärnet. Legerade stål (»specialstål») är stål till vilka
man tillsatt ett eller flera andra ämnen, metaller eller
icke-metaller, i sådana mängder att stålets
egenskaper därvid förbättrats. Redan i början av 1900-talet
kände man till att nickel gav stålet goda mekaniska
hållfasthetsegenskaper utan att öka dess hårdhet.
Sådant stål har fått stor användning som
konstruktionsmaterial. Molybden, vanadin, volfram och krom
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
