Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapital — realiteterna bakom våra pengar - All produktion är kapitalkrävande - Varifrån kommer sparandet? - Det personliga sparandet - Företagssparandet - Offentligt sparande - Finanskapital
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1936 KAPITAL _______________________________________
nybildning av kapital. Den ekonomiska processen
skulle vara oförändrad år efter år och
levnadsstandarden densamma. Om i ett sådant läge en del av
produktionsresurserna användes till att framställa
kapitalvaror i stället för konsumtionsvaror, skulle
konsumtionen visserligen först under en tid komma att
ligga på en lägre nivå än tidigare, men genom den
höjda effektiviteten skulle man så småningom hämta in
det man förlorat och komma upp i högre standard än
den man utgått ifrån. Det är detta man åsyftar, när
man säger att sparandet befordrar välståndet.
Om man ser till hur den svenska
nationalinkomsten används ur denna synpunkt, går cirka 70 procent
till direkt konsumtion, medan resten går till att bilda
nytt kapital eller till underhåll av den redan
existerande kapitalutrustningen. Eftersom en inkomst kan
användas antingen till konsumtion eller till sparande
och produktionsresultat användas till konsumtion
eller till kapitalbildning (investering), måste sparandet
och investeringarna i summa vara lika stora när man
betraktar en förfluten period. Sparande och
investering är så att säga olika sidor av samma sak. När man
därför anger, att kapitalbildningen utgör 30 procent
av nationalinkomsten i Sverige, har man därmed
samtidigt sagt att sparandet utgör 30 procent. De anförda
procenttalen avser emellertid bruttovärden. Detta
innebär att i kapitalbildningen ingår också såsom nämnts
reparation och underhåll av det redan existerande
kapitalet. Vad man egentligen är intresserad av och som
har en välståndshöjande effekt, är däremot endast
nybildningen av kapital eller nettoinvesteringen. Denna
är naturligtvis mycket mindre och kan uppskattas till
kanske 10-15 procent. Det är detta värde som då
motsvarar nysparandet i samhället.
Varifrån kommer sparandet?
Sparandet kan alltefter de subjekt, som företar
sparandet, indelas i tre grupper. Dels är det de
enskilda personerna, som spar ur sina inkomster
(personligt sparande), dels sparar företagen en del av
sina vinster i stället för att dela ut dem
(företagsspa-rande) och dels kan slutligen staten eller kommunerna
ha större inkomster än utgifter vilket kommer till
uttryck i s. k. budgetöverskott (offentligt sparande).
Den följande genomgången av sparandet syftar
också till att förklara uppkomsten av det finanskapital,
som nämndes i inledningen. När de grupper i
samhället, som åstadkommer sparandet, inte är de
samma som företar investeringarna utan dessa måste
finansieras med lånemedel, uppstår nämligen
finanskapital vid sidan av realkapitalet.
Det personliga sparandet
Orsaken till att enskilda personer och hushåll
sparar är i första hand att de därigenom kan jämna ut
sin konsumtion under åren. De sparar sålunda för att
möta det inkomstbortfall som följer med ålderdom,
sjukdom, arbetslöshet osv. En annan typ av sparande
syftar till att finansiera utgifter, som inte kan täckas
ur den löpande inkomsten, t. ex. bil- och egna
hemsköp. En inte obetydlig del av sådant sparande sker
genom amorteringar. För mycket stora inkomsttagare
gäller väl också att de sparar därför att de helt enkelt
inte förmår konsumera hela sin inkomst. Man har
tidigare förklarat det personliga sparandet med att
människor är beredda att göra en uppoffring i nuet, dvs.
spara, om de därigenom ges möjlighet till större
konsumtion i framtiden. Denna större konsumtion blir
möjlig genom att de erhåller ränta på sina sparmedel.
Numera tror man inte i samma utsträckning som
förut på räntans förmåga att bestämma sparandets
storlek. Sannolikt är blott en mindre del av det
personliga sparandet känsligt för räntevariationer.
Det personliga sparandet placeras huvudsakligen i
sparbanker, försäkringspremier, aktier och
obligationer - och även till inte oväsentlig del i egna hem. De
enskildas sparmedel kanaliseras sedan vidare till dem
som företar investeringarna, dvs. till
realkapital-bildningen. När de enskilda inte själva placerar sina
medel i aktier, obligationer eller egna hem, sker
förmedlingen via kreditinstitut till olika låntagare.
F ör etagssparandet
Företagssparandet härrör ur företagens vinster och
under de senaste årtiondena har det blivit vanligt, att
företagen i allt större omfattning finansierar sina
investeringar med egna medel i stället för med lån.
Särskilt är naturligtvis detta möjligt för stora och
vinstgivande företag.
Offentligt sparande
Statens och kommunernas budgeter är uppdelade i
två delar: en som avser de löpande inkomsterna och
utgifterna, den s. k. driftbudgeten, och en som gäller
den i offentlig regi företagna kapitalbildningen, den
s. k. kapitalbudgeten. När de löpande inkomsterna är
större än de löpande utgifterna, föreligger ett
offentligt sparande, ett budgetöverskott. Detta användes till
finansiering av de offentliga investeringarna. Eftersom
det offentligas inkomster utgöres av skatter, som
betalas av enskilda personer och företag, kan man
därför säga att när stat och kommun sparar, sparar de åt
eller i stället för de enskilda. Under efterkrigstiden
har det hänt, att staten haft ganska betydande
budgetöverskott uppgående till ett par hundra miljoner
kronor. Under ett budgetår (1951/52) var
budgetöverskottet så stort (nära 1 100 milj, kr.) att det mer än
täckte utgifterna för statens hela kapitalbildning.
Finanskapital
Genomgången av sparandets fördelning på olika
grupper visar varför det vid sidan av realkapital ock-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
