Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konserver och konservindustri — konsten att bevara mat - 50 % av födan industrimat - De tre konserveringsgrenarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSERVER 2O5I
i färskt skick. Det är här fråga om kött, färsk fisk
och grönsaker, mjölk, frukt m. m. Tendensen går
också klart mot en inknappning av färskvarusektorn, en
tendens, som för övrigt är tydligt skönjbar i alla
hög-civiliserade länder. Längst har den självfallet gått i
USA, där inte mindre än 70 % av alla livsmedel nu är
industriellt bearbetade. Att skillnaden är så stor
mellan USA och Sverige beror inte minst på att den
amerikanska konservindustrin är så mycket mer
utvecklad än den svenska. Nedan återges några siffror, som
belyser skillnaden mellan svensk och amerikansk
konsumtion av olika konserver:
Kg per person
USA Sverige
Grönsaker, värmekonserverade.......... 21,7 1,6
Gurkor och rödbetor.................... 2,4 0,7
Bär och frukter, värmekonserverade .... 7,6 0,2
Grönsaker, fryskonserverade............ 2,6 0,2
Bär och frukter, fryskonserverade..... 1,2 0,1
Juicer, fryskonserverade............... 1,4 —
Saft (inkl, konserverad juice)......... 6,4 0,4
Sylt och marmelad...................... 1,8 1,3
Barnmat, värmekonserverad.............. 1,4 o,i
Soppor, värmekonserverade.............. 8,6 0,2
55,1 4,8
Naturligtvis kan inte förhållandena i USA och
Sverige fullt jämföras: USA är ju en hel kontinent, som
spänner över vitt skilda klimat- och
odlingsbetingel-ser. Skiljaktigheten i fråga om köpkraften och
produkternas pris har självfallet också spelat stor roll.
I USA har man kunnat få fram sådana
tillverkningsserier, att den dyrbara maskinparken snabbt kunnat
bli räntabel och konservpriserna har också där kunnat
pressas avsevärt vid en stigande förbrukning. En
liknande utveckling är emellertid i gång även i Sverige.
Om man t. ex. jämför prisutvecklingen i
detaljhandeln på en ledande svensk konservindustris
produkter med livsmedelspriserna i landet enligt
Socialstyrelsens levnadskostnadsindex, så visar det sig, att
vederbörande konservindustris priser under den sista
1 o-årsperioden sjunkit 40-50 % i förhållande till
övriga livsmedelspriser. Hela denna utveckling har
varit möjlig endast genom rationellare odling, stark
mekanisering och förbilligande av produktionen,
billigare emballage och sänkta distributionskostnader.
De tre konserveringsgrenarna
De konserveringsmetoder, som framför allt används
i vårt land är hermetisk inkokning
Cvärmesterilisering), torkning och djupfrysning. Värme sterilis
eringen innebär att födoämnet först steriliseras genom
upphettning, varigenom mikroorganismer såsom t. ex.
bakterier, mögel-, jästsvampar dödas. Härefter
förvaras livsmedlet i lufttätt tillslutet kärl av plåt eller
glas, varigenom inga nya mikroorganismer kan
intränga och ånyo infektera födoämnet. Konserven är
med andra ord helt steril. Den hermetiska inkokning-
Några minuter efter skörden är spenaten inne i fabriken,
överst, för tvättning, blanchering, hackning och
djupfrysning. — Spenaten lagras därefter i de stora fryshusen,
mittbilden, vid en temperatur av —25—300. — Majonnäs, underst,
har blivit en stor artikel under senare år. Tillverkningen är
ytterst hygienisk och helt automatisk.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
