Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsumtion — huvuddragen i vår materiella standard - Privat och offentlig konsumtion - Faktorer som påverkar konsumtionsinriktningen - Svenska folkets konsumtionsutgifter - Konsumtionsökningen sedan förkrigstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2056 KONSUMTION
köp och förbrukning ganska kort. När beräkningarna
avser konsumtionen under en så pass lång tid som ett
år, vilket oftast är fallet, får därför skillnaden mellan
inköp och förbrukning praktisk betydelse
huvudsakligen, om inköpen av varaktiga konsumtionsvaror
varierar starkt mellan olika år.
Om man använder värdet av alla enskilda personers
utgifter för konsumtionsvaror och -tjänster som ett
mått på konsumtionen, får man inte med den
förbrukning av varor och tjänster, som bekostas av stat och
kommun. Man brukar kalla denna förbrukning, som
utgiftsmässigt äger rum inom stat och kommun, för
offentlig konsumtion. I motsats härtill kallas den
förbrukning som bekostas av enskilda personer för privat
konsumtion. Den offentliga konsumtionen består dels
av varor och tjänster, som förbrukas kollektivt,
exempelvis utgifter för försvar samt för rätts- och
ordnings-väsen och dels av varor och tjänster, som förbrukas
individuellt, exempelvis av patienter på sjukhus och
ålderdomshem.
När intet annat utsägs, menar man med uttrycket
konsumtion i allmänhet den privata konsumtionen.
Denna praxis tillämpas även här, så att när i
fortsättningen talas om konsumtion och konsumtionsutgifter,
är det summan av de enskilda personernas utgifter för
varor och tjänster, som avses.
Faktorer som påverkar
konsumtions-inriktningen
Människan fordrar för att över huvud kunna
existera ett visst mått föda, ett tak över huvudet för att
skydda sig mot kyla och regn, kläder att skyla sig med
osv. Födans sammansättning, bostadens och
klädernas kvalitet osv. kan emellertid växla starkt från
person till person beroende på skillnader i smak samt
social och ekonomisk ställning. Det är kanske den
ekonomiska sidan, som har störst betydelse. Ju större
inkomst en person har desto större är hans möjligheter,
dels att täcka de elementäraste livsbehoven efter tycke
och smak och dels att efterfråga konsumtionsvaror och
tjänster, som kanske inte är direkt livsviktiga, men
som är av värde ur trivsel- eller
bekvämlighetssyn-punkt.
Svenska folkets konsumtionsutgifter
I följande tabell redovisas svenska folkets
konsumtionsutgifter fördelade på sex olika huvudgrupper av
varor och tjänster för ett antal år. Som synes har en
mycket kraftig stegring av utgifterna i kronor räknat
ägt rum sedan 1938-39.
Största delen av denna utgiftsökning sammanhänger
emellertid med, att priserna på de flesta
konsumtionsvaror och -tjänster stigit mycket kraftigt i förhållande
till förkrigsnivån. För exempelvis tio kronor fick man
sålunda år 1953 i många fall mindre än hälften så stor
kvantitet av en vara som före det senaste världskriget.
Privat konsumtion i miljoner kronor
1938/39 1948 1950 1953
1. Livsmedel 3 398 7361 8051 10 711
Därav: mjöl, gryn, bröd m. m 363 756 721 1 061
potatis, grönsaker m. m 388 820 1 128 1 364
mjölk, smör,
margarin och ost 729 i 367 i 475 i 856
kött och fläsk 528 965 i 143 1 624
drycker och tobak.. 632 1 640 1 700 2 276
2. Bostad 1 024 i 507 i 652 2 071
3. Bränsle och lyse.... 392 718 810 1 117
4. Beklädnad 1 146 2 963 3 100 3 510
Därav: skor 186 35° 409 459
5. Varaktiga
konsumtionsvaror 922 2050 2469 3 079
6. Övrigt 1 501 3035 3 345 4456
Därav: resor 396 909 980 1 174
Summa 8383 17634 19 427 24 944
Ur flera synpunkter skulle det vara intressant att
kunna bortse från prisförändringarna och endast
studera konsumtionsutvecklingen från kvantitetssidan.
Brist på direkta kvantitetsuppgifter för många poster
begränsar emellertid möjligheterna till detta.
Konsumtionsökningen sedan förkrigstiden
För den största och i många avseenden viktigaste
posten, livsmedel, finner man vid en sådan jämförelse,
att mätt i kalorier har konsumtionen sedan 1938/39
ökat ungefär lika mycket som folkmängden.
Kaloriförbrukningen per person är alltså i stort sett inte
större nu än före kriget. Sammansättningen av
livs-medelskonsumtionen har emellertid under denna tid
undergått en del förändringar. Det konsumeras nu
mera kött, fläsk, ägg, smör, margarin, grönsaker, frukt
och bär per person än före kriget, medan
konsumtionen av mjöl, gryn, bröd, fisk, fiskkonserver och
specerier har minskat. En övergång har således skett från
billigare till dyrare livsmedel.
Bland andra typiska förändringar, som ägt rum
sedan 1938/39, kan nämnas, att antalet privata
telefonabonnemang i det närmaste fördubblats. Detta är
desto mera anmärkningsvärt, om man betänker, att
inträdesavgiften nu är fem gånger så stor som före
kriget.
Antalet personbilar var vid slutet av 1953 mer än
2/2 gång så stort som 1938/39. Särskilt kraftig var
denna ökning åren 1950/53, då över 250 000 nya
personbilar inregistrerades.
Slutligen kan nämnas, att dagstidningarnas
medel-nettoupplagor stigit med omkring 50 procent mellan
1938/39 och 1953, och att betald hemhjälp blivit mera
ovanlig. Sålunda var antalet hembiträden och andra
husligt anställda år 1953 endast hälften så stort som
åren närmast före kriget.
De omnämnda förändringarna är alla av det slag
man kan vänta vid stigande realinkomster.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
