Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kleopatra — antikens stora kärlekssaga - Sjöslaget vid Actium - Klimat och klimatologi — jordens köld- och värmezoner - Dagliga väderleksobservationer jorden runt - Från polarkölden till den tropiska hettan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2010 KLIMAT
det hela ha varit på förhand avtalat mellan Antonius
och Kleopatra. Drottningen, som var rädd för en
avgörande strid, skulle ha förmått Antonius att låta
striden endast bli en skendrabbning.
Efter det besegrade parets återkomst till Egypten
följde dramatiska och spännande händelser, vilkas
faktiska förlopp dock är svårt att fastställa. Kleopatra
umgicks med planer att förråda Antonius och ännu en
gång med sin kvinnliga tjusningskraft göra en
erövring: Octavianus. Antonius synes ha varit alldeles
bragt ur jämvikt och kände sig övergiven av den
kvinna för vilken han offrat allt. Vid ett falskt rykte,
att Kleopatra var död, stack han svärdet i sitt bröst
men hann leva så länge, att han fick dö i Kleopatras
armar. Kleopatra misströstade emellertid om att vinna
Octavianus, och då hon till varje pris ville undvika
att föras med i hans triumftåg i Rom, beslöt hon att
söka döden. Om hennes dödssätt gick olika rykten.
Enligt en version hade hon efter ett besök vid
Antonius’ grav anordnat en präktig måltid; en bonde från
landet kom in med en korg, fylld av sten och vackra
fikon. Men bland fikonen dolde sig en giftig orm. Hon
räckte sin nakna arm mot ormen, och ett bett av den
gav henne en ögonblicklig död. Hennes död är
framställd i konsten av bl. a. Julius Kronberg (se bild s.
1387)-
JORDENS KOLD- OCH VÄRMEZONER
KlIMAT och KLIMATO LOGI. »Alla talar om
vädret, men ingen gör någonting åt det.» Så har den
amerikanske humoristen Mark Twain en gång uttryckt
det allbekanta faktum, att väderleksförhållandena
intar en alldeles särskilt central ställning i
människornas medvetande, som samtalsämne, som betydelsefull
faktor vid planering både av arbeten och nöjen, ja som
över huvud avgörande omständighet i vårt liv, för vår
arbetsförmåga och allmänna sinnesstämning. Först i
vår tid har dock förhållandena i det lufthav vari vi
lever blivit föremål för ett regelrätt vetenskapligt
utforskande och givit upphov till ett flertal
vetenskapliga specialämnen, bland dem främst meteorologi och
klimatologi.
Dagliga väderleksobservationer jorden runt
Man kan tala både om en orts väderlek och om dess
klimat, och bägge företeelserna kan bli föremål för
vetenskapliga observationer. Men väderleken är i
re-gel någonting mer eller mindre tillfälligt,
molnighetens omfattning och nederbördens mängd kan öka
eller avta snabbt, temperaturerna varierar ofta på många
håll högst avsevärt inom en kort tidrymd, och
vindarnas styrka och riktning växlar från dag till dag. Vid
många tusen mer eller mindre permanenta och
välutrustade meteorologiska stationer jorden runt görs flera
gånger dagligen noggranna väderleksobservationer,
som protokollförs och telegrafiskt vidarebefordras till
de olika ländernas meteorologiska institut, där de
läggs till grund för kortfristiga
väderleksförutsägel-ser. Samma observationsmaterial ligger emellertid till
grund också vid studiet av en orts klimat.
Med klimat menas något annat och regelmässigare
.än dessa momentana tillstånd i lufthavet. Man har
brukat definiera klimatet som genomsnittstillståndet i
atmosfären över en viss ort, uttryckt i
medeltemperaturer, genomsnittlig nederbördsmängd och förhärskande
vindriktningar under en längre följd av år (vid mete-
orologkongressen i Warszawa 1935 fixerad till 30 år).
En årsmedeltemperatur utsäger dock ingenting om
temperaturförhållandenas växling under olika
månader och årstider, en uppgift om genomsnittlig
nederbördsmängd per år meddelar ingenting om hur denna
är fördelad på skilda månader. En måhända bättre
definition på klimat är därför: en sammanfattning av de
för en ort typiska väderleksförhållandena och
förändringarna under ett normalt år, varvid stor hänsyn
ta-ges just till dessa mer eller mindre iögonfallande
års-tidsväxlingar.
Från polarkölden till den tropiska hettan
Över hela vår jord sker en successiv övergång från
polarområdenas nedisade köldöknar till tropikernas
ångande heta urskogssnår. Denna skillnad i klimat
mellan olika delar av jordklotet sammanhänger i
första hand med den värmemängd som solstrålningen
tillför olika breddgrader. Vid ekvatorn träffar
solstrålarna jordytan i rät vinkel, men ju mera man närmar
sig polerna desto spetsigare blir vinkeln. Detta
betyder, att den yta som träffas av ett visst »antal
solstrålar» växer mot polerna och att den tillförda
värmemängden följaktligen blir allt mindre. I samma
riktning verkar också det förhållandet, att de vid ekvatorn
lodrätt infallande strålarna passerar en kortare väg
genom atmosfären än de närmare polerna snett
inträngande.
Sedan gammalt åtskiljer man av denna grund
följande klimatzoner:
I. Den heta eller tropiska zonen.
IL De tempererade zonerna (på norra och södra
halvklotet).
III. De kalla zonerna eller polarområdena.
Man brukar vidare skilja på klimatelement och
klimatfaktorer. Till de förstnämnda hör sådana
företeelser som tillsammans bildar vad vi kallar väderlek eller
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
