Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kanal — konstgjorda vattenvägar - Slussystemets utveckling - Hur kammarslussen är konstruerad - Europeiska kanalsystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1928 KANAL
KONSTGJORDA VATTENVÄGAR
Kanal. För samfärdseln har vattenvägarna
sedan urminnes tider varit av största betydelse. Länge
nöjde man sig med dem som av naturen var segelbara,
men längre fram, förmodligen redan något årtusende
före vår tideräkning, började man kanalisera floderna
samt sammanbinda sjöar - i senare tider även hav
-medelst konstgjorda vattenvägar, kanaler. De äldsta
kanalerna torde inte ha avsetts till vattenvägar utan
har varit ett slags diken för konstgjord bevattning.
Och en inte ringa del av nutidens kanaler har samma
huvudsakliga syfte.
Vid kanalbyggande för samfärdseln ställdes man
ofta redan tidigt inför problemet att övervinna
förekommande höjdskillnader i floderna och mellan
sjöarna. Den äldsta - i Kina - praktiserade metoden
bestod i att mellan farleder i olika höjdlägen anordna
två mot varandra lutande plan, vilkas rygg låg högre
än den övre vattennivån, och över denna rygg medelst
vinschar lyfta upp och sänka fartygen. Men då dessa
härvid utsattes för stora påfrestningar, övergavs
denna metod jämförelsevis snart. Därmed var man inne
på slussproblemet, vilket ställde mycket stora
fordringar på konstruktörerna.
Förbi den första kataraktens en gång strida och svårpasserade
forsar leds nu luxuösa turistbåtar och enklare farkoster genom
slusstrappan upp till Assuandammen på färden längs Nilens
viktiga vattenväg.
Slussystemets utveckling
Den först förekommande typen, den s. k.
stämslussen, var behäftad med åtskilliga olägenheter; framför
allt var den svår att manövrera. Emellertid visade
den tydligt slussprincipens riktighet, och man gick
vidare på den inslagna vägen. Omkring 1300 var man
framme vid den konstruktion som tillämpas ännu i
dag och som vi svenskar väl känner till från våra
kanaler, nämligen k ammar slus sen. Vem som är den
egentlige upphovsmannen till denna för inlandssjöfartens
utveckling avgörande slusstyp, vet man inte med
bestämdhet men det antas ha varit en holländsk
byggmästare Domper, som omkring 1300 byggde en
kammarsluss i Gouda nära Rotterdam.
Hur kammarslussen är konstruerad
En kammarsluss består av två portar och
mellanliggande slusskammare. När portarna öppnas, resp,
stänges, bringas slusskammarens vattenyta i
jämnhöjd med den genom slussen avdelade kanalens olika
vattennivåer. Ett fartyg som skall färdas till en högre
belägen del av en kanal går in genom slussens
öppnade nedre portar, vilka därefter stänges. När det
skett, öppnas luckorna i de övre portarna, varigenom
slusskammaren småningom fylles till den övre
kanalledens nivå. Därefter öppnas de övre portarna (för
hand vid mindre, maskinellt vid större slussar), och
fartyget fortsätter antingen direkt in i en högre
belägen sluss eller ut på kanalen. I omvänd ordning
går det, då ett fartyg »klättrar» utför en
kanaltrappa.
Europeiska kanalsystem
Det land som i förhållande till arealen har den
största sammanlagda kanallängden är Nederländerna. Den
utgör inte mindre än omkr. 3 000 km, dvs.
motsvarande avståndet Stockholm-Lissabon. Inte utan skäl
kallas också Nederländerna »kanalernas land».
Till de viktigaste kanalerna i världen räknas
Suez-kanalen, som förbinder Medelhavet med Röda havet
och har en längd av 168 km, samt Panamakanalen,
förenande Atlantiska oceanen med Stilla havet och
med en längd av 65 km. Kostnaderna för den senare
uppgick till den på sin tid fantastiska summan av
1 500 milj. kr.
Om också de väldiga kanalbyggnaderna Suez- och
Panamakanalerna blivit mest kända, så har de stora
kanalsystemen i Europa kanske än större betydelse,
särskilt för transporter av massgods som malm, kol,
sand och cement på längre distanser. Alltjämt bygges
och moderniseras långa kanalvägar som komplettering
till andra kommunikationsmedel.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
